- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 10. 7 mars 1941 /
11

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gengas för alla: Gengasen gav storindustri. Från Bolinder-Hesselmans verkstäder i Kallhäll och Henriksdal, av S. S.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sa använde sin erfarenhet på gengasområdet och så skedde även. I samarbete med den stora Bolinderfabriken vid Kallhäll utanför Stockholm skapades förutsätt- ningarna för den rent verkstadsmässiga lösningen och de både företagen gingo gemensamt in för att organisera samarbetet med leverantörer av råvaror och halvfabrikat. Till dato har Bolinder-Hesselman svarat för 5.000 gengasverk och då genomsnittspriset är 2.000 kr. pr st., blir det en tillverkningssumma av IO milj. kronor. Det är alltså ej småsummor det rör sig om och så gott om allt har kommit näringslivet tillgodo. Skulle man även räkna med alla de inkörda dags- förtjänster, som de 5.000 aggregaten möjliggjort, den omsättning på bränsle och förnödenheter den skapat, så inses klart vad insatsen är värd. Men den springande punkten är härvid: aggregatet måste gå, det måste vara livsdugligt! Om en åkare köper ett gengasverk och sedan efter kort tid tvingas att reparera och dessutom mister sin arbetsförtjänst, blir hans ställning förtviv- lad. Här vilar ett stort ansvar på tillverkaren. Det har sagts, att det är ingen större konst att bygga ett gengasverk som fun- gerar, det kan varje något så när händig person. Men vad som är konst, det är att bygga ett aggregat, som håller en normal motors normala livslängd ut. Den konsten lär man sig ej utan ingående tekniska studier av gengasdriften. Det är med detta för ögonen, som Hesselmans gengaslaboratorium kommit till, ett av de få och troligen bäst utrustade gengaslaboratorierna i världen. Redan i krisens början arbetade man här för högtryck — det gällde att handla och handla snabbt. Ingenjörer sändes ut till andra länder, deras erfarenheter hopsamlades och bearbetades. Det som var värdefullt för svenska förhållanden tillvaratogs. Som ett led i denna strävan kan nämnas, att företaget redan från början gick in för vedgas och att ingen, varken de eller kunderna, lär haft anledning att ångra sig. I gengaslaboratoriet och motorprovrummen fortgår arbetet så gott som utan avbrott dag och natt. Gasens beståndsdelar undersökas med största noggrannhet, skärskådas ur olika synpunkter och noggranna protokoll föras. Försök göras ständigt, man misslyckas kanske, men försöken göras om igen och skärskådas från nya synvinklar. Det är ett mödosamt arbete, men ett arbete med plan och syfte. Man närmar sig blott steg för steg gåtans lösning — vi få komma ihåg att ännu erbjuder gengasens tekniska atlas många vita fläckar. I provrummet köres en av Hesselmans egna motorer i bänk. Den är direkt kopplad till en s. k. vattenbroms, allt som passerar genom motorn, bränslet, smörj- oljor, kylvattnet mätes och registreras, ja, t. o. m. rummets egen temperatur kon- trolleras automatiskt. Så skapas grundvalarna för t. ex. beräkningarna hur myc- ket effekt en gengasmotor kan lämna, en fråga, som vi för ett år sedan ej alls voro på det klara med, och så kommer man fram till en uppfattning om vedens eller kolens företräde såsom bränsle, allt frågor av den största betydelse för oss just nu. När man tänker tillbaka några år i tiden, måste man medge att gengastillverk- arna haft en även ur psykologiska synpunkter svår uppgift. Det fanns dock bil- förare, som för två år sedan absolut måste ha bensin av ett visst märke, låt oss säga Shell och som absolut ej kunde köra på SR så noga var man pa den punkten. Nu har detta vänt sig. Om en chaufför nu stoppar en gammal sur gärdesgård i sitt aggregat och motorn ej startar ögonblickligen, så är han kanske färdig att kassera allt vad gengasdrift heter. Ytterligheterna har här kommit att beröra varandra på ett slående sätt. Vad som här brister på gengasfronten är betryg- gande kontroll på själva bränslet. Här vänta nya arbetsuppgifter både för tek- niker och organisatörer, flera stora och svårlösta frågor, som dock i landets in- tresse måste lösas. Och håller fortsättningen vad början lovat, så kommer även de problemen att lösas! i i z: | S.S. Bild av Gengaslaboratoriet under start- prov. Lägg märke till manometerutrust- ningen. Före och efter generator, renare och kylare mätes och registreras tempe- ratur och tryck med största noggrannhet. I direkt anslutning till Gengaslaborato- riet ligger motorlaboratoriet. Olika mo- torer provas här med gengas. Effekt och förbrukning mätas. De justeringar och konstruktioner, som kunna vara lämpliga för gengasdriften, studeras i detalj. Förmedelst katodstråleindikatorn igang ; arbetsförloppet i motorns inre studeras och registreras. TEKNIK för ALLA

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:47:54 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-10/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free