Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Just nu - Annonspriser - Redaktionskommitté - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fo
ha standardiseringssträvandena skjutits i
förgrunden. Det arbetas på -skilda håll
med stor energi för att få fram stan-
dardvaror på de områden, där det är
praktiskt möjligt. Arbetet påskyndas på
sätt och vis utav krisen och avspärrnin-
gen — standardiseringen framstår mer
och mer såsom ett oundgängligt ekono-
miskt. behov. Man skulle här kunna ha
anledning anföra den gamla slitna frasen
om att det inte finns -något ont, som
inte har något gott med sig.
Nyligen ägde en standardiseringskon-
ferens rum i Stockholm med represen-
tanter för både Danmark, Finland, Norge
och Sverige. Vid denna konferens kon-
staterades bl. a., att krisen satt fart på
standardiseringen i Danmark och Norge,
medan den i Finland kommit i dödläge,
tydligen mest beroende på att det på-
började ” standardiseringsarbetet «lades
ned, då kriget utbröt.
Det är f. ö. ganska naturligt, att pro-
blemet standardisering aktualiseras just
i kritiska tider, då det ekonomiska livet
är känsligare än annars och lätt råkar
ut för ”bristsjukdomar” av olika slag.
Ingen kan förneka att just standardisering
är ett både beprövat och gott medikament
mot diverse ekonomiska åkommor. Vad
som förvånar, är bara den motvilja, som
många människor hysa mot denna i och
för sig logiska process.
Som argument i diskussionen framföres
ofta smaklikriktningsfaran, men man
klamrar sig då oftast envist fast vid i
stort sett ganska oväsentliga detaljer
och glömmer bort de: stora fördelarna.
Det finns väl ingen som exempelvis vill
förneka fördelen av vårt enhetliga mått-
och viktsystem- — en standardiserings-
åtgärd, som sparat oerhört med tid, ar-
bete och pengar, för att nu bara nämna
ett exempel på vad standardisering verk-
ligen innebär. Då denna förenklings-
åtgärd var aktuell mötte den samma våld-
samma motstånd, som den skulle ha
mött i dag.
Standardisering betyder icke, att var-
enda familj ska ha precis likadana möb-
ler, samma mattor och samma gardiner
9. Si v., eller att damerna ska gå omkring
i exakt likadana hattar, någonting som
standardiseringsmotståndarna ofta an-
vända som argument. Standardisering
betyder förenkling av tillverkningen av
sådana artiklar, som vi dagligen måste
ha, artiklar som genom förenklade till-
verkningsmetoder bli både billigare och
bättre och framförallt = lättillgängligare
för förbrukaren. Standardiseringen har
så stor ekonomisk betydelse, att den inte
får motarbetas.
«Cyklistexamen«< planeras i. Danmark.
Inom danska justitieministeriets kom-
munikationsutskott förberedes f. n. en
omfattande aktion över hela landet för
att söka införa en cyklistexamen som
fast institution vid alla skolor.
Utskottet har låtit utföra ett emblem,
som skall tilldelas alla barn, som avlagt
det praktiska cykelprovet, samt ett he-
dersdiplom att utdelas på ministeriets
vägnar. Man skall nu vända sig till lan-
dets alla skolmyndigheter samt söka in-
leda ett samarbete med polisen för att
; instifta en årlig cyklistexamen.
Känd tekniker om jättemolekyler.
Stockholm gästades nyligen av den
tyske teknikern och vetenskapsmannen
dr R. Lepsius, som på Ingeniörsveten-
skapsakademien höll ett föredrag om
jättemolekyler och strukturforskning
som underlag för de nya syntetiska kon-
struktionsmaterialen inom tekniken.
Det var ett synnerligen aktuellt ämne
som här handlades, ty den organiska ke-
mins syntetiska produkter i form av ba-
kelit, melaminhart och andra pressmas-
sor, konstgjort gummi och nya textil-
fibrer av mångahanda slag är på god
väg att uttränga åtskilliga av de gamla
vanliga råämnena, och utvecklingen vi-
sar tydligt att det här icke är frågan
om ”Ersatz”, utan om nya landvinningar
av bestående värde för såväl vetenskap
som industri. Doktor Lepsius gästade
under sitt Sverige-besök även Sandviken
och Göteborg:
Svensk flygkamera.
Hittills har Sverige icke haft tillfälle
uppta tävlan med de stora nationerna
när det gällt tillverkning av kameror för
flyget. Göteborgsfirman Victor Hassel-
blad har nu tagit itu med uppgiften och
här redan hunnit så långt att serietill-
verkning av flygkameror kunnat igång-
sättas. Ett av de största problemen har
varit att få en slutare som fyllde ford-
ringarna, en centralslutare med tillräck-
ligt stor öppningsdiameter och med en
hastighet. upp till 1/400 sekund. Bola-
gets verkmästare Gustaf Andersson, har
inlagt en stor förtjänst då det gällt att
klara detta problem. Den lösning han
funnit betecknas av expertisen som myc-
ket god. Den rymmer flera nyheter, som
likväl inte få avslöjas. Även i andra av-
seenden betecknar den nya kameran ett
framsteg.
OMSLAGSBILDEN
Verkstadsarbetaren Olof Karlsson, Fleming-
gatan 107, Sthlm, har byggt ett trägas-aggre-
gat för sin motorbåt (utrustad med 2-cyl.
inombordsmotor av märket ”Express”) och
förklarar här finesserna för sin fästmö.
HÄSSLEHOLMS TEKNISKA SKOLA
KOMMUNAL LÄROANSTALT UNDER STATENS INSPEKTION
Nya kurser börja den 1 okt. Statsstipendier upp till 45 kr. pr mån. Fackavdelnin-
väg- & vattenbyggnad med kurser om 2
veckor). Värme- och sanitetsteknisk kurs (714 mån.). Yrkeskurs för el. installa-
törer (B-kurs) börjar 10 jan. Nya lokaler med mod. laborat. Platsförmedling.
Progr. gratis, då denna tidn. nämnes.
gar för maskinteknik (inkl. motorteknik), elektroteknik, husbyggnadskonst samt
3 och 3 terminer. Vägmästarekurs (40
—S nn
TIA BORN PEVEO) Små leynadskostnader. JACO - RA oo RAN
Fen nn ERNER ne r— LL
Teknik för Alla:s
ANNONSPRISER:
Per mm enkel spalt .... 85 öre
1/1-sida i text, svart
UrYCckis scar dass 200:—
: 1/1-sida i text, svart/
TÖLL TYCK, idoeao ass 250: —
Omslagets — sista. sida,
SV UC: FÖNY CI by tele 250: —
Omslagets = sista sida,
svart/rött "tryck
RABATTER:
Belopp inom är och procent:
100/5, 250/7,5, 500/10, -750/15,
$000/25, 5000/380.
Spaltbredd 59 mm.
Sidans format 8 sp. X 250 mm,
9 juni
är sista dagen för inläm-
nande av bidrag till TfA:s
CYKELBILS-
TÄVLING!
I
VEM konstruerar den bästa
CYKELBILEN?
100 KRONOR ATT VINNA!
REDAKTIONSKOMMITTB:
föreståndaren för Tekniska Museet
intendent Torsten Althin;
verkst. ledamoten i Folkbildnings-
förbundet fil. lic. Iwan Bolin;
rektorn för Stockholms Tekniska
Institut civ.ing. E. Walter Holm-
stedt;
luftfartsinsp. civ.ing. Tord Äng-
ström;
ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska
Museet.
bergsing. Folke Lindgren (amsv.
utg.).
Ki
gl
eg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
