Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemlig skrift — ett viktigt medel i krigets och fredens tjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PR LÄR De Sr FST SNer Nr 26 la SIE
ABCDEFGHIJKLMNOPORSTUVXYZ pe
SE SR Kr man eng qi nos, fer vy avd
EN
2
Chiffreringslinjal, som användes för att chiffrera alfabetiska system och tillåter
användning av såväl ordnade som osammanhängande chifferalfabet.
ken i det gamla Asien och Egypten vid
nedskrivandet av vissa meddelanden eller
inskrifter använt sig av tecken, vilkas be-
tydelse var dold för den stora allmänheten.
Men den första uppgift man har om en
hemlig skrift kommer från Grekland. I sin
skildring av Lysanders liv beskriver Plutark
en chiffreringsanordning, som «kallades
scytale och bestod av en läderremsa, vilken
var lindad kring en träribba. Man skrev
meddelandet på läderremsan, som sedan
lindades upp från ribban.
Sedan Julius Caesar uppfunnit ett chif-
fersystem, som fortfarande är uppkallat ef-
ter honom, ha alla statsmän, fältherrar, po-
listjänstemän, diplomater, konspiratörer, af-
färsmän, och givetvis spioner, haft sitt
chiffer eller hemliga skriftsystem.
Chiffer.
Chiffer brukar man kalla de tillväga-
gångssätt, som göra det möjligt att göra
en bestämd text fullständigt obegriplig för
dem, som inte känna till nyckeln.
För att göra saken klarare låt oss först
- framhålla att chiffreringen består i att låta
en- vanlig text undergå vissa förändringar,
som förvandla den till en chiffertext eller
ett kryptogram, som är obegripligt för den
icke invigde. Det motsatta tillvägagångs-
sättet kallas dechiffrering. Den invigde
återställer efter vissa operationer texten
i sitt normala skick.
Kan nu en kryptolog avslöja klartexten,
som döljer sig i ett kryptogram, även om
han inte är invigd i de regler varom chiff-
rören och mottagaren av meddelandet kom-
mit överens? Svaret beror på hans skarp-
sinne, hans erfarenhet och hans >väder-
korn», med ett ord på hans skicklighet som
. dechiffrör. Forceringen är nämligen kon-
sten att återställa ett kryptogram till klar-
text, fastän man inte känner till chiffre-
ringsmetoden.
Ett obestämt antal chiffrerings-
metoder.
Möjligheterna att göra en text oläslig
äro lika omfattande som fantasien. För att
skriva ett ord i chiffer kan man ersätta
varje bokstav med en eller flera bokstäver,
en siffra eller en siffergrupp, ett tecken,
eller en symbol; eller också kan man ersätta
hela ordet med ett annat ord eller ett över-
enskommet tecken. Ordet Napoleon kan
till exempel skrivas på följande sätt:
4 TEKNIK för ALLA
NÖEVA ESPEN AO Ret EE Or N
BESKA RAS STENAR
SAKNBESRAGLO CGL MO LOFSA
AE ARTAS "Skol O SÅNÖ Sa LA,
275 618 415 897 740 659 897 275
Man kan också bibehålla bokstäverna i
ordet men låta dem byta plats och gruppera
dem i annan ordningsföljd. Man får då
till exempel:
ANOLONEP eller LAPNEOON
eller NOLEOPAN o. s. ’v.
En enkel undersökning av dessa krypto-
gram visar att chiffreringssystemen kunna
uppdelas i två stora klasser:
1:o Substitutionsmetoderna, som tyda på
att tecknen ersatts genom en föränd-
ring av de ursprungliga beståndsdelarna
i klartexten;
2:o Transponeringsmetoderna, som tyda på
att tecknen omkastats varigenom bok-
stavsordningen i klartexten rubbats
utan att dess egentliga karaktär för-
ändrats.
Substitutionsmetoderna.
Substitutionsmetoderna lämpa sig för ett
oändligt antal olika system. Alla skriv-
tecken, alla symboler kunna användas. Från
den enkla ersättningen av en bokstav med
en annan till de mest invecklade chiffer-
koder kan man för chiffreringen av en
text använda sig av ett.otal medel, vilkas
enda begränsning är den mänskliga upp-
finningsförmågan. Bland dessa medel kan
man exempelvis nämna nottecken, tand-
ningen på frimärken, stavfel, kommersiella
termer. Man har sålunda sett exempel på
att spioner korresponderat med varandra
med hjälp av en melodi, där varje nottecken
representerade en bokstav i alfabetet, eller
genom utväxling av brevkort och brev, där
tandningen på frimärkena, som blivit nog-
grant tillklippt, betydde ord eller meningar.
Finns det till ex. någonting skenbart mera,
oskyldigt än ett telegram av detta slag:
»Avsänder i kväll till Malmö tio stycken
exemplar av prov n:o 2.800». Denna text
kan emellertid betyda: den 10 dennes ha
2.800 man avsänts till Malmö. Man behöver
bara komma överens på förhand.
Men låt oss lämna denna labyrint, där
vi riskera att föras vilse av fantasien, för
att begränsa oss till några chiffreringssys-
tem, som ha en fastare uppbyggnad och
som ha fördelen att vara betydligt mindre
"invecklade.
ELSA 6 AME
Julius Cesars chiffersystem.
Det är det enklaste av substituttonssys-
temen. Det består i att ersätta .varje bok-
stav i klartexten med den bokstav, som
följer omedelbart på den i alfabetet.
ANKOMMER I MORGON blir sålunda
BOLPNNFS J NPSHPO
Om man i stället ersätter varje bokstav
med den fjärde i alfabetets ordningsföljd
kommer meningen att se ut så här:
EROSQQIV M QSVESR
Gronsfelds system.
På 1600-talet utarbetade belgiern Grons-
feld en förbättring av Caesars chiffer ge-
nom att införa en variabel förskjutning av
varje bokstav i klartexten. Han införde
därmed i chiffreringen ett nytt begrepp,
tilläggsnyckeln.
Låt oss anta att nyckeln är 2 4 6 3. För
varje grupp om fyra bokstäver i klartexten
kommer den alfabetiska förskjutningen att
successivt omfatta 2 steg, 4 steg, 6 steg,
SKSteg
Klartext: ANKOMMER I MORGON
Nyckel: 24632463 2 463246
Chiffer: CRQROQKU K QUUIST
De alfabetiska systemen.
Dessa två chiffreringssystem äro primi-
tiva, men de ådagalägga att substitutionen
av tecknen kan göras bokstav för bokstav
i överensstämmelse med en chiffrerings-
överenskommelse, som däremot inte behöver
vara så enkel.
Man måste därför uppställa ett chiffre-
ringsalfabet. Man använder sig därvid av
olika metoder.
Det mest praktiska om man vill uppnå
en något så när god chiffrering, utan att
använda sig av ett dokument, som man
alltid kan frukta att förlora, är att bygga
ett alfabet på ett ord, som är lätt att min-
nas.
Låt oss bygga ett chiffreringsalfabet på
orden: GENERAL BANER.
Till att börja med skriver man upp bok-
stäverna i följd, men utan att upprepa sam-
ma bokstav:
GTE NERSAGENB
Under varje bokstav skriver man de icke
använda bokstäverna i alfabetet i deras van-
liga ordningsföljd:
GENER SATETB
(CIIDAR IRL AI
MIOEPEOrSKIEW:
För att sedan uppgöra chiffreringsalfa-
betet behöver man endast skriva bokstä-
verna i de vertikala raderna i vågrät följd.
Man får då följande alfabet: ;
Klartext: abedefghijklmno
pqrstuvxyzåao.. :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
