fo Teknik för Alla har gjort energiska försök att få fatt i lämpliga ritningar till den: svenska cykelbilen: Vi ha verk- ligen bemödat oss, ty vi veta, att den lätta och effektiva cykelbilen är en ”lek- sak”; som hela svenska folket väntar på. Men allt vårt sökande har varit förgä- ves. Det finns inga vettiga cykelbilsrit- ningar! Visserligen ha vi tittat på en hel del färdiga cykelbilar den sista tiden. En del ganska smart byggda till och med, men ingen enda av vagnarna har mot- svarat de anspråk man måste ställa på en effektiv cykelbil. Vi ha även haft besök av personer, som påstått sig syssla med revolutione- rande nykonstruktioner på området — framhjulsdrivna, trehjuliga cykelbilar etc., men de ha underligt nog försvunnit spårlöst efter någon tid. Förmodligen ha de stött på problem, som de inte kun- nat klara. Nu behöver det emellertid inte inne- bära någon så onaturlig teknisk presta- tion att tota ihop en användbar och i framställning billig cykelbil — konsten är bara att bygga vidare på de erfaren- heter som finns. Vi äro t. o. m. över- tygade om, att det praktiskt begåvade svenska folket snabbt skulle kunna skaka ett flertal lyckade konstruktioner ur är- men. Och med utgångspunkt från denna övertygelse ha vi bestämt oss för att ut- lysa en liten pristävling förslagsvis kal- lad ”Vem konstruerar den bästa cykel- bilen?” Prissumman blir 100 kronor och en sakkunnig jury sköter prisbedömnin- gen. I nästa nr av TfA följer tävlingsbe- stämmelser och närmare detaljer. + Fotografier, beskrivningar och skisser av svenska och utländska cykelbilar ha varit införda i nr:is 30, 31, 32, 38 och 3—44 (julnumret) år 1940 samt i nr 7 i år av TfA. (Tidningar kunna rek- vireras från tidningens exp., Tunnelga- tan 3, Sthlm. Frimärken, 35 öre per ex., godtages som likvid.) Detta sagt som en upplysning för alla dem som ämna försöka sig som cykelbil- konstruktörer. Världens största röntgenrör. I Los Angeles har man i dagarna av- slutat tillverkningen och monteringen av ett röntgenrör av jättedimensioner, som alstrar mer radioaktiv energi än hela världens samlade radiumförråd. Röret måste matas med en spänning av mer än en million volt för att alstra strålar av samma medicinska verkan som rent ra- dium. Gengasdrift i Tyskland även efter kriget. Enligt svensk-tyska handelskamma- rens tidskrift kommer landsvägstrafiken i Tyskland att i allt större utsträckning betjänas av gengasdrivna motorfordon. Man kommer inte att inskränka sig till att blott insätta specialbyggda vagnar utan även i trafik varande oljebilar och traktorer skola undan för undan ombyg- gas för generatordrift. Utvecklingen har nu fört dithän, heter det, att den ge- neratordrivna bilen tål varje jämförelse med de bensin- och oljedrivna vagnarna samt att den sålunda vare sig i fråga om hastighet eller backtagningsförmåga står efter bensinbilarna. Anstalter ha också träffats för att garantera generatorbilarna en fulländad service såväl i fråga om bränsleförsörj- ning som teknisk hjälp. Så har det bil- dats ett särskilt bolag, som skall ha till uppgift att anordna bränsledepåer runt hela landet, och ett annat bolag har bil- dats för anskaffandet av veden och den- nas iordningställande för sitt ändamål; dess enda avnämare är det ovannämnda depåbolaget. Båda företagen ha tillkom- mit i samband med tyska domänverket. i Få vi dubbla ' radioprogram? Försök, som gjorts av byråingenjör Esping i Telegrafstyrelsen och vilka av- . sett att lämna underlag för en utredning om trådradions möjligheter i Sverige, ha "visat att det går att för rimliga kostna- der ordna ett trådradionät över hela lan- det. Inom .den närmaste framtiden be- räknas dessa uträkningar vara klara, och sedan dröjer det nog inte länge förr- än de svenska lyssnarna få två rikspro- gram att välja på. Att Radiotjänst skulle ge olika pro- gram över sändarstationerna så att man åtminstone under 'kvällstimmarna fick möjlighet till programval är ett gammalt önskemål. Sveriges 31 rundradiostatio- net räcka emellertid inte på långt när till för att bereda god mottagning över- allt för bara ett radioprogram. Nytill- kommande radiostationer måste i all- mänhet dela våglängd med andra 'statio- ner och störningar dem emellan minskar räckvidden. I Tyskland började man för några år sedan dirigera våglängden på vanliga telefonledningar. Då telefontätheten i Sverige är synnerligen stor, den största i Europa, och ungefär varannan radio- lyssnare har egen telefon, har man räk- nat ut att högfrekvent trådradio, som detta sändningsprogram kallas, blir spe- ciellt lämpligt för vårt land. Trådradion gör. det möjligt att sända flera program samtidigt på telefonledningen. För mot- tagningen kan man använda vanliga ra- dioapparater av i det närmaste vilken typ som helst. Försöken med trådradio här i landet har i stort sett givit mycket goda resultat. I Ånge har t. ex. samt- liga radiolyssnare som äro telefonabon- nenter försöksvis anslutits till en på te- lefonstationen uppställd radiosändare. På järnvägssträckan mellan Kiruna och Riksgränsen har en annan försöksöver- föring med goda resultat anordnats. TEKNIK REDAKTIONSKOMMITTB: föreståndaren för Tekniska Museet intendent Torsten Althin; verkst. ledamoten i Folkbildnings- förbundet fil. lic. Iwan Bolin; rektorn för Stockholms Tekniska Institut civ.ing. E. Walter Holm- stedt; luftfartsinsp. civ.ing. Tord Äng- ström; ; ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska Museet. bergsing. Folke Lindgren (ansv. utg.). , |