Vår bild visar hela apparaten i funk- tion. Den högra figuren har blivit träf- fad,strömmen har brutits och kulan har rullat ned i rännan. Bilden visar vår duellskjutningsappa- rat ”färdiggillrad”. Strömmen är nu påsläppt genom att figurerna ligga an mot kontaktblecken. Det kan aldrig råda någon tvekan om vilken av ”duellanterna” som träffade först, om ”man använder den här be- skrivna markeringsapparaten. 24 TEKNIK för ALLA bindes med gång- järnet ”G”, var- ifrån den fortsät- ter = till batteriets positiva pol. Den andra tråden från varje magnet för- bindes med den ne- gativa polen på batteriet. På detta sätt kommer alltså de båda målfigu- rerna att bilda kontakt i de kret- sar, som mata de båda elektromag- neterna. D: tävlingen skall börja resas fi- gurerna upp, var- igenom strömmen till magneterna slutes. n "kula ”KI” föres upp som ankare till varje magnet. Man kan använda vanliga kul- lagerkulor, vilka man dock bör märka på något sätt. Lämpligen kan den ena av de båda kulorna anlöpas, så att den får en avvikande färg. När nu någon av de båda tävlande skyttarna får in en träff, brytes ström- men i den ena kretsen, därigenom att fi- guren faller ned. Följden blir, att ku- lan vid den magneten lossnar och lägger sig längst ned i V-ets spets, och man kan således med hundraprocentig säker- het avgöra vilken av de båda skyttarna, som träffade sin figur först. Detta är ju duellskjutningens svåra problem an- nars. Även om de båda skyttarna träffa i det närmaste samtidigt, kan man av- göra vilken som är segrare. Kulan med hans färg ligger alltid i V-ets spets. Givetvis kan denna apparat byggas ut att omfatta fler än två figurer, men den saken överlämna vi åt skyttarna själva att ordna. Mycken glädje med den nya apparaten och många fullträf- far. ; S. H. ETT HÖJ- OCH SÄNKBART BORD till FÖRSTORINGS SAPPARATEN D et finns väl inte en fotoamatör, som inte någon gång mumlat fula ord över sin ägandes försto- ringsapparat, därför att den inte ”räckt till” för kopior över en viss storlek. Och ändå är detta så lätt att avhjälpa. Det gäller ju vid för- storingen att ju längre bort papperet kommer ifrån mnegativet, ju större kopia. Vi bortser här från kornig- het, dåligt exponerade negativ och så vidare. För den fotoamatör som arbetar med kopior av medelstort format, låt oss säga 13x18 cm, men vid något tillfälle önskar komma upp till större format än vad apparaten är avsedd för, är här avbildade anordning idea- lisk. Konstruktionen av bordet torde framgå av skissen, och någon närma- re beskrivning är onödig. Tre T-rör, en krök och några gamla 1-tums rör- stumpar, helst galvaniserade, en järnten som passar i dessa rör samt en stoppskruv, förslagsvis 3/8 tum, är allt som behövs, och resultatet blir prima. Men glöm inte göra stativet sta- digt och att den rörliga delen av bor- det skall stå vinkelrätt mot objekti- vet. Vi behöva väl inte påminna om, att .exponeringstiden måste bli läng- re ju längre bort papperet kommer från negativet.