CELLULLEN lär oss tvätta förstånd SR Som väldiga mjuka snömassor väller cellullen ut ur maskinerna i A.-B. Svenskt konstsilkes fabrik i Borås. Un- derligt nog är det bara två månader sedan cellullen gjorde sin debut i fabri- ken. Visserligen har den fabricerats där sedan 1935, men hittills har den kallats för ”stapelfiber”. Först nu har man även inom fabriken börjat använda det popu- lära namnet cellull. 1935 producerades i Borås 590.000 kilo konstsilke och 10.000 kilo cellull, 1940 var siffrorna 900.000 kilo konstsilke och 300.000 kilo cellull. Och 1942 tänker man sig en kapacitet av 4.500 kilo konstsilke och 4.000 kilo cellull pr dag, d. v. s. 1 milj. 300.000 kilo konstsilke och 1 milj. 200.000 kilo cellull pr år. Husmödrarna landet runt äro skeptiska mot cellullen, det vet man inom textil- industrin, och man är mån om att miss- troendet skall bytas mot förtroende för denan vara. Hur ryktena ha uppstått är svårt att säga, och aldrig förrän nu har hörts något förtal, trots att så många gått klädda i kläder av ren eller blandad cellull i åratal. Och i konstsilkefabriken kan exper- terna tala om följande: Cellullen är starkare än t. ex. bomull om man drar i den, men ömtåligare för nötning. Man får inte vrida ett cellulltyg och inte tvätta i över 90 grader — men det bör man egentligen inte göra med något tyg. Och så får man akta sig för tvättmedel med starka saker i t. ex. me- tasilikat. Över huvud taget bör man strängt iaktta vad man egentligen bör iaktta vid tvätt av alla slags tyger! Så cellullen kan lära oss att tvätta förstån- digt! På Borås Wäfveri Aktiebolag, där cell- ulltyger vävts sedan 1930, är man också förvånad över allt det buller cellullen kommit åstad. För tio år sen klagade ingen över cellullstygerna, men tar man fram en provbit sen den tiden kan man verkligen undra över hur nån människa ville ha sånt tyg. Så har tillverkningen gått framåt. Det är en skillnad som mellan natt och dag på tygets utseende, känsel och bruksvärde. Paddelhjulsbåten | (Forts. från sid. 23.) vid sådant arbete, kan man överlåta till- verkningen av <:skovelaxlarna åt när- maste smed eller mekaniska verkstad. Lagerbockarna göras av trä och fast- skruvas stadigt vid sidostyckena. För att minska friktionen och öka hållbarhe- ten sätter man in ett par mässingsrör- stycken för järnaxeln. För smörjningen borras ett par oljehål. Eventuellt kan man sätta fast ett par smörjkoppar för konsistensfett. Den färdiga paddelhjulsbåten fernis- sas både in- och utvändigt med prima båtfernissa. Den kan. också målas i önskad färg. Färghandlaren ger säkert råd vid valet av lämplig färg och fer- nissa! Mr Hobby. ER | I FOR MODERN INDUSTRI tillverka vi vid egna fabriker: Lyftverktyg: traverser, kranar, lyft- block och domkrafter. Gjuterimaskiner och förnödenheter .av alla slag för giuterier. 2 Centerless rundslipmaskiner Spiralborr och verktyg Filt för tekniska ändamål Grundad 1889 MALCUS AB. MALCUS HOLMQUIST, HALMSTAD 28 TEKNIK för ALLA Värme och kyla | | I I I I (Forts. från sid. 5.) punkten — 273? C. att motsvara en oändligt låg temperatur, en oändligt Svssen punkt på sam- ma sätt, som tangenten för 90 vinkelgrader är oändlig. Om funk- tionssambandet mellan temperatur och skala veta vi i övrigt intet, men om sambandet skulle ha ett med kurvan i fig. 3 liknande för- lopp, bli solarnas temperatur, vil- ken i deras inre skattas till miljon- tals grader, ej heller längre så ofattbara. Ingenjörens uppgift är, att för tekniska behov så nära som möj- ligt kunna realisera såväl den ab- soluta nollpunkten eller åtminstone den tomma rymdens från denna ej mycket högre liggande temperatur liksom även solarnas höga tempe- ratur. I laboratoriet har hittills med kylmekaniska maskiner reali- serats nära nog — 2722 C. och i den elektriska ljusbågen har alst- FATSKOOOOS KEN tempetatur. KOR tekniskt uppfinnarearbete finnes därför även svårlösta uppgifter på detta område. Telefonkultur En nyutnämnd professor vid Tekniska högskolan har använt sin installations- föreläsning till en betraktelse i ämnet telefonkultur. Otvivelaktigt har han därvid berört ett område, där det finns plats för och behov av omfattande upp- fostrande åtgärder. Telefonen gör för varje dag nya landvinningar — tyvärr kan man inte påstå, att det allmänna telefonvettet håller jämna steg med den- na utveckling. Telefonen sätter oss i stånd att i nästan obegränsad omfattning störa människornas hemfrid och arbets- ro' och lägga beslag på deras tid. Där- för skapar också telefonens stigande wut- bredning behov av en stigande återhåll- samhet i bruket av denna möjlighet. Man kan inte påstå, att insikten härom vunnit tillräcklig spridning. Därmed är emellertid icke sagt, att den gängse uppfattningen, att telefonen endast är till för ”korta och nödvändiga meddelanden”, innebär en tidsenlig be- dömning av telefonens rätta användning. Det finns många mäniskor, som ha ett legalt behov av telefonen även för över- läggningar, vilka kunna ta sin tid. I annat fall skulle de icke hinna med mera än en bråkdel av vad de wuträtta. En