Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - Just nu - Om jorden roterade snabbare - Omslagsbilden - Redaktionskommitté
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UC
fe
i dessa tider läsa vi icke sällan i dags-
pressen att forskare på det tekniska
området erhålla anslag för sitt arbete
och att det inrättas nya professurer i
teknisk-vetenskaplig «forskning. — Allt
detta tilldrar sig kanske läsarens in-
tresse för ett ögonblick, men så har han
strax därefter glömt det, såvida det
inte berör honom själv. Det kanske där-
för icke kan skada att erinra om att
just nu pågår i vårt land ett intensivt
forskningsarbete inom snart sagt alla
grenar av ingenjörsvetenskapen, både i
särskilda forskningscentraler och i in-
dustriens laboratorier. Sådant kostar
pengar och mycket pengar och det är
med glädje och tacksamhet man kan
konstatera, att från myndigheters och
enskildas sida offervillighet för sådant
ändamål numera är betydligt större än
någonsin förut. Om =<resultaten av
forskningsarbetet betala sig och om det
överhuvudtaget blir resultat av prak-
tisk betydelse för oss och kommande
släkten, det få vi blott sällan reda på.
I tider, som vi nu genomleva, är det
långt ifrån alltid lämpligt att bringa
detta till offentligheten. Därtill kom-
mer att konsekvenserna av en ny upp-
täckt eller en ny uppfinning sällan kun-
na omedelbart överblickas, och att det
så gott som alltid tar mycket lång tid
från det första stapplande steget till
det för praktiskt bruk lämpade slutre-
sultatet. För dem, som stå utanför
forskarnas krets, kan det därför just
nu vara nog att tacksamt konstatera
att det arbetas intensivt i vårt land
och att vi med förtroende för svenska
ingenjörers och vetenskapsmäns erkän-
da förmåga kunna hoppas på, ja, kan-
ske till och med förvänta oss för fram-
tiden betydande resultat. Det är emel-
lertid ej alltid sagt att tekniska fram-
steg vinnes inom välutrustade laborato-
rier och av skolade forskare. Det har
mången gång hänt och kommer säker-
ligen många gånger ännu att hända, att
de största resultaten nås under primi-
tiva yttre förhållanden. Detta bör var
och en i sin stad betänka. Vakenhet,
kombinationsförmåga, påhittighet och
energi i förening ha mycket ofta åstad-
kommit tekniska resultat av bestående
värde. Det finnes således för alla och
envar av oss en slumrande möjlighet att
dra ett strå till stacken, om vi blott
passa på tillfället.
Om jorden rote-
rade snabbare.
Det jordklot vi leva på befinner sig
som bekant i ständig rotation, och till
följd av denna rotation varierar före-
måls tyngd beroende på var de befinna
sig. Ju närmare man kommer ekvatorn,
desto större blir den cirkel alla föremål
hinna beskriva på 24 timmar, d. v. s. de
”rotera” snabbare och förlora därför en
större del av sin vikt än föremål på vå-
ra breddgrader. Om man flyttade en
vikt på ett kilo från Nordpolen till ekva-
torn och där vägde den på en fjädervåg,
skulle det visa sig att den blivit 5 gram
lättare. En tjugotusentonnare förlorar
på vägen från Norra Ishavet till Svarta
havet c:a 80.000 kg. av sin vikt, en rätt
ansenlig viktminskning.
Detta märkliga fenomen förorsakas av
att jorden under sin rotation strävar ef-
ter att frigöra sig från alla föremål på
sin yta, något som också skulle lyckas,
om inte vår planet själv utövade den
starka dragningskraft som vi kalla
”tyngd”. Under nuvarande förhållanden
kan jordklotet inte slunga ut några fö-
remål i världsrymden utan för nöja sig
med att minska deras vikt.
Ju snabbare rotationen är, desto märk-
barare måste viktminskningen bli. Man
har räknat ut att om jorden roterade
17 ggr fortare än den gör, så skulle
alla föremål vid ekvatorn helt och hål-
let förlora sin vikt. Om rotationen ble-
ve ännu snabbare skulle ett viktlöst bäl-
te, vilkets bredd stode i direkt propor-
tion till hastighetsökningen, börja utbre-
da sig över länder och hav norr och sö-
der om ekvatorn.
Betänk vad det skulle innebära att
alla föremål förlorade sin vikt. Det
skulle inte längre finnas något som vi
inte kunde lyfta. Vi skulle kunna lyfta
lokomotiv, väldiga klippblock och hela
pansarkryssare med alla maskiner och
kanoner så lätt som en fjäder. Tappade
vi dem skulle ingen olycka inträffa.
Ingenting skulle gå sönder, ty varken
klippblock, lokomotiv eller krigsfartyg
skulle väga något och skulle därför inte
heller kunna falla. De skulle sväva fritt
i luften, där vi släppte dem ur hän-
derna.
Det skulle vara en mycket märklig
och på sitt sätt fascinerande värld. Ni
skulle kunna hoppa högre än ni någon-
sin gjort i drömmen, högre än de högsta
skyskrapor och berg. Men ingen fröjd
i
är beständig och ingen lycka fullkomlig.
Även denna värld skulle ha sina olägen-
heter. Det vore lätt att hoppa upp, men
omöjligt att komma ned. Viktlös som ni
var, skulle ni inte falla ned. Ni skulle
inte finna något fäste i luften från vil-
ket ni kunde ta sats för ett språng mot
jorden.
En sådan värld skulle också ha andra
olägenheter. Ni kan själv föreställa er
vilka. Den svagaste vindfläkt skulle dra
iväg med alla föremål, både stora och
små, om de inte vore fast förankrade.
Människor, djur, automobiler och fartyg
skulle driva omkring i luften. Kontinen-
talexpresser skulle kollidera med atlant-
ångare och solen skulle förmörkas av
ogenomträngliga moln av de myriader
olika ting som tyngdkraften dittills
fängslat vid jordytan.
Spetsbergens, Östgrönlands och Björnöns
kartläggning. I samband med den konferens,
som 1939 avhölls i Washington av Internatio-
nella unionen för geodesi och geofysik, har
av chefen för Norges Svalbord- og Ishavs-un-
dersökelsen, Adolf Hoel, utgivits en kortfat-
tad översikt på engelska över den kartlägg-
ning av Spetsbergen, Björnön och öÖstgrön-
land, som utförts av Norges Svalbard- og Is-
havs-undersökelser som tidigare norska ex-
peditioner. Skriften, som fått titeln ”Opera-
tions in Svalbard and East Greenland. Car-
ried out by Norges Svalbard- og Ishavsunder-
sökelser and earlier Expeditions”, inledes med
ett omnämnande av den svensk-ryska grad-
mätningsexpeditionens grundläggande arbete
på Spetsbergen 1899—1902 och avslutas av tre
kartbilagor över astronomiska stationer, bas-
linjer och triangelnät.
OMSLAGSBILDEN
Omslagsbilden denna vecka visar en
medlem av Svensk-Amerikanska Järn-
vägs Sällskapet i Stockholm, som ser
över att allt är ”O. K.” innan gods-
tåget startar på sin långa färd från
Eldorado till Erie City. Lasten består av
läckra bananer. Loket hör hemma på
Pennsylvaniabanan, U. S. A.
REDAKTIONSKOMMITTBÉB:
föreståndaren för Tekniska Museet
intendent Torsten Althin;
verkst. ledamoten i Folkbildnings-
förbundet fil. lie. Iwan Bolin;
rektorn för Stockholms Tekniska
Institut civ.ing. EB. Walter Holm-
stedt;
luftfartsinsp. civ.ing. Tord Ång-
ström;
ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska
Museet.
bergsing. Folke Lindgren (ansv.
utg.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
