Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elementärt om cement och betong, av Tage Bilde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEMENTÄRT
om
CEMENT och BETONG
Cement är nutidens mest betydelse-
fulla bindemedel på byggnadsområdet.
Den utgör kittet, som sammanbinder
sand och sten till betong. På grund av
sina hydrauliska egenskaper hårdnar
cementen lika bra i vatten som i luft,
varför dess, användningsmöjligheter
kommit att bli praktiskt taget obegrän-
sade.
Hårdnandet, som består i en rätt in-
vecklad kemisk process, analog med
reaktionen mellan bränd gips och vatten,
börjar några timmar efter cementens
tillsats med vatten — i blandaren — och
tilltager relativt snabbt upptill ungefär
en månads ålder. Därefter hårdnar den
långsammare uppemot 2 år, då den i
stort sett erhållit sin slutliga hårdhet
och hållfasthet, som då vanligen ligger
c:a 65 proc. över 28-dygnshållfastheten.
För att ge ett begrepp om den håll-
fasthet, cementen utrörd med vatten kan
ge åt en blandning av sand och sten, kan
nämnas, att en vanlig betongblandning
med 325 kg cement pr m? betong, d. v. s.
1 del cement + 2 delar sand + 3 delar
sten, ger en betong, som, formad till en
kub med 20 centimeters kanter, efter 28
dygn förmår uppbära en belastning av
100.000 kg, d. v. s. 10 st. 10-tons järn-
vägsvagnar, innan den brister. När där-
till betongbruket villigt låter sig formas
till de mest skilda slag av konstruktio-
ner och byggnadsdetaljer, förstår man
lätt den revolution, som tillkomsten av
Zz 2 Å a
Ä
den nutida cementen medfört inom bygg-
nadstekniken världen över. Härtill bi-
drager även en mångfald andra egen-
skaper, t. ex. cementens sammandragning
vid hårdnandet, som åstadkommer en så-
dan vidhäftning vid och omslutning av i
betongen inlagda järn, armering, att be-
tongens relativt låga draghållfasthet på
så sätt kunnat uppvägas.
En uppsats av
civilingenjör
TAGE BILDE
Cementen framställes av kalksten och
lera eller likartade material, som fin-
malda och intimt blandade brännas till
sintring vid 1400—1500”C, varefter den
erhållna produkten, klinkern, males till
ytterlig finhet. Hur långt malningen
drives, förstår man därav, att cementen
vid siktning på siktduk med 4900 maskor
på en kvadratcentimeter enligt normer-
na icke får lämna över 15 proc. rest och
i allmänhet stannar vid en rest av någ-
ra få procent.
Världsproduktionen av cement var år
1937 c:a 80 mill. ton. Cementförbruknin-
gen i Sverige har under de senaste åren
Nutidens landsväg.
14 TEKNIK för ALLA
före kriget stigit oavlåtligt och var un-
der år 1939 uppe i 1,165,000 ton eller
c:a 187 kg per innevånare.
Vad är betong?
Betong är, som vi redan sett, en konst-
sten, tillverkad av stenmaterial av olika
korn- och styckestorlekar, sand och sten,
återförenade och starkt sammankittade
med ett lim, bestående av cement och
vatten. Denna konsstens hållfasthet är
självfallet i högsta grad beroende av ce-
mentlimmets styrka. Och det är med det-
ta lim, som med alla andra, att ju mera
utspätt det är, desto svagare blir det.
Vattnet är visserligen nödvändigt för de
kemiska reaktionerna, men behovet här-
för är i sig självt så ringa, att man för
att kunna bearbeta betongbruket alltid
måste sätta till mera vatten än så. Men
då man vet, att varje ökning av vatten-
halten försämrar cementens bindekraft,
gäller det alltid att begränsa vattentill-
satsen. När gjutningen däremot är fär-
dig, kan man gärna dränka betongen i
vatten, ty då måste man genom den s. k.
”härdningen” förhindra avgången av det
vatten, cementen behöver för att nå sin
fulla hållfasthet. Beträffande cementens
riktiga utnyttjande kan man saklöst sä-
ga, att vattnet verkar det visserligen.
Med ökad cementhalt, fetare betong-
bruk, stiger hållfastheten.
Förutom cementen och vattnet inverka
HM
Ett bistert leende.
rr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
