Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemlig skrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har på detta sätt kunnat uppställa en bok-
stavsfrekvensordning för alla språk:
Engelska: ETAINROSHD
Tyska: 12 INF IESSY IRS IN VAN JBL ID) 10;
Italienska: IEA ONTRLESC
Då man undersöker ett chiffermedde-
lande uppställer man först en lista över
de vanligaste tecknen. Om man därvid får
en sjunkande frekvensföljd, som mer eller
mindre noggrannt återger den franska ord-
frekvensen E SAR INT UL O kan
man vara säker på att det är fråga om en
transponering.
” Skulle däremot frekvensberäkningen ge
cn sjunkande frekvensföljd med bokstä?
Vverna Xx L B EE Z N CG Tf obor man
söka det använda systemet bland substitu-
tionsmetoderna.
Forcering av alfabetiska system.
Låt oss anta att frekvensserien i det före-
gående exemplet ungefär motsvarar fre-
Tarsngon I 13 HS JA IR IK IN, IE 101180) lh ve SI
att X representerar ungefär 14 Jo av bok-
stäverna i chiffret (samma frekvens som
E). Det föreligger då stor sannolikhet för
att X i chiffret skall motsvara E i klar-
texten.
Det är likaså sannolikt att bokstäverna
IL BZ N motsvara någon av bokstäverna
S A N T. För att undvika att treva sig
fram på måfå är det mest logiskt att full-
följa undersökningen av chiffret för att
fastställa tvåteckengruppernas frekvens.
De mest vanliga tvåbokstavsgrupperna
äro i franska grupperna E S = 30 pro
mille, L E = 24 pro mille, E N — 24 pro
mille. Vad trebokstavsgrupperna beträffar,
som upprepas mycket mera oregelbundet i
ett chiffermeddelande, upprepas E N T 12
gånger på tusen.
Vid tillämpningen av frekvenslagen får
dechiffrören inte förlora ur sikte vissa
principer, som äro grundläggande vid ord-
bildningen. Vi ha redan omnämnt stavelse-
bildningens karaktär: på 100 bokstäver äro
vanligtvis 40 å 50 vokaler. Dubbelbokstä-
verna äro nästan alltid konsonanter (de
vanligaste äro S S och därefter L L, T T;
M M etc.)
Vokalen E är nästan den enda, som
fördubblas med en viss frekvens. Dubbel-
konsonanterna föregås nästan alltid av en
vokal och följas antingen av en vokal eller
av R eller L. Om två ord sammanskrivas
kan man dock träffa på dubbelkonsonanter,
som inte föregås av vokal.
Slutligen förekomma inte i franskan följ-
der av 5 bokstäver som icke innehålla 1
eller 2 vokaler.
Detta är i stora drag den metod man
bör följa i princip då det gäller substitu-
tionschiffer. Utredningen är oftast mera
invecklad då man i dubbelsubstitutions-
chiffren försökt kringgå frekvenslagen ge-
nom att ge flera olika betydelser åt de
mest vanliga bokstäverna.
Dechiffreringen är därför svårare, men
långt ifrån omöjlig. Liksom alltid bör man
räkna ut bokstavsfrekvensen, jämföra bok-
stavsföljder där samma tecken upprepas
samt påminna sig stavelsereglerna. Minst
1 vokal för 4 konsonanter.
Det är framför allt upprepningarna som
ligga till grund för hypoteserna. Man upp-
täcker rätt snart, särskilt om man dispone-
rar över en längre text, de tecken, som
representera samma bokstav. Man bör
framför allt lägga vikt vid att bestämma
vilket tecken motsvarar E i klartexten, ty
den ligger till grund för dechiffreringen.
Med följdriktighet och eftertanke samt
efter fruktlösa försök lyckas man lösa des-
sa chiffer på samma sätt som de enkla
substitutionschiffren.
Dechiffrering av Vigenerechiffer.
I ett Vigenerechiffer framträder ingen
klart markerad frekvens. Även ovanliga
bokstäver ha närmast en genomsnittlig fre-
kvens. Men undersökningen av tvågrupps-
eller tregruppstecken visar upprepningar,
vilkas periodicitet det gäller att fastställa.
Här gäller nämligen att då klartextens
polygram varit orienterade på samma sätt
i förhållande till nyckelordet har detta re-
sulterat i samma orientering i chiffret.
"Man noterar alltså vilken rang varje bok-
stav intar i chiffret, beräknar sedan inter-
vallerna som skilja samma polygram och
söker fastställa primärfaktorerna i varje
nummer. Det finns starka skäl att anta att
det eller de, som äro gemensamma för alla
interväller ange nyckelordets längd.
Dechiffrering av »autoklavchiffer».
I allmänhet äro de metoder som bygga på
Vigeneresystemet endast skenbart inveck-
lade. Vare sig det gäller klartext eller chif-
fer kunna även autoklavchiffren lösas ge-
nom en sträng analys.
Om man använt chiffermeddelandet som
nyckel återfinner man nyckeln i större de-
len av detta, då ju meddelandet själv fun-
gerar som nyckel. Man kan då pröva sig
fram genom att låta de första bokstäverna
i chiffret glida över den chiffrerade texten
som om det vore en nyckel. Man fast-
ställer därvid de motsvarande i Vigenere-
kvadraten tills man får ett ord i klartext.
Dechiffreringen kan då, fortskrida succes-
sivt.
Om man vid chiffreringen använt klar-
texten bör man ihågkomma att bokstäverna
ESARINTLUO representera ungefär fyra
fjärdedelar av alla bokstäver.
Det skall då framgå att en av bokstäver-
na i ESARINTULO, vilken tjänat som
nyckel, använts för att chiffrera en annan
bokstav i klartexten.
Det är då mycket möjligt att två bokstä-
ver, E och S till ex. motsvara varandra
och använts för att chiffrera varandra. De
komma alltid att i chiffern ge samma bok-
stav: W.
Med den vanliga metoden noterar man
alltså intervallerna mellan samma bokstäver
i chiffern. Den vanligaste intervallen kom-
mer att motsvara längden på det ursprung-
liga nyckelordet, som efter några försök
avslöjar hemligheten.
Dechiffrering av tabelltrans-
poneringar.
Då bokstäverna i klartexten endast blivit
sammanblandade vid formuleringen av
chiffern är frekvenslagen alltid tillämplig,
fastän den inte är till direkt nytta för de-
chiffrören.
Denne opererar gnom att söka efter det
sannolika ordet, som han kommer att upp-
täcka beroende på sin fantasis resurser,
genom att på tre eller fyra pappersremsor
skriva ned hela chiffermeddelandets text.
(Forts. sid. 31.)
TEKNIK för ALLA 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
