när det gäller att till det yttersta ut- nyttja vårt eget lands resurser och, för att stöpa om ett känt skaldeverk, ”in- om Sveriges gräns erövra världsmarkna- den åter”, har svensk uppfinningsförmå- ga och svenskt företagarinitiativ större uppgifter, och samtidigt större chanser, än på mycket länge. Men grips också av beundran inför den djärvhet och mål- medvetenhet, varmed många enskilda och företag gå till verket för att ska- pa nya produkter i folkförsörjningens tjänst och helt eller delvis ersätta den avstängda importen. Vårt land har ta- git stora steg mot självförsörjning på flertalet viktiga områden, och möjlighe- terna att effektivt utnyttja våra egna naturtillgångar bedömas nu helt annor- lunda än för endast ett eller ett par år "sedan. Men läget har också sina riskmoment. Det största av dessa är ovissheten om framtiden. Kan det — så undrar mån- gen — verkligen vara försvarligt att investera kapital och arbete i anläggnin- gar, maskiner m. m. för inhemsk er- sättningsproduktion, när man måste räk- na med att slutet på kriget kan vara nära förestående? Komma då icke alla TfÅ har flyttat till större lokaler inom Tryckeri A.-B. Fylgias fastighet. Ingången är nu från TUNNELGATAN 3 Telefonanläggningen har utvid- gats och linjerna sammanförts till växel med numret 1 - 60 - 79 Postadressen är = fortfarande Stockholm 3, men boxnumret är ändrat till 3137 . arbetslönesumman. dessa anläggningar att i ett slag åter bli värdelösa och deras ägare ruinerade till tack för sin initiativkraft och risk- villighet under avspärrningstiden? Risken ifråga kan icke helt bortreso- neras; men den bör därför heller icke överdrivas. Man kan nog med tämligen stor visshet förutsäga, att det fria varu- bytet mellan jordens länder även efter krigets slut kommer att försiggå i be- tydligt blygsammare skala än under 20- och 30-talen. Tror exempelvis någon på fullt allvar att bensin någonsin kommer att åter bli fri och billig? Nej, många, kanske flertalet, av kris- industrierna, ha kommit för att stanna. Desto angelägnare är det att den tek- niska utvecklingen på dessa områden icke bromsas upp utan fortgår så att ”ersättningsindustrierna” övergå = till fullvärdiga och förblivande medlemmar av folkhushållet. Redaxz. Vad kostar en jagare? En jagare kan med nuvarande steg- rade priser på allt beräknas kosta i runt tal 10 miljoner kr. Icke mindre än 90 proc, härav går till arbetslöner, som stanna inom landet. Detta märk- liga förhållande har framkommit vid en inom marinförvaltningen uppgjord Statistisk tablå, som visar vart de pen- gar gå, som användas för byggandet av ett svenskt örlogsfartyg. Av tablån framgår, att försvarets materialan- skaffning är väsentligt mera produk- tiv och arbetsskapande än vad lek- mannen i allmänhet föreställer Sig, samt att en mängd yrken direkt Sys- selsättas med ett jagarbygge och att andra yrken indirekt äro intresserade i detsamma. Av alla de yrken och industrier, som härvidlag komma ifråga, intar givet- vis skeppsvarvsindustrien främsta rummet. Dess arbetare erhålla 30.5 procent av hela arbetslönebeloppet. Som nummer 2 i ordningen kommer den mekaniska industrin med 29.43 proc. Gruvor, järn- och metallverk få 19.05 proc. Bland övriga yrken finner man — stengodsindustrin, som tillhandahål- ler tegel och murbruk till ångpannor, golvplattor till en del rum, marmorplat- tor för den elektriska installationen etc. Den elektriska industrin, som svarar för motorer, generatorer, dynamos, omfor- mare, ledningar m. m. får 5.57 proc. av Vidare upptar ta- blån träindustrin och dess arbetare från timmerhuggare, timmerkörare och flot- tare till sågare, hyvlare, timmermän och snickare. De ha bl. a. att utföra trä- ställningar vid fartygsbygget, trädäck, inredningar i durkar och bebodda ut- rymmen, smärre träbåtar, möbler etc. Det skall vara masonit, plywood, träkol m. m. Träindustrins andel i arbetslö- nerna uppgår till 1.34 proc., vilket gör ett sexsiffrigt tal. i 5 Den kemisk-tekniska industrin får på sin lott 1.12 proc. för kemikalier till krut och andra sprängämnen, framställning av färger, kitt, beck, Syrgas, acetylén, kolsyra, gummi- o. läderremmar etc. Vi- dare textilindustrin, som får leverera tågvirke, kablar, segelduk, flaggor, Väv- nader till inredningar, mattor, isolerin- gar, packningar o. d. Dess andel av ar- betslönerna uppgår till 0.74 proc. Pap- pers- och grafiska industrierna på 0.89 proc. av arbetslönerna för material till ritningar, tryck, packning, emballage m. m. Såväl statens som enskilda järnvä- gar, rederier coh andra trasportföretag äro också med på tablån. En undersökning visar, att arbetslö- nerna för en jagare fördelas på alla landets län samt huvudstaden. Ingen landsända blir vanlottad. Största pos- ten kommer givetvis på det län, där fartyget bygges, medan fördelningen härefter sker i proportion till vederbö- rande landsdels möjligheter att leverera för bygget nödvändiga materialer. Alla dessa "arbetslöner stanna inom landet. Endast en ringa del av kostnaden för en jagare går till utlandet. Det gäller vis- sa instrument, kemikalier, metaller, kol och oljor, som vi icke kunna producera inom landet. Vi äro dock på väg att i åtskilligt göra oss oavhängiga av ut- landet även härvidlag. Vad som gäller om ett örlogsfartyg gäller även för i det närmaste alla de materiella anskaffningar, som fordras för vår försvarsberedskap, antingen det är fråga om rent krigstekniska hjälpme- del eller munderingar, uniformer, skor etc. Det finns knappast något yrke, som icke kan tillräkna- sig någon del av för- Svarsberedskapens arbetslöner. OMSLAGSBILDEN Bilden visar USA:s flygkårs förslag till en kombinerad flygmaskin och Zep- pelinare, avsedd för spaning och bomb- fällning. Kabinen är gemensam för båda. TENN REDAKTIONSKOMMITTÉ: föreståndaren för Tekniska Museet intendent Torsten Althin; verkst. ledamoten i Folkbildnings- förbundet fil. lie. Iwan Bolin; rektorn för Stockholms Tekniska Institut civ.ing. E. Walter Holm- stedt; luftfartsinsp. civ.-in ström; ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska Museet. bergsing. Folke utg.). 9. Tord Äng- Lindgren (ansv. SEE