Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Just nu - Elbilen får varma lovord - Skifferbrytning i Närke tar form - Annonspriser - Omslagsbilden - Redaktionskommitté
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sitta vi och bläddra i Daedalus 1941,
Tekniska Museets årsbok, som har sam-
ma förnämliga utstyrsel som tidigare
— och trots de svåra tiderna fått ut-
ökat sidantal. Utom sedvanliga berät-
telser över museets och museiförenin-
gens verksamhet under 1940 innehåller
årsboken sex större tekniskt-historiska
uppsatser av betydande intresse.
Aktuellt värde har professor E. Hu-
bendicks artikel — tidigare nämnd i
TfA — om gasgeneratorn förr och nu.
Han påvisar, att gengasen, som räddat
vår motorfordonstrafik nu under ben-
sinbristens tid, ej är någon ny uppfin-
ning. Inom svensk järnhantering har
den använts sedan snart hundra år från
brukspatron Gustaf Ekmans ”koltorn”;
för drift av förbränningsmotorer före-
kommer gengas sedan sextio år och för
drift av motorfordon sedan c:a tjugu år.
Överingenjör Alfred Bjarme, känd
som skicklig valsverkskonstruktör,
samt ingenjörerna Sven Sköldberg och
Lars Anbo, beskriva, hur Tekniska Mu-
seet kunnat rekonstruera Christopher
Polhems berömda valsverk och hur Ar-
boga Mekaniska Verkstad tillverkat
detta valsverk, som nu utgör ett värde-
fullt utställningsobjekt i museets nyli-
gen öppnade järn- och stålavdelning.
Två vittberesta utlandssvenskars tek-
niska insatser belysas. Landshöyvding-
skan Ellen Hagen berättar om industri-
mannen och filantropen Carl Bernhard
Wadström, världsberömd för sitt arbete
på afrikaslavarnas befriande, och om
hans märkliga resejorurnal 1770, då han
ännu var Sven Rinmans medhjälpare.
Redaktör Georg Granholm skildrar
bergsrådet Johan Erik Norberg, en
mångsidig svensk tekniker, som slutade
som kejserlig rysk mariningenjör, verk-
ligt statsråd och excellens.
£
Teknik för Alla:s
ANNONSPRISER:
Per mm enkel spalt .... 835 öre
1/1-sida i text, svart
TU CK äs see SED 200:—
1/1-sida -i text, svart/
KOLCLET NY CK NIE SEN SSESKER SES 250:—
Omslagets sista - sida,
SVAUKE MENY CESSNA 250:—
Omslagets sista + sida,
svart/rött tryck ..... 300:—
RABATTER:
Belopp inom år och procent:
100/5, -250/7,5, 500/10, ?750/15,
3000/25, 5000/30.
Spaltbredd 59 mm.
Sidans format 3 sp. X 250 mm.
Fil. dr Sixten Rönnow skärskådar tek-
niska motiv på de svenska medaljerna
under 300 år och ger för första gången
en svensk ”Technologia Numismatica”.
Civilingenjör Valdemar Rang undersö-
ker. ett tekniskt specialområde av lokal
karaktär, då han redogör för mudder-
verken i Malmö hamn under äldre tid.
Bland mindre bidrag fäster man sig
vid - Fil. dr. Carl Sahlins notis om läsk-
papperet, som användes redan på 1700-
talet. av den kände publicisten C. C.
Gjörwell, och vid L. Way-Mathiesens
beskrivning av ”världens grövsta järn-
kätting”, tillverkad 1897 vid Tönsham-
mars bruk och utställd på Stockholms-
utställningen samma år. Föreståndaren
för de Filmhistoriska Samlingarna i
Tekniska Museet Notarien Einar Lau-
ritzen, berättar slutligen om inspelnin-
gen av den märkliga stumfilmen ”Carl
X IT”, vilken ägde rum 1924—25.
Årsboken kan mot erläggande av med-
lemsavgiften i Föreningen Tekniska
Museet (kr. 10:—) erhållas direkt från
Museet, adress endast Stockholm ö.
Äldre årgångar kunna i mån av tillgång
erhållas till reducerat pris.
Elbilen får
varma lovord
I sin utredning i elbilfrågan förklarar
civilingenjör A. J. Körner att elbilen bör
beredas så vidsträckt användning som
dess naturliga förutsättningar medge.
Den största efterfrågan kan väntas
på bilar för två—tre tons lastkapacitet,
av vilka svenska fabrikat ännu icke fin-
nas i marknaden. Ur rationaliserings-
synpunkt bör fabrikationen fördelas så
att olika tillverkare framställa olika
typer. Ombyggnad av bränslebilar till
eldrift förtjänar även uppmärksamhet
från bilfabrikanternas sida. Detta är, sä-
ger hr Körner, en särskilt betydelsefull
fråga, emedan ombyggnad av äldre bilar
ofta utgör den enda möjligheten för
eldrift inom rimlig tid och till rimlig
kostnad. Elverken böra visa sitt intresse
genom lämpliga taxor, och statsmakternas
intresse bör ta sig uttryck i reducerad
beskattning samt genom att införa el-
bilar i egen drift, t. ex. för post-, tele-
graf- och tullverkens behov. Även
kommunerna : kunna införa elbilar för
sitt eget behov.
Ingenjör Körner anser att för Stock-
holms vidkommande skulle 4.:000—4.500
lastbilar kunna utgöras av elbilar, och
för landet i dess helhet cirka 8.000 last-
bilar. Den mer begränsade, dagskörning
för vilken elbilen lämpar sig, hänför sig
främst till större industri- och handels-
företags distribution, bagerier, brygge-
rier, slakterier, mjölkcentraler, varuhus
0. S. v., vartill kommer den kommunala
lastbilstrafiken. Elbilens driftekonomi är
god i jämförelse med andra biltyper.
Med ett strömpris av 5 öre kWh ställer
sig elbilen förmånligare än bensinbilen
ned till ett bensinpris av 40 öre pr liter.
Vid låga kilometertal kan elbilen i ge-
nomsnitt anses likvärdig med bensin-
och råoljebilar ned till bensinpriser på
30—40 öre pr liter och råoljepriser på
omkring 20 öre pr liter. Jämförelse
med gengas utfaller mycket gynnsamt
för elbilen, och även om vedpriset fram-
deles skulle gå ned till 1:60 pr hl, blir
vedgasbilen cirka 25 procent dyrare än
elbilen. .
Skifferbrytningen i Närke
tar form
Brytningen av skiffer i Närke för
framställning av olja kommer att förläg-
gas till Ekeby socken, där särskilt olje-
rika och lättåtkomliga skifferlager finnas.
Svenska skifferolje A.-B. har fått till-
stånd att för sin verksamhet förvärva
sex fastigheter i Ekeby socken, Örebro
län. Bolaget har i sin ansökan till re-
geringen uttalat att brytning av skiffer
för dess framställning av olja i främsta
rummet bör ske där de oljerikaste skif-
fertillgångarna finnas lättast åtkomliga
Bolagets fabriksanläggningar för att ut-
vinna oljan böra förläggas i nära an-
slutning till dessa skifferfyndigheter.
Efter undersökning av 1940 års skiffer-
oljesakkunniga och av bolaget har den
lämpligaste platsen för att börja skiffer-
brytningen befunnits vara de nu avsedda
fastigheterna jämte en del angränsande
sådana. Undersökningarna ha visat att
den totala skiffermäktigheten, räknat
från kalkstenens underkant, varierar
mellan 16 och 18 meter. Det undre
omkring sex meter mäktiga skifferlagret
är genomgående avsevärt mera rikt på
olja än det övre och beräknas innehålla
omkring 40 procent mer olja.
OMSLAGSBILDEN
Den tyska ”tekniska : nödhjälpen” har
specialutbildat folk, som följer i krigets
spår och snabbt reparerar uppkomna
skador.
TENN E em
REDAKTIONSKOMMITTHR:
föreståndaren för Tekniska Museet
intendent Torsten Althin;
verkst. ledamoten i Folkbildnings-
förbundet fil. lic. Iwan Bolin;
rektorn för Stockholms Tekniska
Institut civ.ing. E. Walter Holm-
stedt;
luftfartsinsp. civ.ing. Tord Ång-
ström;
ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska
Museet.
bergsing. Folke Lindgren (ansv.
utg.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
