- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 1. 3 jan. 1941 /
24

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Segelfartygens storhetstid. En liten orientering för modellbyggare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Å RR CESAR SSE örnen nn SR | ; 4 Segelfartygens storhetsti (Forts. fr. sid. 11.) byggd 1912 i Bordeaux och förolyc- kad 1922. Den hade ärvt sitt namn efter en tidigare förolyckad 5-mast- bark på 3,780 br. t., byggd 1890 i Glasgow. 2 Innan segelfartygen definitivt gåvo upp kampen och dukade un- der, hade de nått en utveckling, som före mitten av 1800-talet ingen kun- de ana eller drömma om. Den före- gående framställningen kan därför kompletteras medels några uppgif- ter rörande deras prestationer un- der segelsjöfartens sista tid — samtidigt dess tekniska och dess idrottsliga kulmination, framhåller en av våra främsta kännare på se- gelsjöfartens område, Eirik Horn- borg. Det finnes olika sätt att jämföra seg lfartygs hasughet. Det när- mast till hands liggande är att en- dast ta hänsyn till den maximifart, som under gynnsammaste förhål- landen kan presteras. En skutas absoluta hastighetsmaximum kan naturligtvis inte med full säkerhet konstateras; varken observationer- nas antal eller instrumentens be- skaffenhet tillåter det. Dygnsrekor- det kan väl något säkrare bestäm- mas, en strömsättning och felaktiga observationer kunna inverka stö- rande. Medelfarten under ett helt dygn är naturligtvis alltid något lägre än den absoluta maximifar- ten, hur stadigt än brisen må blåsa. Men i sista hand ha dessa hastig- hetsberäkningar snarare ett teore- tiskt och sportsligt än ett praktiskt och tekniskt intresse. Ty den bäs- ta skutan är inte den, som i styv bris kan drivas upp till den största PRENUMERERA på Teknik för Alla 1941! Som prenumerant riskerar Ni inte att gå miste om något nummer, utan tidningen kommer varje vecka som utgivarekorsband. Prenumeration är BILLIGAST! BEKVÄMAST!? SÄKRAST! Prenumerationspriset är ENDAST : FIGlars sa os oe FIalvåär öns sen Kvärtal sure sees sc EKG RE GT) INBETALA AVGIFTEN PÅ POSTGIROKONTO 157992 — eller insänd nedanstående kupong så uttaga vi avgiften mot postförskott. Men gör det GENAST! Till Teknik för Alla; Pren.-avd., Box 3023; Stockholm 3. i; Undertecknad prenumererar härmed på Teknik för Alla. under 1941 för — "1 helår — I halvår — 1 kvartal Stryk det ej önskade” EINV BETE TISKA a sie + Ppostförskottsavgiften torde uttages genom postförskott. INET SS ARLRJOS SR e DA es FS SEAN hastigheten, utan den, som 1 alla olika väder presterar det bästa me- deltalet. Vid slutet av medeltiden torde 6—7 knop ha varit en medelmaxi- mifart för dåtida goda sjögående fartyg, vilken endast av enstaka snabbseglare något överskreds. Utan att begå något större misstag torde man kunna antaga, att seg- lingsförmågan parallellt med skeppsbyggeriets utveckling ökades med i genomsnitt c:a 1 knop per sekel, så att — såsom tidigare på- visats — en god 1700-tals skuta un- der gynnsamma förhållanden kun- de komma upp till 9 å 10 knop. Omedelbart före klipperperioden kan siffran anses ha stigit till 10 å 11. De egentliga klipperskeppen, som dock alltid utgjorde endast en ringa -bråkdel av de sjögående far- tygen, nådde vida högre tal. Det är emellertid inte lätt att fastslå de nya snabbseglarnas ma- ximifart vid mitten av 1800-talet. Sägner om ända till 21 konp måste naturligtvis utan vidare förvisas till skepparhistoriernas område. Men också bättre grundade uppgifter väcka tvivel. År 1853—54 byggde den ryktbare Donald Mc Kay i East Boston, Massachusetts, ett klipper- skepp på c:a 2,000 reg. t. för ett Li- verpoolrederi, och dötta fartyg, Lightning, anses inneha re- kordet för ett dygns segling. Un- der sin överfart till England vin- tern 1854 uppges det nämligen från 12 p. d. den 28 februari till 12 p. d. den 1 mars ha seglat 436 distansmi- nuter. Detta betyder en medelfart av drygt 18 knop i 24 timmars tid. I journalen är antecknat: ”Vinden sydlig. Hård bris; höll av för Nordkanalen, seglade sönder för- märsseglet och förlorade klyvaren; loggade flere gånger och fann skep- pet gå genom vattnet med en fart av 18—18 1/2 knop; lä reling under vatten och riggen slak.” — Lightnings position den 28 fe- bruari kl. 12 var 522 38' N 222 45? W; hon seglade alltså med vinden in över styrbords låring. Flere and- ra av Mc Kays fartyg — James Baines, Red Jacket; Sovereign of the Seas, alla på över 2,060 t., och den tidigare nämnda Great Republic — skola ha innehaft dygnsrekord på över 400 mil. ; Dessa siffror visa, att.de smidiga clipperskeppen voro mäktiga impo- nerande farter. Givetvis måste man lämna en viss marginal öppen för felberäkningar o. d., men man kan utgå ifrån att en fart på 17 knop uppnåddes av flera segelfartyg un- der denna: stolta period.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:46:52 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-1/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free