C, sid. 10 på enklaste sätt, förses med gångjärn och klinka samt målas grön. Ett kopplingsschema framgår av fig. D. Batterierna kunna vara 4 st. av Tempo-typ å kr. I pr st., en an- nan sort är Pertrix nr o52. Spännin- gen i varje batteri skall vara 4,5 volt, och de kopplas 2 och 2 parallellt och dessa två grupper i serie (= 9 volt, + till — = serie, + till + och — till — = parallellt). Genom paral- lellkopplingen erhålles större kapaci- tet på batterierna. 2 seriekopplade batterier, t. o. m. ficklampsbatterier, går också, men de räcka mycket min- dre. Alla kopplingar utföras här och senare med ringledningstråd. Fig. 7. Distansstag. Fig. 9. Ändstycken färdigmonterade. 12 TEKNIK för ALLA Mellan de två batterigrupperna har 1 schemat inkopplats en huvudström- brytare (H, ex.-vis en vanlig vägg- strömbr.) som slås ifrån då driften inställes. På den ena utgående gre- nen finnes en trafikströmbr. (T, ex.- vis en liten vippströmbr.) och ett mot- stånd (M, finnes i radioaffärerna). I shunt har inkopplats en summer (S, ex.-vis en liten ringledningsklocka med borttagen kläpp och klocka),«en ”indikator”-lampa (I, 6-volts cykel- glödlampa, målas med vattenfärg i valfri kulör) och en ringlednings- knapp (K, vanlig sort). Då bussen skall starta, slås huvudströmbr. till och man trycker två gånger på ring- ledningsknappen, varvid summern pi- per och ”indikator”-lampan blinkar (Stockholmsbussarna ha en summer vid chaufförens plats). Därefter slås trafikströmbr. till och motståndet vri- des på (det sista, motståndet, kanske något lyxbetonat). Fram och back regleras genom en tvåpolig omkastare (O) som kan göras mycket enkelt enl. fig. 11. Vridnings- punkter äro två mässingsskruvar på vilka 0,5 mm mässingsplåtstrimlor äro påträdda. En bricka lägges mellan denna kontaktfjäder och locket. Som kontaktpunkter användas kopparnubb, vars huvuden avfilats och som slagits ned 2 mm i borrade hål. Lödningarna på baksidan av locket äro mycket en- kla: man vrider tråden ett par varv i spiral och trär över den på de utskju- tande skruv- och nubbändarna och lö- der. Kontaktfjädrarna förenas med en bit 2 mm fanér på vilken fästes en liten träknopp. Genom överföring av de bägge kontaktfjädrarna från högra till vänstra läget och vice versa om- kastas de utgående polerna och buss- motorn kastar om rotationsriktning. En liten stickkontakt monteras på ena långsidan och två trådar dragas till luftledningen där de fästas. Stick- kontakten synes på fig. 1. På fig. 10 synas hur några detaljer kunna vara monterade på locket. Hål för detaljernas ledningar borras i för- Kontaktpunkt DS AJ Avklippt mässings- R XG skruv med 1öd 2 S på baksidan Fig. 10. Kontrollåda. I — indikatorlam- pa, Ss — summer med grov ton, K — ringledningsknapp, H — huvudström- brytare, S, — summer med fin ton, T — trafikströmbrytare.” väg efter uppmärkning och skruvhål (klen träskruv) borras med en pryl i locket. Ledningsdragningen tages till så att locket kan öppnas och skarvarna lin- das med isolerband. ”Indikator”-lampan iskruvas en lamphållare (kr 0:25 på Tempo) som på baksidan av locket fästes i en stör- re urborrning. Vid c:a 10 mm trä pas- sar lamphållarens längd bra. Denna kontrollåda kan göras hur enkel eller hur komplicerad man vill, beroende på råd och lägenhet. Här har beskrivits ett av många alternativ och fig. visar ett annat. Det enklaste är att bara ha batterierna lösa med en kontakt av något slag. (Copyright förf. och TfA.) I n:r 32 följer beskrivning på hur själva bussen bygges. AR RR Tråd + lödning Kopparnubb med av- filad skalle Fig. 11, Tvåpolig omkastare,