anvisning för nytillverkning av en dylik. : Erforderliga verktyg äro de vanli- ga, som brukar finnas i de flesta verk- tygslådor. Extra behöva vi därtill: 1 lödkolv c:a I m lödtenn, 3 mm, ihåligt och med inpressad lödsalva (kr 0:90 pr m). I växelborrskaft med borr i olika grovlekar. Den som inte har något bör skaffa ett i stället för att låna port- vaktens. Detta verktyg är alltid bra att ha. Vid all lödning, som kommer att omnämnas. här, lönar det sig alltid att slipa av lödytorna med fin smärgel- duk före lödningen. Med lödsalve- tennet kan denna sedan knappast misslyckas. Rigga gärna upp en brä- da på diskbänken medelst en pall el. dyl. På brädan kan man sedan med fläderklämmor (kontorstyp) fixera arbetsstyckena. Inbesparing av sva- velångor och stygga ord till följd av kringsprättande smärre lödstycken ! Förtenna större ytor var för sig före lödningen genom att låta en droppe tenn flyta ut över ytan. Vid hoplödningen läggas de förtenta ytorna mot varandra och upphettas med lödkolven — lödningen är klar. Ev. ytterligare en droppe tenn. Snabb och stark lödning. LUFTLEDNINGEN. a. Stolpar. NÅGE ledningslinje är givetvis helt beroende på våra rumsutrymmen Man kan göra antingen en raksträcka eller raksträckor (smärre) + kurvor. Vi kunna lämpligen börja med en rak- sträcka och en svag kurva först och bygga en längre kurva sedan när vi blivit varma i kläderna. Då linjen blott består av en rak- sträcka, göres den av enbart tråd (blank ringledningstråd) som kan sträckas över 10—12 m utan stolpar. Om ledningen skall göra knän, behö- vas vid dessa punkter en stolpe med skarvskenor. Om man tänker sig en långsträckt kurva, bygges denna med kurvskenor, vilka på 1/2—1 m av- stånd upphängas på stolpar (fig. 1.) Alltför snäva kurvor böra undvikas. Bestäm nu hur många stolpar Ni skall ha så börja vi med tillverkning- en av dem. Titta på fig. A på stora ritningen sid. 10, där stolpens alla detaljer synas. Stolparna tillverkas således av 25 mm hyvlad fyrkantlist med en fot av en 15 cm lång bräda, ex.-vis en bit Fig. 3. Spets av skarvskena. fönsterfoder. Detta har nämligen den fördelen att vara urfräst på undersi- dan varigenom foten kan stå utan att vicka om golvet skulle visa en ojämn- het. På varje hörn av fotens under- sida nubbas en fyrkant ur en kasserad cykelslang. Vid uppriggningen av led- ningen stå stolparna sedan glidfritt även på hala golv sedan de belastats med en tyngd (vikter el. dyl.), ju stör- re tyngd ju stadigare. Måla stolparna med grön golvlack el. dyl. (grönt är färgen på ”41:ans” stolpar.) På tal om golv är det ju bruk bland modellbyggare att låta modellen gå på ett särskilt uppbyggt golv i vanlig bordshöjd. Ett sådant golv kan na- turligtvis byggas, men vi utpröva vår ledning på golvet först. b. Skenor och tråd. T ill varje stolpe åtgå två fästbeslag av 0.75 kopparplåt, 12X65 mm (se sid. 10 fig. B) i vilka antingen fästas skarvskenor där de mellanlig- gande raksträckornas trådar anslutas, eller där kurvskenorna anslutas. Vi göra alla fästbeslag på en gång, även om skarvskenor '+ fästbeslag kunna göras i ett stycke. Av fig. 2 framgår hur beslagen bockas. Två hål pas- sande för nubb borras i skänklarna. Efter fästbeslagen göra vi enl. sto- ra ritningen fig. A, skarvskenor för de punkter vi bestämt. 2 skenor, 1,5 X20 cm av 0,75 kopparplåt, åtgå för varje stolpe. I varje ända av skenor- na göra vi ett urtag, c:a 3X8 mm (se fig. 3). Det korta snittet skall göras litet lutande. I urtagen lödas lednings- trådarna enl. fig. 3. Dit komma vi senare. Nu sammanfogas först skena och beslag. Som vi ovan nämnt, göra vi luftled- ningen som kurvskenor i långsträckta svängar (fig 4). På vissa punkter av linje ”41” begagnas också sådana. Skenorna göras av 10 mm bred 0.75 hård mässingsplåt, längden efter be- TEKNIK för ALLA 9