Flyttbar armatur ee ör arbetsbänken RICKOR gyss Ett gott arbete kan endast utföras i god belysning. Genom denna enkla an- ordning kan lampan flyttas till just den plats på arbetsbänken, där belysning behövs, och man slipper därför att ar- beta i skymning. Lamphållaren med skärm monteras fast vid ett 10 mm I mässingsrör, som i sin tur sättes fast vid träarmen me- delst två muttrar — se figurerna. Le- den. mellan de två träarmarna göres av 8/4" 'X 1/8” bandjärn, och fastsätt- ningen vid taket sker med en kraftig trägängad skruv. Genom ett par kraf- tiga mellanläggsbrickor, som monteras enligt skissen, nedbringas friktionen vid armaturens inställning. Den elektriska kabeln fastsättes wid träarmarna medelst kuhloklammer. KOLOXI Bränslekommissionens <medicinsk-tekniska nämnd har gjort ett stort antal undersöknin- gar rörande faran för gengasförgiftning. Så- lunda ha ej mindre än 948 från olika delar av riket insända blodprov undersökts för bestämning av koloxidhalten, varvid fram- gått att ej mindre än 808 visat sjukligt steg- rade värden. Luftens halt av koloxid i bil- verkstäder och garage etc. hat kontrollunder- sökts i ett stort antal fall. Under nämndens verksamhet har uppmärk- samheten riktats på förekomsten av kronisk koloxidförgiftning, i första hand inom de 28 TEKNIK för ALLA DFARAN yrken, som omedelbart ha beröring med gen- gasdriften. I samband härmed har nu med regeringens tillstånd en mindre central spe- cialklinik för behandling och studium av akuta och kroniska förgiftningsfall förberetts. Kliniken kommer att förläggas till docent Ernst Saléns avdelning vid Sabbatsbergs sjukhus. Som =<:biträdande läkare kommer att fungera dr S. Almgren, som redan tidi- gare är knuten till nämnden, samt docent Torgny Sjöstrand. Nämnden övervägar nu initiativ till ytterligare motåtgärder till före- kommande av förgiftningsrisken. Modelljärnvägen (Forts. fr. föreg. sida.) kontakthylsor som vi först satt i ett skruvstycke och sågat ett spår i. Detta för att kunna skruva in hylsorna med en vanlig mejsel. Så tar vi två entums- spik, nyper av skallarna och slår in dem till hälften, en i varje kant av gaveln. Det andra bordet skjutes intill så att borden i så väl höjdled som sidled pas- sa exakt till varandra. De två spikar- na gör att borden behåller sitt läge, medan vi från insidan av den första ramen med ett 4 mm borr borra oss igenom det andra bordets gavel. Borden lossas, och bananstift (med gängor i än- dan) skruvas i. Ett ändå bättre sätt ha vi funnit vara att ta upp de nya hå- len med 5,5 mm-borret, skruva i hylsor, samt löda fast korta bitar av 4 mm mässingsstav. På detta sätt kan man fortsätta att aptera nya kontakter för varje spår. Borden hållas samman av skruvöglor och kasthakar (se fig. 7). Låt oss förutsätta att vi planerat den layout som synes nederst å fig. 7. Det är sex bord vi behöver. Vi har kon- struerat dem, men var skall vi göra av dem? Vår våning tillåter inte att vi har anläggningen framme mer än några timmar på kvällen. Jo, vi bygger ett skåp av hård masonite och 3/4” fyrkant lister. Eventuellt kan vi också lägga till en extra låda ovanpå för förvaring av den rullande materielen, byggnader- na o. s. v. Höga byggnader har vi näm- ligen lösa. De förstöras så lätt om de är fastbyggda på en icke-permanent anläggning. När hoppackningen för kvällen skall ske, tas borden isär, fällas ihop och placeras i skåpet så som fig. 7 visar. Enkelt och smärtfritt. En an- läggning som byggts på detta sätt kan tas fram och sättas tillbaka på några få minuter. Skåpet placerar vi i någon vrå. Den hoppfällbara anläggningen läm- sig givetvis bäst för halvnollan (H0). Men har man stora rum så finns det inget skäl som talar emot, att man inte i nollan (0) skulle kunna ha en liten bana hemma. Har man byggt någon typ av anlägg- ning, som vi här sökt skissera, återstår nu bara en sak. Modellbyggaren börjar fundera. Funderar på om han verkli- gen valt det riktiga, om spårplanen du- ger, om han inte skall ta och göra om den och en massa saker till, omöjliga och möjliga. Men hör inte på det örat. Fortsätt bara. Anläggningen kan byg- gas ut och ändras utan att grundstom- men behöver spolieras. Kommer det bara spår på borden, verkar det inte alls så tokigt. Och följer Ni spårplanerna här ovan, är Ni säker på en sak i varje fall. Det är spårplaner som existerar — och fungerar till belåtenhet. Men låt för all del inte detta hejda Er egen uppfinningsrikedom. Det är en härlig känsla att fundera ut sitt eget system, SOM MAN SKAPAT FRÅN FÖRSTA BÖRJAN! I nästa artikel börjar själva anlägg- ningen på allvar ta form. Då skall vi nämligen tala om spårbygge och ban- profiler.