sitta vi och bläddra i Daedalus 1941, Tekniska Museets årsbok, som har sam- ma förnämliga utstyrsel som tidigare — och trots de svåra tiderna fått ut- ökat sidantal. Utom sedvanliga berät- telser över museets och museiförenin- gens verksamhet under 1940 innehåller årsboken sex större tekniskt-historiska uppsatser av betydande intresse. Aktuellt värde har professor E. Hu- bendicks artikel — tidigare nämnd i TfA — om gasgeneratorn förr och nu. Han påvisar, att gengasen, som räddat vår motorfordonstrafik nu under ben- sinbristens tid, ej är någon ny uppfin- ning. Inom svensk järnhantering har den använts sedan snart hundra år från brukspatron Gustaf Ekmans ”koltorn”; för drift av förbränningsmotorer före- kommer gengas sedan sextio år och för drift av motorfordon sedan c:a tjugu år. Överingenjör Alfred Bjarme, känd som skicklig valsverkskonstruktör, samt ingenjörerna Sven Sköldberg och Lars Anbo, beskriva, hur Tekniska Mu- seet kunnat rekonstruera Christopher Polhems berömda valsverk och hur Ar- boga Mekaniska Verkstad tillverkat detta valsverk, som nu utgör ett värde- fullt utställningsobjekt i museets nyli- gen öppnade järn- och stålavdelning. Två vittberesta utlandssvenskars tek- niska insatser belysas. Landshöyvding- skan Ellen Hagen berättar om industri- mannen och filantropen Carl Bernhard Wadström, världsberömd för sitt arbete på afrikaslavarnas befriande, och om hans märkliga resejorurnal 1770, då han ännu var Sven Rinmans medhjälpare. Redaktör Georg Granholm skildrar bergsrådet Johan Erik Norberg, en mångsidig svensk tekniker, som slutade som kejserlig rysk mariningenjör, verk- ligt statsråd och excellens. £ Teknik för Alla:s ANNONSPRISER: Per mm enkel spalt .... 835 öre 1/1-sida i text, svart TU CK äs see SED 200:— 1/1-sida -i text, svart/ KOLCLET NY CK NIE SEN SSESKER SES 250:— Omslagets sista - sida, SVAUKE MENY CESSNA 250:— Omslagets sista + sida, svart/rött tryck ..... 300:— RABATTER: Belopp inom år och procent: 100/5, -250/7,5, 500/10, ?750/15, 3000/25, 5000/30. Spaltbredd 59 mm. Sidans format 3 sp. X 250 mm. Fil. dr Sixten Rönnow skärskådar tek- niska motiv på de svenska medaljerna under 300 år och ger för första gången en svensk ”Technologia Numismatica”. Civilingenjör Valdemar Rang undersö- ker. ett tekniskt specialområde av lokal karaktär, då han redogör för mudder- verken i Malmö hamn under äldre tid. Bland mindre bidrag fäster man sig vid - Fil. dr. Carl Sahlins notis om läsk- papperet, som användes redan på 1700- talet. av den kände publicisten C. C. Gjörwell, och vid L. Way-Mathiesens beskrivning av ”världens grövsta järn- kätting”, tillverkad 1897 vid Tönsham- mars bruk och utställd på Stockholms- utställningen samma år. Föreståndaren för de Filmhistoriska Samlingarna i Tekniska Museet Notarien Einar Lau- ritzen, berättar slutligen om inspelnin- gen av den märkliga stumfilmen ”Carl X IT”, vilken ägde rum 1924—25. Årsboken kan mot erläggande av med- lemsavgiften i Föreningen Tekniska Museet (kr. 10:—) erhållas direkt från Museet, adress endast Stockholm ö. Äldre årgångar kunna i mån av tillgång erhållas till reducerat pris. Elbilen får varma lovord I sin utredning i elbilfrågan förklarar civilingenjör A. J. Körner att elbilen bör beredas så vidsträckt användning som dess naturliga förutsättningar medge. Den största efterfrågan kan väntas på bilar för två—tre tons lastkapacitet, av vilka svenska fabrikat ännu icke fin- nas i marknaden. Ur rationaliserings- synpunkt bör fabrikationen fördelas så att olika tillverkare framställa olika typer. Ombyggnad av bränslebilar till eldrift förtjänar även uppmärksamhet från bilfabrikanternas sida. Detta är, sä- ger hr Körner, en särskilt betydelsefull fråga, emedan ombyggnad av äldre bilar ofta utgör den enda möjligheten för eldrift inom rimlig tid och till rimlig kostnad. Elverken böra visa sitt intresse genom lämpliga taxor, och statsmakternas intresse bör ta sig uttryck i reducerad beskattning samt genom att införa el- bilar i egen drift, t. ex. för post-, tele- graf- och tullverkens behov. Även kommunerna : kunna införa elbilar för sitt eget behov. Ingenjör Körner anser att för Stock- holms vidkommande skulle 4.:000—4.500 lastbilar kunna utgöras av elbilar, och för landet i dess helhet cirka 8.000 last- bilar. Den mer begränsade, dagskörning för vilken elbilen lämpar sig, hänför sig främst till större industri- och handels- företags distribution, bagerier, brygge- rier, slakterier, mjölkcentraler, varuhus 0. S. v., vartill kommer den kommunala lastbilstrafiken. Elbilens driftekonomi är god i jämförelse med andra biltyper. Med ett strömpris av 5 öre kWh ställer sig elbilen förmånligare än bensinbilen ned till ett bensinpris av 40 öre pr liter. Vid låga kilometertal kan elbilen i ge- nomsnitt anses likvärdig med bensin- och råoljebilar ned till bensinpriser på 30—40 öre pr liter och råoljepriser på omkring 20 öre pr liter. Jämförelse med gengas utfaller mycket gynnsamt för elbilen, och även om vedpriset fram- deles skulle gå ned till 1:60 pr hl, blir vedgasbilen cirka 25 procent dyrare än elbilen. . Skifferbrytningen i Närke tar form Brytningen av skiffer i Närke för framställning av olja kommer att förläg- gas till Ekeby socken, där särskilt olje- rika och lättåtkomliga skifferlager finnas. Svenska skifferolje A.-B. har fått till- stånd att för sin verksamhet förvärva sex fastigheter i Ekeby socken, Örebro län. Bolaget har i sin ansökan till re- geringen uttalat att brytning av skiffer för dess framställning av olja i främsta rummet bör ske där de oljerikaste skif- fertillgångarna finnas lättast åtkomliga Bolagets fabriksanläggningar för att ut- vinna oljan böra förläggas i nära an- slutning till dessa skifferfyndigheter. Efter undersökning av 1940 års skiffer- oljesakkunniga och av bolaget har den lämpligaste platsen för att börja skiffer- brytningen befunnits vara de nu avsedda fastigheterna jämte en del angränsande sådana. Undersökningarna ha visat att den totala skiffermäktigheten, räknat från kalkstenens underkant, varierar mellan 16 och 18 meter. Det undre omkring sex meter mäktiga skifferlagret är genomgående avsevärt mera rikt på olja än det övre och beräknas innehålla omkring 40 procent mer olja. OMSLAGSBILDEN Den tyska ”tekniska : nödhjälpen” har specialutbildat folk, som följer i krigets spår och snabbt reparerar uppkomna skador. TENN E em REDAKTIONSKOMMITTHR: föreståndaren för Tekniska Museet intendent Torsten Althin; verkst. ledamoten i Folkbildnings- förbundet fil. lic. Iwan Bolin; rektorn för Stockholms Tekniska Institut civ.ing. E. Walter Holm- stedt; luftfartsinsp. civ.ing. Tord Ång- ström; ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska Museet. bergsing. Folke Lindgren (ansv. utg.).