HEMGJORDA FONTÄNER Fabrikör Sven Bobert, Fenjavägen 8, Djursholm, har insänt fotografier av två fontäner. Den äldsta modellen (överst), som är utförd i vitlackerat trä, konstruerades redan år 1910 av herr Boberts far, plåtslagarmästare E. A. Johansson. Herr Johansson försökte med negativt 10 TEKNIK för ALLA resultat att få patent på sin fontän. Arbetsförloppet är i princip detsamma som hos verkmästare Sjöbergs i TfA ti- digare beskrivna fontän. Den andra av de 2 modellerna ovan, utfördes på plåtslagarmästare Johans- sons verkstad i Djursholm till hant- verksutställningen där 1934. Materialet är rostfritt stål. Såväl skål som pela- re och fot har fått formen av en 12- hörning. Den av kulorna, som befinner sig vid fontänens fot, fylles automatiskt med vatten samtidigt med skålen. När häv- stången därefter växlas, och kulorna skifta läge, fungerar fontänen c:a 1 timme, och vattenstrålen uppnår en höjd av c:a 50 cm. GENGASDRIFT och smörjoljeförbrukning I samband med den ransonering av smörjolja, som trädde i kraft den 1 juni 1941, måste fordonsägaren inrikta sin uppmärksamhet även på motorns smörj- oljeförbrukning. Om så inte sker kan den situationen inträffa att när den till- delade smöroljekvantiteten är förbru- kad, fordonet blir stående driftsodugligt under återstående delen av ransonerings- perioden. De synpunkter, som härvid framför allt måste ägnas uppmärksam- het är 1) En förbränningsmotors smörjolje- förbrukning är mycket beroende på mo- torns varvtal. Man har vid vissa prov funnit, att oljeförbrukningen stiger med o:te potensen på varvtalet, vilket inne- bär att om motorns varvtal ökas till det dubbla blir oljeförbrukningen 32 gånger så stor. Den lägre motoreffekten vid gengasdrift tvingar till körningar på lägre växel, men därav följer även en högre oljeförbrukning. Den körteknik, som hittills tillämpats vid gengasdrift, måste på grund av den tvingande nöd- vändigheten att spara på smörjmedel därför i viss mån omläggas. Detta kom- mer att medföra vissa nackdelar ur gen- gassynpunkt, men möjligheter torde fö- refinnas att ur teknisk synpunkt även kunna lösa denna svårighet. 2) Motorns oljeförbrukning är bero- ende på motorns täthet. Tyvärr har vid en mångfald tillfällen gengasdriften medfört en förslitning av motorerna. Det är därför nödvändigt att tillse att motorn befinner sig i fullgod kondition. En omborrning är visserligen en dyrbar reparation, men är i många fall enda möjligheten för att kunna framföra vag- nen under hela ransoneringsperioden. 3) Motorns oljeförbrukning är även beroende på ytbeskaffenheten hos såväl cylindrar, som kolvringar och kolvrings- spår. Försök ha visat, att en ändring av ytojämnheten från 9 till 13 mikro- inches (miljondels tum) medför 5 gån- ger så stor oljeförbrukning. En omborr- ning är därför lämplig endast under för- utsättning att den utföres av en firma, som besitter möjligheter att göra detta arbete på ett absolut fullgott sätt och med högmoderna maskiner. Det förelig- ger av denna orsak en väsentlig skillnad mellan omborrning utförd hos olika verk- städer. 4) Användning av en tunn smörjolja är nödvändig vid gengasdrift. Härige- nom minskas nämligen motorns meka- niska förluster, vilket giver bättre ef- fekt än vid användning av en tjockare olja. Å andra sidan blir oljeförbruknin- gen större vid en tunn olja än vid en tjock. Den tunna oljans stora fördelar kunna därför icke utnyttjas annat än om motorn befinner sig i absolut först- klassigt skick. 5) En fullkomligt förstklassig motor kan dock efter en kort tids drift bliva i mindre gott skick på grund av slitning. Den främsta orsaken till cylinderslitnin- gen är motorns driftstemperatur. Så snart kylvattenstemperaturen understi- ger c:a +85 grader C blir förslitningen abnorm. Det gäller därför att i kylvat- tenledningen ha inmonterat en för hög temperatur injusterad termostat. 6) Cylinderslitningen beror även på i motorn inkommande föroreningar. Spärr- filter i ledningen, som måste förefinnas både vid ved- och kolgasdrivna genera- torer, fyller inget självändamål som fil- ter utan är endast att anse som en sä- kerhetsanordning eller en signalanord- ning, som talar om för föraren huruvida reningssystemet fungerar tillfredsstäl- lande eller ej. Se därför till både vid kol- och vedgeneratorer att inga som helst föroreningar få tillåtas att komma in i motorn. 7) Speciellt vid vedgeneratorer orsa- kas en abnorm cylinderslitning ofta av att betydande vattenmängder inkomma i motorn med gasen. För att undvika detta bör i dylika fall i ledningen in- kopplas en extra kondenseringstank. Ge- nom att befria gasen från vatten erhål- les icke bara en gas med högre värme- värde utan även nyssnämnda minskade cylinderslitning. 8) Sekundärluftintaget måste vara försett med fullgott luftfilter, enär an- nars damm och andra fasta föroreningar denna väg inkomma i motorn. Med ett fullgott luftfilter förstås i detta fall ett filter med oljefuktade ytor. Detta olje- filer måste noga rengöras, sommartid ef- ter 100 å 200 mils körning och vintertid med något längre tidsintervall. Sekun- därluftintaget skall för att minska cy- linderslitningen vara placerat så högt upp som möjligt. Motorns livslängd är