FN boss! saxxxt0t10W1W1ÅlÅ Gör maskinerna effektiva med KILREMSDRIFT D: flesta av oss hemslöjdare ha ej något större antal maskiner till för- fogande i vår verkstad, men det fåtal som finnas, äro säkert värda ett bättre öde än att drivas med slamrande läder- eller gummiremmar av den vanliga ty- pen med remlås. Vi vinna många fördelar genom att övergå till gummikilremsdriften. Kraf- ten från motorn till maskinen överföres praktiskt taget ljudlöst, och remmarna slira aldrig, även om de äro relativt löst spända. Både motorn och den drivna maskinen få minskad lagerbelastning som en direkt följd av att kilremmarna kunna överföra full belastning, även då de såsom redan nämnts äro lätt spända. Den genom kilverkan i remskivespåren ökade friktionskraften möjliggör denna kraftöverföring utan ökad lagerbelast- ning. Så som vi se av ovanstående, sko- na vi våra maskiner mer än om andra slags remmar användas, och vi få till på köpet arbeta i lugn och ro utan att stö- ras av enerverande remlåssmatter. Fabrikanterna av småmaskiner — se bilden överst — ha också alltmer börjat inse gummikilremsdriftens fördelar. När vi därför stå i begrepp att inköpa en ny maskin för vår verkstad, göra vi klokt i att redan från början se till, att den- samma är utrustad för kilremsdrift. Fi- gurerna 1 till 4 visa hur gummikilrem- marna bör monteras. Exemplet avser GODA RÅD till hobbyister montage i en bilmotor — men de funda- mentala principerna äro givetvis till- lämpliga lika bra på våra maskiner i verkstaden. Fig. 1 visar hur remskivan skall vara konstruerad. Kilremmen får under inga omständigheter nå botten i spåret, ty då neutraliseras remmens kilverkan och remmen börjar slira. Därför bör man se till, att remskivorna äro avpassade för just den kilremstyp, som skall an- vändas, och att mellanrummet mellan remmens underkant och remskivespårets botten uppgår till c:a 3—5 mm. Montera vi gummikilremmen på rätt sätt, kommer den att arbeta tillfredsstäl- lande under lång tid framåt. Då en ny drift varit igång i c:a 100 timmar, har remmen ”satt sig” i remskivornas spår och — efter en då utförd obetydlig upp- sträckning av remmen — någon ytterli- gare eftersyn kommer säkerligen ej att behövas på mycket lång tid. Vid spänning av remmen får denna ej bli alltför hård. Tvärtom bör en viss töjmån på 10—15 mm — se fig. 2 — och beroende på remmens längd tillåtas, C:A 3-5 "/M MELLANRUM (ED VE NÄR KILREMMEN É ANVÄNTS "SÅ LÄNGE |H ATT DEN KOMMER I FM KONTAKT MED SpÅåRETS Id BOTTEN, BOR NY z REM PÅSÄTTAS. ; 24 TEKNIK för ALLA