fo ligger elbilsproblemet i stöpsleven. Föreningen för elektricitetens ratio- nella: användning eller Fera, som för- eningen kallas i vardagslag, har också på sitt nyligen hållna årsmöte ägnat frågan stort intresse. En rad föredrag höllos, där elbilspionjärerna lade fram sina resultat, och problemet diskutera- des ur olika synpunkter. Har ni lagt märke till elbilen i stads- trafiken? Den är inte på något sätt uppseendeväckande, den ser ut som de andra bilarna, och uppför sig ungefär på samma sätt. Vore det inte för den tysta och lugna gången och frånvaron av varje gasaggregat, skulle man vid första påseende knappast märka nå- gon skillnad. Men, den ryker och luk- tar inte alls, och därför passar den särskilt bra i staden. När man sedan får veta, att elbilens driftskostnader äro lägre än för andra bilar, och att livslängden med säkerhet är större, frågar man sig: hur är det möjligt att vi kunnat undvara den så länge? Det har behövts en allvarlig bränslekris med brist på bensin och olja för att driva fram elbilen hos oss. Och ändå är den en utpräglad fredspro- dukt, som utomlands — t. o. m. i ben- sinbilens hemland, Amerika — tack va- re sin låga driftskostnad sedan många år fyller viktiga uppgifter inom varu- distributionen. Elbilen är oöm och tålig, men därför inte något universalfordon, som passar Teknik för Alla:s ANNONSPRISER: Per mm enkel spalt .... 835 öre 1/1-sida i text, svart Urycke. > SSD 200:— 1/1-sida i text, svart/ TOC CNY CholSspsks skers ENS 250: — Omslagets = sista sida, SV MKLIFUKY CIN TE SRK SE 250: — Omslagets sista sida, svart/rött tryck .... 800:— RABATTER: Belopp inom år och procent: 100/5, . 250/7,5, 500/10, 750/15, 3000/25, 5000/30. Spaltbredd 59 mm. Sidans format 38 sp. X 250 mm. för alla trafiktyper. Den har sin tek- niska begränsning i batteriet, som en- dast kan lagra en ganska måttlig ener- gimängd, högst 30 kilowattimmar per ton batterivikt för den lämpligaste ty- pen. Det naturliga är, att batterierna laddas på natten, när bilen ändå står stilla. Batterierna bruka därför dimen- sioneras så, att de förslå för en hel dagskörning. Man kan bekvämt kom- ma därhän, att en elbil. med full last på en batteriladdning kan tillryggaläg- ga 40—60 km på slät väg. Den eko- nomiska körhastigheten är jämförelse- vis låg och ligger för lastbilar vid 20 —30 km per timme, lägre för tungvik- tare, något högre för de lätta skåpbi- larna. "Denna begränsning i färdlängd och hastighet hänvisar elbilen till några be- stämda = trafiktyper, där dessa goda egenskaper kunna göra sig särskilt gäl- lande.- Och detta område är inte litet! En undersökning har visat, att vid praktiskt taget all distributionskör- ning och regelbunden lättare lastbils- trafik inom städer och samhällen den dagliga körsträckan icke överstiger 50 km. I själva verket kan man räkna med att omkring 60 proc. av städernas lastbilar ha en daglig körning under- stigande 60 km. Företag med sådan di- stributionskörning finnas framför allt inom = livsmedelsbranschen. Mejerier, bagerier, bryggerier och isfabriker kö- ra ut sina produkter i regelbundna tu- rer med ett stort antal uppehåll under vägen. Ungefär samma trafiktyp har postverket för sin brevlådestömning och renhållningsverken -för soptömningen. Industri- och handelsföretag ha ofta re- gelbundna körningar mellan lager och filialer, — godshämtning vid post och järnväg samt utskickning till kunder inom ett och samma stadsområde. Det- samma gäller för järnvägarnas gods- distribution inom samhällena. Vid de undersökningar som gjorts har det visat sig, att inte mindre än 8.000 bilar med god ekonomi skulle kun- na byggas om till eldrift. Det har be- räknats, att man härigenom skulle kun- na inbespara inte mindre än 25 millio- ner liter bensin årligen. Alla dessa exempel hänföra sig till fredsförhållanden, men elbilen är ännu mer berättigad just nu. För att snabbt få fram ett tillräck- ligt antal bilar, är det emellertid nöd- vändigt att sätta igång med ombygg- nad av bensinbilar till eldrift, vilket inte möter några större svårigheter, men fordrar samarbete mellan automo- bilfolket och elindustrien. Spårvägsbolaget lagrar gengaskol Spårvägsbolaget i Stockholm har nöd- gats skaffa sig en ny stor lagerbyggnad för gengaskol. Det har visat sig svårt att få leveranserna att flyta i en jämn ström och därför måste man alltid ha ett ordentligt reservlager att tillgå. Den nya förrådsbyggnaden är uppförd på en stor tomt vid Årstadalshamnen. Den be- står av två längor, den ena 70 och den "andra 53 meter lång, som ligga bredvid | E varandra skilda åt av en brandmur. Byggnaden ligger alldeles intill järn- "vägsspåren, så att säckarna kunna los- sas direkt in i förrådet. Nödvändiga ex- peditions- och tvättningsrum för perso- nalen finnas också. Förrådet rymmer sammanlagt 45.000 hektoliter kol, som SS förbrukar på tre veckor. Det går nämligen åt över 2.000 hektoliter om dagen för spårvägsbola- gets busstrafik — undra sedan på att gengasdriften blivit en dyr historia. Fö- re kriget hade man en driftkostnad av 60 öre pr mil och nu är man uppe i en kostnad av 3 kr milen! Segelflygare få billiga resor Segelflyget är ett värdefullt komple- ment till motorflyget och bör uppmunt- ras som ett viktigt led i landets krigs- beredskap, anser järnvägsstyrelsen, som hos regeringen tillstyrkt att skyttetaxan skall tillämpas vid resor för en del av Aeroklubbens - befattningshavare samt sådana deltagare i kurser eller tävling- ar, vilka kunna vara av direkt nytta för försvaret. Modellflyget, anser järnvägs- styrelsen däremot dock knappast vara av den betydelse att en tillämpning av skyttetaxan här kan vara berättigad. IE REDAKTIONSKOMMITTH: föreståndaren för Tekniska Museet intendent Torsten Althin; verkst. ledamoten i Folkbildnings- förbundet fil. lic. Iwan Bolin; rektorn för Stockholms Tekniska Institut civ.ing. E. Walter Holm- stedt; luftfartsinsp. civ.ing. Tord Äng- ström; ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska | Museet. bergsing. Folke Lindgren (ansv. | utg.). ; pe AN 3