- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 11. 14 mars 1941 /
4

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemlig skrift — ett viktigt medel i krigets och fredens tjänst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PR LÄR De Sr FST SNer Nr 26 la SIE ABCDEFGHIJKLMNOPORSTUVXYZ pe SE SR Kr man eng qi nos, fer vy avd EN 2 Chiffreringslinjal, som användes för att chiffrera alfabetiska system och tillåter användning av såväl ordnade som osammanhängande chifferalfabet. ken i det gamla Asien och Egypten vid nedskrivandet av vissa meddelanden eller inskrifter använt sig av tecken, vilkas be- tydelse var dold för den stora allmänheten. Men den första uppgift man har om en hemlig skrift kommer från Grekland. I sin skildring av Lysanders liv beskriver Plutark en chiffreringsanordning, som «kallades scytale och bestod av en läderremsa, vilken var lindad kring en träribba. Man skrev meddelandet på läderremsan, som sedan lindades upp från ribban. Sedan Julius Caesar uppfunnit ett chif- fersystem, som fortfarande är uppkallat ef- ter honom, ha alla statsmän, fältherrar, po- listjänstemän, diplomater, konspiratörer, af- färsmän, och givetvis spioner, haft sitt chiffer eller hemliga skriftsystem. Chiffer. Chiffer brukar man kalla de tillväga- gångssätt, som göra det möjligt att göra en bestämd text fullständigt obegriplig för dem, som inte känna till nyckeln. För att göra saken klarare låt oss först - framhålla att chiffreringen består i att låta en- vanlig text undergå vissa förändringar, som förvandla den till en chiffertext eller ett kryptogram, som är obegripligt för den icke invigde. Det motsatta tillvägagångs- sättet kallas dechiffrering. Den invigde återställer efter vissa operationer texten i sitt normala skick. Kan nu en kryptolog avslöja klartexten, som döljer sig i ett kryptogram, även om han inte är invigd i de regler varom chiff- rören och mottagaren av meddelandet kom- mit överens? Svaret beror på hans skarp- sinne, hans erfarenhet och hans >väder- korn», med ett ord på hans skicklighet som . dechiffrör. Forceringen är nämligen kon- sten att återställa ett kryptogram till klar- text, fastän man inte känner till chiffre- ringsmetoden. Ett obestämt antal chiffrerings- metoder. Möjligheterna att göra en text oläslig äro lika omfattande som fantasien. För att skriva ett ord i chiffer kan man ersätta varje bokstav med en eller flera bokstäver, en siffra eller en siffergrupp, ett tecken, eller en symbol; eller också kan man ersätta hela ordet med ett annat ord eller ett över- enskommet tecken. Ordet Napoleon kan till exempel skrivas på följande sätt: 4 TEKNIK för ALLA NÖEVA ESPEN AO Ret EE Or N BESKA RAS STENAR SAKNBESRAGLO CGL MO LOFSA AE ARTAS "Skol O SÅNÖ Sa LA, 275 618 415 897 740 659 897 275 Man kan också bibehålla bokstäverna i ordet men låta dem byta plats och gruppera dem i annan ordningsföljd. Man får då till exempel: ANOLONEP eller LAPNEOON eller NOLEOPAN o. s. 'v. En enkel undersökning av dessa krypto- gram visar att chiffreringssystemen kunna uppdelas i två stora klasser: 1:o Substitutionsmetoderna, som tyda på att tecknen ersatts genom en föränd- ring av de ursprungliga beståndsdelarna i klartexten; 2:o Transponeringsmetoderna, som tyda på att tecknen omkastats varigenom bok- stavsordningen i klartexten rubbats utan att dess egentliga karaktär för- ändrats. Substitutionsmetoderna. Substitutionsmetoderna lämpa sig för ett oändligt antal olika system. Alla skriv- tecken, alla symboler kunna användas. Från den enkla ersättningen av en bokstav med en annan till de mest invecklade chiffer- koder kan man för chiffreringen av en text använda sig av ett.otal medel, vilkas enda begränsning är den mänskliga upp- finningsförmågan. Bland dessa medel kan man exempelvis nämna nottecken, tand- ningen på frimärken, stavfel, kommersiella termer. Man har sålunda sett exempel på att spioner korresponderat med varandra med hjälp av en melodi, där varje nottecken representerade en bokstav i alfabetet, eller genom utväxling av brevkort och brev, där tandningen på frimärkena, som blivit nog- grant tillklippt, betydde ord eller meningar. Finns det till ex. någonting skenbart mera, oskyldigt än ett telegram av detta slag: »Avsänder i kväll till Malmö tio stycken exemplar av prov n:o 2.800». Denna text kan emellertid betyda: den 10 dennes ha 2.800 man avsänts till Malmö. Man behöver bara komma överens på förhand. Men låt oss lämna denna labyrint, där vi riskera att föras vilse av fantasien, för att begränsa oss till några chiffreringssys- tem, som ha en fastare uppbyggnad och som ha fördelen att vara betydligt mindre "invecklade. ELSA 6 AME Julius Cesars chiffersystem. Det är det enklaste av substituttonssys- temen. Det består i att ersätta .varje bok- stav i klartexten med den bokstav, som följer omedelbart på den i alfabetet. ANKOMMER I MORGON blir sålunda BOLPNNFS J NPSHPO Om man i stället ersätter varje bokstav med den fjärde i alfabetets ordningsföljd kommer meningen att se ut så här: EROSQQIV M QSVESR Gronsfelds system. På 1600-talet utarbetade belgiern Grons- feld en förbättring av Caesars chiffer ge- nom att införa en variabel förskjutning av varje bokstav i klartexten. Han införde därmed i chiffreringen ett nytt begrepp, tilläggsnyckeln. Låt oss anta att nyckeln är 2 4 6 3. För varje grupp om fyra bokstäver i klartexten kommer den alfabetiska förskjutningen att successivt omfatta 2 steg, 4 steg, 6 steg, SKSteg Klartext: ANKOMMER I MORGON Nyckel: 24632463 2 463246 Chiffer: CRQROQKU K QUUIST De alfabetiska systemen. Dessa två chiffreringssystem äro primi- tiva, men de ådagalägga att substitutionen av tecknen kan göras bokstav för bokstav i överensstämmelse med en chiffrerings- överenskommelse, som däremot inte behöver vara så enkel. Man måste därför uppställa ett chiffre- ringsalfabet. Man använder sig därvid av olika metoder. Det mest praktiska om man vill uppnå en något så när god chiffrering, utan att använda sig av ett dokument, som man alltid kan frukta att förlora, är att bygga ett alfabet på ett ord, som är lätt att min- nas. Låt oss bygga ett chiffreringsalfabet på orden: GENERAL BANER. Till att börja med skriver man upp bok- stäverna i följd, men utan att upprepa sam- ma bokstav: GTE NERSAGENB Under varje bokstav skriver man de icke använda bokstäverna i alfabetet i deras van- liga ordningsföljd: GENER SATETB (CIIDAR IRL AI MIOEPEOrSKIEW: För att sedan uppgöra chiffreringsalfa- betet behöver man endast skriva bokstä- verna i de vertikala raderna i vågrät följd. Man får då följande alfabet: ; Klartext: abedefghijklmno pqrstuvxyzåao.. :

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:47:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-11/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free