HUR MAN BYGGER EN enkel men EFF EF alla dem, som på lediga stunder syssla med fysikaliska experiment, är en gnistinduktor praktiskt taget oumbärlig. Med en sådan kan man utan svårighet förvandla lågspänningen från en acku- mulator till högspänning av 100.000 volt och mera, varför apparaten kan använ- das vid försök med röntgenstrålar och experiment med elektriska urladdningar. RUHMKORFFS INDUKTOR. Den gnistinduktor, som beskrives här nedan, konstruerades av Ruhmkorff i Paris, och har uppkallats efter uppfinnaren. Apparatens konstruktion är ytterst en- kel, men rätt stort tålamod fordras vid lindning av sekundärspolarna. Dessa Fig.l,. SCHEMATISK BILD AV GNISTINDUKTORN Fia. 2. dd 92 — — I GNIST- STRÄCKA SEKUNDÄRLINDNING > A AAA FRESENNG i | KÄRNA AV LUINDNING KONDENSATOR MM | | | I T.f.A.1941 SPOLGAVLAR AV EBONIT FiG.3 SEKUNDÄRLINDNINGARNA AVSLUTAS — 20j- MID DE MED X MÄRKTA STÄLLENA. ff <x FR Ag ZE fören RAS] (& R R BÖRS | D I RSS 0 (AN) A IE do Sv RE EE AD = I 2 et I SEEN SRA D, Sy et a KN pd fl fn nn nn fa I TILL PRIMÄRLINDNIN NG == nen 2 SEN I EN /ÄNDES 28 B 25- er Rör AS ISOLERAD KOPP/ 5 BAKELIT, TROLIT E | TRÅDEN INFÖRES GE- VÄGGTJ OCKL. GAl-2 ta I NOM HÅLETA SCH | LINDAS I TVÅ ÖVER VARANDRA LIGGANDE | LAGER. TRÄDANDEN v fö GENOM”B | RE | SS [Sr a See AE [SR RIE 300 INDUKTIONSAPPARATENS SPOLE I GENOMSKÄRNING. TfA- 1941 24 TEKNIK för ALLA KTIV måste nämligen lindas med fin koppar- tråd i tusentals varv ty ju flera trådvarv; desto högre spänning lämnar induktorn. Fig. 1 visar gnistinduktorns färdiga utseende. I bottenplattan finnes plats för kondensatorn (som har till uppgift att minska gmnistbildningen vid avbry- - tarkontakterna) samt erforderliga kopp- lingar. På plattans översida har induk- tionsspolen, avbrytaren och anslutnings- polskruvarna monterats, och på spolgav- larna sitta klämskruvarna med elektro- derna. På fig. 2 har gmistinduktorn ritats schematiskt. Den består av en rund järnkärna (trådknippe av mjuk järn- tråd) omkring vilken en grov, isolerad koppartråd (primärlindningen) upplin- dats i flera varv. Genom denna grova trådlindning låter man strömmen från ackumulatorn passera sedan den gjorts intermittent eller pulserande genom den elektromagnetiska avbrytaren. Den fi- na koppartrådslindningen (sekundär- lindningen) är fullt fristående, och har lindats ovanpå den grova primärlind- ningen sedan densamma isolerats om- sorgsfulllt. Den högspända strömmen induceras i den fina sekundärlindningen och uttages från klämskruvarna eller elektroderna (gmniststräckan). Induktionsspolen göres enligt anvis- ningarna på fig. 3. Spolgavlarna äro 180 mm i diameter och tillverkas av c:a 20 mm tjock ebonit, som har en mycket god elektrisk isolationsförmåga. De fastsättas på ändarna av ett 300 mm långt och 25—30 mm diam. rör av bake- lit, ebonit, trolit e. d. medelst celluloid- lösning (celluloid löst i aceton), varvid man särskilt bör se till, att spolgavlarna sitta stadigt fast vid röret och ej kunna falla av under det fortsatta arbetet. För att underlätta trådens pålindning kan man göra en enkel lindningsanord- ning enligt fig. 4, bestående av en lager- bock av trä samt en genomgående axel med vev, på vilken spolen fastspännes. Primärlindningen består av 2 mm diam. mjuk isolerad koppartråd och man bör kosta på dylik som är både emaljerad och sedan två gånger bomulls- eller sil- kesomspunnen. Lindningen börjar vid ”A” — se fig. 3 — och man måste se till att en 2 dm lång trådända lämnas