Hemlig skrift Varmluftsmotorn (Forts. från sid. 29) Man lägger två av.dessa remsor bredvid varandra och låter dem glida förbi var- andra tills man upptäcker sannolika två- bokstavsgrupper. Med hjälp av en tredje pappersremsa söker man sedan återställa de ursprungliga polygrammen för det sanno- lika ordet. På detta sätt återställer man ett hörn av chiffertabellen. Det är då endast en fråga om uppmärksam eftertanke att få reda på nyckelordets längd. : Tanken på det sannolika ordet är en av de mest fruktbara då det gäller krypto- grafiska lösningar. Den är ett resultat av intuition snarare än av analys. I större delen av de chiffer, som det gäller att de- chiffera, finner man dock alltid något tec- ken, som begränsar efterforskningarna. Även om man ej har ett sådant tecken finns det alltid ett sätt att forcera ett transponeringschiffer, framför allt om man disponerar över flera texter av samma längd. Efter att i horisontal ordning ha ned- skrivit alla texter av samma längd under- söker man vertikalt eventuella samband mellan de olika raderna. Med ett ord, man försöker att göra ett anagram av flera olika texter samtidigt i syfte att få reda på ett ord, som kan spela rollen av sanno- likt ord och därefter gradvis underlätta klartextens framträdande. En logiskt-intuitiv vetenskap. Denna sammanfattning av chifferforsk- ningarna kan endast ge en svag idé om de svåra men fängslande undersökningar, som dechiffrörerna ägna sig åt. Men skall emel- lertid medge att chifferskriftens hemlig- heter inte äro så ogenomträngliga som man gärna vill föreställa sig. Framför allt måste man göra slut på den uppfattningen att sek- retessen i chifferskriften står i proportion till de möjliga kombinationerna i ett visst chiffersystem. Den labyrint i vilken dechiffrören går vilse består av en fyndig sammanjamkning av olika metoder. Chiffreringsmaskinerna ha i de flesta fall gjort det mycket svårt att finna ut klartexten. Betyder detta att den är absolut otillgänglig? Det vore överdrivet att påstå detta. Ariadnetråden har funnits i alla tider. Ariadne, det betyder i detta fall en intel- lektuell utrustning, som består av sträng logik, tålamod, systematisk fantasi och spon- tan intuition: ett slags gnista ur intellektet, som plötsligt lyser upp de mörka gömslen, där sanningen döljer sig. (Forts. från sid. 25) stående av asbest-grafit, i kolvens pack- ning av något mjukt snöre eller garn, som indränkes med grafit och olja. Kol- ven får — trots att tätningen måste vara god — ej gå trögt i cylindern. Det galler därför att linda packningen på kol- ven så jämnt som möjligt, så att friktio- nen blir den minsta möjliga. När så alla detaljerna monterats på sina platser enligt skisserna, återstår till- verkningen av ventilfjädern och ventil- luckslyftarestången — fig. 4. Den först- nämnda göres bäst av c:a 0,3—0,5 mm tjockt fjäderstål under det att den sist- nämnda detaljen tillverkas av mässing. Ventilfjädern gives den ungefärliga form som visas på figurerna, men en slut- lig justering måste företagas i varje sär- skilt fall. Det gäller att justera fjädern så, att ventilluckan stänger ordentligt, men aven att svänghjulets gång ej hindras för mycket av fjäderns spänning. Den rätta inställningen uppnår man snart med litet tålamod. Sedan motorn är smord och väl utbalan- serad (se anvisningarna om svänghjulens balansering genom urborrning — fig. 4) är den klar för provkörning. Man sätter en ljusstump strax intill ventilluckan, så att lågans övre del kommer i ungefärlig höjd med densamma och sätter försiktigt igång svänghjulen i den riktning, som an- ges på fig. 1. Om allt är i ordning, skall motorn börja arbeta — inte med någon överdriven fart — men trots allt själv-” ständigt. Motorn går bäst när cylinder- väggarna äro kalla. Om man därför vill köra motorn längre stunder åt gången, bör en kylmantel anbringas runt cylin- dern, så som redan nämnts i början av beskrivningen. För att på ett enkelt sätt kunna ren- göra cylindern från sot och andra förore- ningar, äro vevaxelslagren öppna upptill, så att hela det rörliga systemet kan av- lägsnas på ett ögonblick. Mr Hobby. Gör en ”kontursåg” (Forts. från sid. 23) i maskinen, som eventuellt endast be- höva gangas om för de nya skruvarna. Handtagen, med vilka maskinen skall föras framåt, kunna göras av två möbelknoppar, svarvade trä- eller ebonitkulor e. d. En lämplig diame- TRYCKERIAKTIEBOLAGET FYLGIA STHLM 1941 ST. Nr. HO. snara Sedan handtagen skruvats fast ordentligt på sina plat- ser, tar man en fil och jämnar av alla ojämnheter på plattans undersida, så att arbetsmaterialet ej kan repas. Den erforderliga elektromotorn bör ha en styrka av c:a 1/20 eller 1/12 hästkraft och ett varvantal av 2.000— 3.000 per minut. Motorn monteras på fotplattans ena sida i enlighet med fig. 2, och remskivorna förbindas medelst en rund läderrem av c:a 7 mm :s diameter. Läderremmen skar- vas ihop på så sätt, att en 1,5 mm grov koppartråd föres igenom på 5 mm avstånd från ändarna och sedan hoplödes med vanligt lödtenn. En sådan skarv brukar hålla förvånans- värt länge, om den utförts på rätt sätt. Kabeln till motorn anslutes i serie med en strömbrytare, så att maski- nen kan sättas i gång och stannas på ett bekvämt sätt. Strömbrytaren kan med fördel monteras på det sätt, som framgår av fig. 2. Beroende på materialets tjocklek och hårdhetsgrad kan man använda olika slags nålar. Vanliga grova Sy- maskinsnålar kunna användas med gott resultat i de flesta fall. Om man vill, kan man utexperimentera nålar av annan typ, exempelvis genom att slipa dem i spetsen så att de bli del- vis skärande. Mr Hobby. Uppfinnare och Konstruktörer För Eder experimentverkstad finner Ni stort urval av Goda Verktyg hos Axel Sifvert A.-E. Järn- och Verktygsaffär Regeringsgatan 63. — Stockholm.