Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Teknisk rundhorisont
- Störtbromsen ger trafiksäkerhet
- Bakterier förstöra betong
- Saxar fiska sjunktimmer bättre än kran
- Stor kraftstation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TV Rh
—6 HA!
J& P am 1 —
a SA
nn nn
STÖRTBROMSEN
GER TRÄFFSÄKERHET
tukabombarna använda numera spe-
ciella luftbromsar i form av små ving-
profiler under flygvingarna. Dessa
bromsar kunna antingen dras in helt
och hållet eller också låsas de i nollställ-
ning för att icke bromsa vid flygning.
Vid ingången till vertikalen vid anfal-
let fällas de upp i rät vinkel mot luft-
strömmen.
Dessa relativt små hinder ha en så-
dan bromsande effekt under störtnin-
gen att farten minskas med cirka 150
km/t. Siffran gäller närmast för den
bekanta Ju-87 — alltså den mindre av
de två vanligaste Stukas. Man trodde
till en början att fartminskningen var
nödvändig för att icke planet och mo-
torn skulle överbelastas genom den otro-
liga fart, som nås under dykningen.
Men om och om igen bevisade Stukas
att de mycket väl tålde påfrestningar-
na.
Avsikten med luftbromsarna är i stäl-
let att öka träffsäkerheten. När en
änn
gång bombsiktet ersatte nedkastningen
av bomberna för hand kunde man bätt-
re uppskatta flyghöjdens, fartens och
avdriftens inverkningar — och ännu an-
vändas bombsikten av alltmer förbätt-
rade typer. Störtbombfällningen bety-
der nästa stora steg i träffsäkerhet.
Flygplanet ”följer med” bomben till
stor närhet. av målet. Stukas uppgift
är att lämna ifrån sig projektilen på
kortast möjliga avstånd.
Men planet måste också kunna häm-
tas upp till horisontalflykt efter dyk-
ningen. På grund av den höga farten
blir centrifugalkraften- enorm i den båg-
linje som påbörjas just som bomben
släppts. Det har visat sig att en män-
niska tål en acceleration som är unge-
fär 6 gånger så stor som jordaccelera-
tionen, d. v. s. fartökningen vid fritt
fall. Genom träning kan man öka siff-
ran till 8. Sedan är det stopp — när
föraren pressas mot sitsen med lika
stor kraft som om han vore gjord av
TIL
De enmotoriga Stukabombarna Ju-87 äro försedda med luftbromsar som nollställas i
vindriktningen vid flygning och bromsa bort 150 km fart vid störtning.
16 TEKNIK för ALLA
sten börjar medvetandet försvinna,
hjärtat orkar inte hålla blodtrycket i
hjärnan.
Upphämtningsbågen måste alltså gö-
ras så lång att accelerationen kan tålas
av föraren. För att komma nära må-
let måste bågen vara kort. Enda åter-
stående möjligheten är att minska flyg-
farten. Störtningen blir ändå så snabb
att planet är svårt att träffa med luft-
värnseld och huvudavsikten, att få pla-
net så nära målet som möjligt vid bomb-
fällningen, har nåtts.
Bakterier förstöra
betong
Bakterier och andra levande organis-
mer äro orsaken till visst slags korro-
sion, som angriper såväl metaller som
andra ämnen, enligt vad en amerikan
upptäckt. En slags bakterie angriper
betong genom att alstra svavelsyrlighet
och svavelsyra, vilka båda angripa be-
tongen.
Saxar fiska sjunk-
timmer bättre
än kran
Även i kyrkviken i Gudmundrå kom-
mer man i sommar att sätta i gång med
att ta upp sjunket timmer. Det beräknas
att ungefär 1 miljon sjunket timmer
skall finnas där.
Då man för ett par år sedan gjorde
mindre försök blev resultatet ej lönan-
de. Man hade då ordnat med en av stu-
veribolagets stora lyftkranar, på vilken
man monterat en från Gävle lånad grip-
klo, med vilken man beräknade att kun-
na ta upp 1,000 timmer pr dag. Då man
inte fick upp mer än 300 timmer pr dag
avbröts det hela.
Den här gången kommer man att med
mindre saxar söka få upp timret på flot-
tar. Tidigare har denna metod prövats
med framgång. På varje flotte befinna
sig två man vilka med saxar och båts-
hakar dra upp timret, som ligger på
högst en meters djup. När flotten är
fullastad halas den till stranden och
lossas.
Stor kraftstation
Den jättestora kraftstationen vid
Grand Coulee-dammen i staten Washing-
ton har nyligen börjat leverera kraft.
Två stycken generatorer om 10.000 kilo-
watt ha satts igång. Senare komma yt-
terligare tre generatorer att startas, två
i höst och en i början av 1942. Dessa ha
vardera en kapacitet av 108.000 kilowatt
och äro således bland de största i värl-
den. De vid Boulderdammen äro på
82.500 watt vardera, s
-=
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 12 01:50:04 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-30/0016.html