Industrikunskap

Varje skolpojke vet vad hembygdskunskap och statskunskap är. Varje organiserad arbetare äger fackföreningskunskap. Men vad är industrikunskap. Det är mycket stoff av olika slag, som skulle kunna sammanfattas under denna benämning. Kännedom om vår industris historia och utveckling hör sålunda dit. Vidare vårt lands speciella förutsättningar för det förädlingsarbete, varpå svensk industri i särskilt hög grad är inriktad. Till industrikunskap kan man också hänföra skildringar av våra ingenjörer och företagsledare, eftersom de personliga insatserna trots all kollektivism dock varit, äro och skola förbli drivkraften i industriens utveckling. Våra industriprodukters landvinningar på exportmarknaden och det mödosamma pionjärarbete, som utförts på detta område, höra även till detta kunskapsstoff. Nu invänder någon måhända, att det dock skrives och läses åtskilligt, som ingår i det ovan angivna stoffet. Det är otvivelaktigt sant, men det är alldeles för litet i ett land, vilket som Sverige lever på sin industri. Om man till exempel tar dagspressen, ur vilken en stor del av vårt folk hämtar sin andliga spis, så måste man säga, att den med en del undantag ägnar ett mycket ringa utrymme åt industrikunskap. Varför är då denna så viktig? Jo, därför att i vårt demokratiska land varje till mogen ålder kommen medborgare har möjlighet att medverka till gestaltningen av det svenska näringslivet i den mån, detta regleras av lagar och förordningar. Inom näringslivet intar industrien den ledande platsen, eftersom omkring hälften av landets befolkning hämtar sin utkomst från industri och hantverk eller från därav beroende handel och samfärdsel. Det måste under sådana förhållanden anses nödvändigt med industrikunskap, enär en bristande eller ofullständig kännedom om industriens livsbetingelser kan bli orsak till åtgärder, som stå i direkt motsats till dessa betingelser. Och man skall som bekant ej hjälpa till att såga av den gren, på vilken man själv sitter, enär detta kan medföra mycket ödesdigra följder. Det kan ej hjälpas, att industrikunskap måste innehålla en del siffermaterial. Sådant anses visserligen representera något torrt och tråkigt, som ej har större förutsättningar att fängsla och intressera många. Men det är mycket nyttigt att då och då konfronteras med siffror, icke många och komplicerade, utan få och lättfattliga. De kunna hjälpa till att klara upp begreppen och underlätta överblicken över ett så mångsidigt område som industrien. Vi skola i det följande försöka att lämna prov på sådan industrikunskap i siffror, vilken här åsyftas. Vet Ni t. ex., att under normala år före de nuvarande krigiska förvecklingarna Sveriges exportvärde ungefär motsvarade importens värde? Bäggedera utgjorde ungefär 2 milliarder kronor; av exportvärdet levererade industrien i det närmaste 90 %. Detta innebär sålunda, att vi med dess hjälp kunnat finansiera större delen av våra inköp från utlandet av sådana varor, som ej stå att erhålla här hemma eller som fördelaktigare anskaffas utifrån. Vet Ni, att över hälften av Sveriges yta är täckt med skog, men att trots detta våra barrskogar blott motsvara 2 % av världens totala skogstillgångar av dylikt slag? Under sådana förhållanden är det förvånande, att under normala tider mellan 40 och 50 % av vårt exportvärde härrör från skogsprodukter, främst pappersmassa, papper och trävaror. Detta vittnar om den höga tekniska standarden hos våra skogsförädlande industrier och om storartad kommersiell framåtanda hos deras ledare. Vet Ni, att våra järnmalmstillgångar uppskattas till 2 milliarder ton, men att denna kvantitet blott utgör omkring 3 % av hela världens beräknade förråd? I vår export förekommer järnmalmen dels oförädlad, dels förädlad till järn och stål samt verkstadsprodukter. Sammanlagt har den av järnmalmen beroende utförseln brukat motsvara en andel av nära 40 % och sålunda ej legat långt efter exporten av skogsprodukter i betydelse. Vilket högt betyg detta innebär åt svensk industri kräver inga längre utläggningar. Vet Ni, att våra vattenkrafter beräknas till 9 millioner hästkrafter och att härav, när nu pågående utbyggnadsarbeten äro färdiga, något över 3 millioner eller omkring 37 % äro utnyttjade? Till övervägande del har detta tillgodogörande av vattenkraften ägt rum med användning av inhemska produkter, vilket vittnar gott om vår industris prestationsförmåga på hithörande områden. Vet Ni slutligen, att av industriens totala drivkraft 88 1/2 % är elektrifierad enligt 1938 års industristatistik? 25 år tidigare var elektrifieringsgraden endast 48 % och har sålunda sedan dess nästan fördubblats. Per arbetare representerade den elektriska motoreffekten 1913 ej fullt 1 1/4 hästkraft, men hade 1938 stigit till mer än 6 hästkrafter. Vad denna utveckling innebär av ökade maskinella hjälpmedel inses utan vidare, liksom också, att industriens arbetskraft därigenom frigjorts från en myckenhet tungt arbete, som istället övertagits av maskinerna. Vi skola för denna gång nöja oss med denna siffermässiga industrikunskap för att avsluta dessa utläggningar med litet statistik av annat slag. För ett par år sedan verkställdes i Förenta Staterna en rundfråga i syfte att utreda ”allmänhetens okunnighet” på olika områden, bland dem en del från teknikens och industriens fält. Vi veta visserligen ej, huru omfattande denna enquête var eller hur undersökningen av okunnigheten gjordes, men resultaten kunna dock erbjuda ett visst intresse. Om de moderna lättmetallerna visste blott 7 % av de tillfrågade besked, varför okunnigheten på detta område var 93 %. Ifråga om cement voro motsvarande siffror 11 resp. 89 %. Om gummi var kunnigheten 22 % och okunnigheten 78 %. Förvånande nog voro siffrorna för radio ej bättre än 28 % resp. 72 %. Men när det var fråga om professionell sport var kunnigheten 100 % och okunnigheten 0! Ifall en liknande undersökning skulle göras i vårt land, tro vi visserligen, att kunnigheten på idrottsområdet skulle visa en mycket hög siffra. Men vi äro också övertygade, att tekniska och industriella frågor skulle avslöja en betydligt högre kunskapsgrad hos oss än i Amerika. Vårt folks tekniska intressen och anlag för industriell yrkesutövning samt stora allmänbildning synas utöva en god borgen härför. <tab>B. T.