Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Betingelserna för vår industris uppkomst och utveckling, av B. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Betingelserna för vår industris
uppkomst och utveckling
Den nu ett år bestående avspärrningen från våra förut
viktigaste exportmarknader har givetvis varit en svår
belastning för den svenska industrien. Av dess produktion
exporterades under normala tiden 1/3—1/4, huvudsakligen
västerut.
Trots de rådande svåra förhållandena har vår industri visat
en motståndskraft och anpassningsförmåga, som tillhör de få
glädjeämnena i vår på sådana fattiga tid. Den industriella
arbetslösheten är förhållandevis obetydlig tack vare den
omställning av produktionen och omskolning av arbetskraften,
som kunnat genomföras inom flera av exportspärren hårt
drabbade branscher. Inom en del industrigrenar råder t. o.
m. brist på skolade arbetare.
Inför detta glädjande förhållande ligger det nära till hands
att granska betingelserna för vår industris uppkomst och
utveckling. Det är många välkända faktorer, som samverkat
härtill.
Vårt folks speciella förutsättningar för industriellt arbete
är kanske den främsta bland dessa. Uppfinnarbegåvning
och konstruktiv talang, organisationsförmåga och
kommersiell dådkraft, yrkesskicklighet och fallenhet för
precisionsarbete, se där några för svenska ingenjörer, industrimän och
arbetare utmärkande egenskaper, som representera en
tillgång, vilken står sig genom tiderna.
En annan för industrien nödvändig betingelse utgör vårt
lands rikedom på skog, malm och vattenkraft. Redan på ett
tidigt skede i vår historia togos dessa tillgångar i
näringslivets tjänst för att på de senaste 100 åren tack vare
teknikens framsteg bli hörnpelare för ett förädlingsarbete av
så hög kvalitet, att dess produkter funnit marknad över hela
jorden.
Vår industris egentliga uppsving började, som antytts, vid
mitten av förra århundradet, men betingades ej enbart av
teknikens utveckling. År 1846 avskaffades skråväsendet och
infördes näringsfrihet, vilken sedermera ytterligare
utvidgades 1864. Härigenom fick den fria företagsamheten luft under
vingarna och kunde undan för undan utveckla vårt lands
möjligheter på det industriella området. Resultatet är allom
välbekant: vårt folk var före krigsutbrottet i besittning av en
ekonomisk, social och kulturell standard, som stod nästan utan
motstycke.
Företagarandan, d. v. s. den enskildes vilja och förmåga
att på eget ansvar ta initiativ till industriellt nyskapande
och att samtidigt ta de därmed förbundna ekonomiska
riskerna, har varit den drivande kraften i vår industris
uppsving. Den har även under den nuvarande krisen bevisat
sin oumbärlighet för landet genom en lång rad av initiativ,
vilka utrymmet förbjuder att här specificera.
Ett enda exempel må dock anföras: lösningen av vårt
motortrafikproblem i gengasens tecken. Vid avspärrningen i
början på april förlidet år voro omkring 1.000-talet
gengasbilar i trafik. Efter ett år torde nu antalet snarare över-
än understiga 45.000. Att denna forcerade utveckling ibland
skett på bekostnad av den tekniska kvaliteten har ej kunnat
undvikas. Detta förringar dock ej prestationen som sådan:
att ha räddat våra biltransporter från att fullkomligt lamslås
genom bristen på flytande bränsle.
Företagarandan är därför en av våra främsta nationella
tillgångar, som måste skyddas mot stötande ingrepp och
givas möjligheter att fritt utveckla sin arbetsskapande och
välståndsfrämjande förmåga.
Tyvärr ha de nu rådande tiderna orsakat en mängd
statsingripanden av olika slag, vilka begränsat den fria
företagsamheten, varjämte dess ekonomiska utvecklingsmöjligheter
klavbundits genom den hårda skattebelastningen. Man får
emellertid anse som självklart, att de av situationen
föranledda inskränkningarna i vår lagstadgade fria
näringsutövning försvinna, så snart läget det medgiver.
Så långt om de allmänna betingelserna för vår industris
blomstring. Vid sidan av dem finnas en del faktorer av
andrahandsbetydelse, vilka spela in vid industriens lokalisering. Det
kan vara av intresse att i korthet beröra även dessa.
Först må framhållas, att många industrier äro
naturbestämda till sin lokalisering genom bundenheten vid
råvaruförekomster, t. ex. gruvor, stenbrott och i viss mån sågverk
och cellulosafabriker.
Andra industrier äro traditionsbetonade genom sitt beroende
av yrkeskunnig lokal arbetskraft. Hit höra ylleindustrien i
Norrköping och bomullsindustrien i Borås med omnejd,
järnhanteringen i Bergslagen, skofabrikationen i Närke,
glasindustrien i Kronobergs län, den s. k. Eskilstunaindustrien samt
snickerihanteringen i hela Småland.
Rörande andra lokaliseringsfaktorer gjordes för ett par år
sedan av huvudstadens fastighetskontor en rundfråga, ur
vars resultat följande uppgifter äro hämtade.
De viktigaste synpunkter, som diktera industriens
förläggning, äro arbetskraften och transportförhållandena. Båda
dessa faktorer ha av de företag, som besvarat rundfrågan,
satts främst på önskelistan. Därnäst kommer tillgång på
lämpliga industribyggnader och på billig tomtmark.
Lämpligt material för produktionen anses vara en mindre viktig
lokaliseringsfaktor, och den minsta betydelsen tillmätes den
lokala avsättningsmarknaden.
Vi kunna ej bättre avsluta denna överblick över
betingelserna för vår industris blomstring än genom att
siffermässigt belysa dess betydelse för vår folkhushållning.
Den extra folkräkningen 1935—36 visade, att 37,2 proc.
av vårt lands befolkning hade sin försörjning av industri och
hantverk. Därjämte uppvisade gruppen handel och samfärdsel
en andel av 18,4 proc. Då köpenskapens och
kommunikationernas uppsving är till väsentlig del betingad av
industriens utveckling, kan man utan överdrift anse, att hälften
av Sveriges befolkning direkt eller indirekt är för sin utkomst
beroende av industrien och hantverket.
B. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Oct 24 21:12:52 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-15/0006.html
