fo ha standardiseringssträvandena skjutits i förgrunden. Det arbetas på -skilda håll med stor energi för att få fram stan- dardvaror på de områden, där det är praktiskt möjligt. Arbetet påskyndas på sätt och vis utav krisen och avspärrnin- gen — standardiseringen framstår mer och mer såsom ett oundgängligt ekono- miskt. behov. Man skulle här kunna ha anledning anföra den gamla slitna frasen om att det inte finns -något ont, som inte har något gott med sig. Nyligen ägde en standardiseringskon- ferens rum i Stockholm med represen- tanter för både Danmark, Finland, Norge och Sverige. Vid denna konferens kon- staterades bl. a., att krisen satt fart på standardiseringen i Danmark och Norge, medan den i Finland kommit i dödläge, tydligen mest beroende på att det på- började ” standardiseringsarbetet «lades ned, då kriget utbröt. Det är f. ö. ganska naturligt, att pro- blemet standardisering aktualiseras just i kritiska tider, då det ekonomiska livet är känsligare än annars och lätt råkar ut för ”bristsjukdomar” av olika slag. Ingen kan förneka att just standardisering är ett både beprövat och gott medikament mot diverse ekonomiska åkommor. Vad som förvånar, är bara den motvilja, som många människor hysa mot denna i och för sig logiska process. Som argument i diskussionen framföres ofta smaklikriktningsfaran, men man klamrar sig då oftast envist fast vid i stort sett ganska oväsentliga detaljer och glömmer bort de: stora fördelarna. Det finns väl ingen som exempelvis vill förneka fördelen av vårt enhetliga mått- och viktsystem- — en standardiserings- åtgärd, som sparat oerhört med tid, ar- bete och pengar, för att nu bara nämna ett exempel på vad standardisering verk- ligen innebär. Då denna förenklings- åtgärd var aktuell mötte den samma våld- samma motstånd, som den skulle ha mött i dag. Standardisering betyder icke, att var- enda familj ska ha precis likadana möb- ler, samma mattor och samma gardiner 9. Si v., eller att damerna ska gå omkring i exakt likadana hattar, någonting som standardiseringsmotståndarna ofta an- vända som argument. Standardisering betyder förenkling av tillverkningen av sådana artiklar, som vi dagligen måste ha, artiklar som genom förenklade till- verkningsmetoder bli både billigare och bättre och framförallt = lättillgängligare för förbrukaren. Standardiseringen har så stor ekonomisk betydelse, att den inte får motarbetas. «Cyklistexamen«< planeras i. Danmark. Inom danska justitieministeriets kom- munikationsutskott förberedes f. n. en omfattande aktion över hela landet för att söka införa en cyklistexamen som fast institution vid alla skolor. Utskottet har låtit utföra ett emblem, som skall tilldelas alla barn, som avlagt det praktiska cykelprovet, samt ett he- dersdiplom att utdelas på ministeriets vägnar. Man skall nu vända sig till lan- dets alla skolmyndigheter samt söka in- leda ett samarbete med polisen för att ; instifta en årlig cyklistexamen. Känd tekniker om jättemolekyler. Stockholm gästades nyligen av den tyske teknikern och vetenskapsmannen dr R. Lepsius, som på Ingeniörsveten- skapsakademien höll ett föredrag om jättemolekyler och strukturforskning som underlag för de nya syntetiska kon- struktionsmaterialen inom tekniken. Det var ett synnerligen aktuellt ämne som här handlades, ty den organiska ke- mins syntetiska produkter i form av ba- kelit, melaminhart och andra pressmas- sor, konstgjort gummi och nya textil- fibrer av mångahanda slag är på god väg att uttränga åtskilliga av de gamla vanliga råämnena, och utvecklingen vi- sar tydligt att det här icke är frågan om ”Ersatz”, utan om nya landvinningar av bestående värde för såväl vetenskap som industri. Doktor Lepsius gästade under sitt Sverige-besök även Sandviken och Göteborg: Svensk flygkamera. Hittills har Sverige icke haft tillfälle uppta tävlan med de stora nationerna när det gällt tillverkning av kameror för flyget. Göteborgsfirman Victor Hassel- blad har nu tagit itu med uppgiften och här redan hunnit så långt att serietill- verkning av flygkameror kunnat igång- sättas. Ett av de största problemen har varit att få en slutare som fyllde ford- ringarna, en centralslutare med tillräck- ligt stor öppningsdiameter och med en hastighet. upp till 1/400 sekund. Bola- gets verkmästare Gustaf Andersson, har inlagt en stor förtjänst då det gällt att klara detta problem. Den lösning han funnit betecknas av expertisen som myc- ket god. Den rymmer flera nyheter, som likväl inte få avslöjas. Även i andra av- seenden betecknar den nya kameran ett framsteg. OMSLAGSBILDEN Verkstadsarbetaren Olof Karlsson, Fleming- gatan 107, Sthlm, har byggt ett trägas-aggre- gat för sin motorbåt (utrustad med 2-cyl. inombordsmotor av märket ”Express”) och förklarar här finesserna för sin fästmö. HÄSSLEHOLMS TEKNISKA SKOLA KOMMUNAL LÄROANSTALT UNDER STATENS INSPEKTION Nya kurser börja den 1 okt. Statsstipendier upp till 45 kr. pr mån. Fackavdelnin- väg- & vattenbyggnad med kurser om 2 veckor). Värme- och sanitetsteknisk kurs (714 mån.). Yrkeskurs för el. installa- törer (B-kurs) börjar 10 jan. Nya lokaler med mod. laborat. Platsförmedling. Progr. gratis, då denna tidn. nämnes. gar för maskinteknik (inkl. motorteknik), elektroteknik, husbyggnadskonst samt 3 och 3 terminer. Vägmästarekurs (40 —S nn TIA BORN PEVEO) Små leynadskostnader. JACO - RA oo RAN Fen nn ERNER ne r— LL Teknik för Alla:s ANNONSPRISER: Per mm enkel spalt .... 85 öre 1/1-sida i text, svart UrYCckis scar dass 200:— : 1/1-sida i text, svart/ TÖLL TYCK, idoeao ass 250: — Omslagets — sista. sida, SV UC: FÖNY CI by tele 250: — Omslagets = sista sida, svart/rött "tryck RABATTER: Belopp inom är och procent: 100/5, 250/7,5, 500/10, -750/15, $000/25, 5000/380. Spaltbredd 59 mm. Sidans format 8 sp. X 250 mm, 9 juni är sista dagen för inläm- nande av bidrag till TfA:s CYKELBILS- TÄVLING! I VEM konstruerar den bästa CYKELBILEN? 100 KRONOR ATT VINNA! REDAKTIONSKOMMITTB: föreståndaren för Tekniska Museet intendent Torsten Althin; verkst. ledamoten i Folkbildnings- förbundet fil. lic. Iwan Bolin; rektorn för Stockholms Tekniska Institut civ.ing. E. Walter Holm- stedt; luftfartsinsp. civ.ing. Tord Äng- ström; ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska Museet. bergsing. Folke Lindgren (amsv. utg.). Ki gl eg