Vind-elverkets propeller m.m. Några kompletterande uppgifter till beskriv- ningen i nr 10 av TfA. Propellerns konstruktion framgår av vidstående figur. Materialet till den- samma utgöres av vanlig svensk kvist- fri gran eller ännu bättre av amerikansk ”Oregon Pine”. Ämnet skall vara c:a 20—23 mm tjockt, 100 mm brett och 1.830 mm långt. Först hyvlar man till propellerns konturer enligt figuren. Propellerns mittstycke skall vara. oför- ändrat, d. v. s. 100 mm. De yttersta bladspetsarna äro 60 mm breda och av- rundade. Avsmalningen börjar c:a 50 mm från centrum räknat — se fig! Nästa arbete består i färdigställandet av propellerbladen. Urtagningarna — märkta med svart på skissen — åstad- kommas med hjälp av en spånhyvel. Propellerbladens framsida, således den sida som vetter mot vinden, hyvlas abso- lut plan; baksidan kan däremot göras något kupig för att öka bladens styrka. Bladens skevningsvinkel är beroende av träets tjocklek närmast centrum. Samma vinkel bör behållas utefter hela propellerbladets längd ända ut i spetsen. Bladen böra vara omkring 10 mm tjocka i mitten närmast centrum för att så småningom tunna av mot spetsarna till endast 5—6 mm tjocklek. Närmast kan- ten böra propellerbladen ej vara tjoc- kare än c:a 4 mm och kunna avrundas något. Den lilla skissen nederst på figuren visar hur man kan förstärka propellerbladens kanter C och D, som äro utsatta för särskilt stora påkännin- gar då de ju rotera mot vind, regn och snö. För ändamålet tages tunn hård- valsad kopparplåt av 0,5 eller 0,6 mm:s tjocklek. Plåten vikes om kanten och fastnitas med kopparnit. Ett 25 mm brett band av samma material kan ytter- ligare omspännas hela propellerbladet — se figuren — och fastnitas på samma sätt som kantskoningen. Om man så vill, kan man anbringa skoningen utefter hela bladlängden. Huvudsaken är emel- lertid, att skoningarna sättas närmast bladändarna där träet är tunnast och påkänningarna störst. Den färdiga propellern impregneras 26 TEKNIK för ALLA CoekD — => —-— > vl så rikligt som möjligt med någon god olja, som rekommenderas av färghand- laren på platsen. För undvikande av vibrationer, är det nödvändigt att utbalansera propellern så att den blir lika tung från axeln räknat. Vidare måste propellern ”spåra” väl, d. v. s. bladens båda spetsar måste löpa i samma bana. Detta injusteras lätt genom att lägga tunna plåtbitar mellan propellern och fastsättningsskivan. Fyra 5/16” bultar användas för propellerns fastsättning. Under bulthuvudena läg- gas brickor av metall, och bultarna hind- ras att gänga upp sig genom att man borrar hål genom samtliga bulthuvuden och träder en järntråd därigenom. | Några ord om genera- torns lindning. Redaktionen har — som redan förut nämnts i TfA — mottagit en del an- märkningar som gå ut på att det skulle vara svårt, ja praktiskt taget omöjligt, att få plats med 34 st. trådar av 1,2 mm diameter i varje ankarspår. Det är sant att utrymmet är snålt tilltaget, men det räcker. Lindningen måste givetvis verk- ställas med största precision och så, att trådarna komma att ligga fullständigt parallellt i förhållande till varandra. På grund av att generatorn skall börja läm- na laddningsström vid mycket lågt varv- tal (290—350 varv per minut) måste nämligen avsevärt fler trådvarv an- bringas i spåren än vid generatorns originallindning. Generatorer av för övrigt samma fabrikat och modell kunna dock uppvisa vissa olikheter, särskilt när det gäller dimensionerna på ankarspåren. Det be- höver blott skilja på bråkdelen av en millimeter, för att det skall visa sig vara svårt att få plats med samtliga 34 trådar. I dylika fall finnas emellertid två utvägar, som kunna tillgripas. Ett sätt är att rymma upp ankarspåren med en passande fil så mycket, att trådarna med nödig isolation få plats. Ett annat sätt är att minska på tråddimensionen med 0,1 mm, vilket förfarande icke har någon väsentlig betydelse i detta speci- ella fall. Den generator, som lindats för TfA:s räkning, är dock lindad med föreskriven tråd, men med strängt iakt- tagande av vad som sagts här ovan be- träffande anbringande av lindningen i spåren.