Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Just nu - Visste Ni - Annonspriser - Redaktionskommitté - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Storkriget har nu kommit in i ett så-
dant skede att de vilda tekniska fantasi-
erna och rena skrämskotten blivit aktu-
ella. Amerikanarna ha bidragit med den
sista stora skrällen, uranbomben.
En liten 5 kilosbomb av uran-typ skul-
le enligt amerikanarna kunna spränga
en 40 km bred och 1 km lång krater i
marken och allting inom en omkrets av
150 km skulle förintas. Dessa impone-
rande siffror äro trots allt inte rena fan-
tasier. Uran, och speciellt en isotop av
grundämnet uran med atomvikten 235 —
vanligen kallad ”U 2385” — äro rätt be-
handlade «fruktansvärda kraftkällor.
Försök som gjorts vid Columbia-univer-
sitetet i Amerika visade att ”U 235” i
ren form borda alstra så mycket energi
att I kg av detsamma är likvärdigt med
5 millioner kg kol eller 13,5 millioner li-
ter bensin (den som närmare intresserar
sig för detta märkliga ämne torde läsa
artiklar därom i TfA nr 30, 20 sept.
1940 och nr 15, 11 april 1941).
Man har gjort en hel del beräkningar
över ”U 235”:s möjligheter och kommit
till det resultatet att strängt taget alla
transportproblem komme att lösas lekan-
de lätt, när man en gång lärt sig prak-
tiskt utnyttja detta nya ämne.
Men nu gällde det bomber — uranbom-
ber. För närvarande tvingas dessvärre
vetenskap och teknik att göra tjänst hos
krigshetsarna. Ingen tycks ha tid att
tänka på fredliga värv och mänskligt
framåtskridande.
Alla krigförande makter arbeta febrilt
för att skapa nya och fruktansvärda va-
eg ;
VERKTYG
för säväl amatören som fack-
mannen köpes bäst efter vår 3
nya katalog, som sändes gratis >
på begäran.
VERS INET
GOTEBORG
DROTTNINGGAT. 25
pen. Tanken att utnyttja den bundna
energin i uran är inte ny, den dök upp
för ett par år sedan, och försök ge vid
handen att de neutroner som bildas vid
urans sprängning torde kunna leda till
serier av sprängningar.
Forskarna ha ännu säkerligen mycket
dimmiga begrepp om dessa seriers om-
fattning, och man ser ibland i den popu-
lärtekniska amerikanska pressen skämt-
teckningar o. d., som antyda att pillandet
med uran och ”U 235” kan tänkas leda
till en allt förintande serie av spräng-
ningar, som på en kafferast skulle kun-
na pulvrisera den gamla olycksplaneten
Tellus. En liten tröst i allt eländet är ju
att uran-förekomsterna äro relativt säll-
synta och att det troligtvis därför kom-
mer att stöta på stora svårigheter att
framställa ämnet i större mängder, och
det finns vissa tecken som tyda på, fram-
höll professor The Svedberg nyligen i ett
uttalande för dagspressen, att ämnets ut-
nyttjande för exempelvis sprängbomber
icke är genomförbart. Men riktigt säker
var han inte. ”Man vet så litet om hur
långt amerikanarna kommit i sina expe-
riment”, slutade han sitt intervjuutta-
lande.
Det är just detta, som är nuets svå-
raste prövning. De svenska forskarna
exempelvis vet litet eller intet om sina
utländska kollegers resultat och de tys-
ka och amerikanska teknikerna och ve-
tenskaparna bekriga varann öppet istäl-
let för att samarbeta efter förnuftiga
linjer.
Synd att tanken på ett teknikens krig
mot kriget bara kan bli en utopi!
liste NA
att man, enligt gamla källor i Nya
England på = sjuttonhundratalet
kunde fånga humrar som mätte 6
dm mellan huvudet och stjärten.
en amerikansk bilfabrikant förut-
spår, att bilarna komma att förses
med stänkskärmar av plastisk mas-
sa, varigenom de skulle kunna stå
emot stötar tio gånger bättre än
stål.
England genom att tillvarataga me-
tangas från kolgruvor, oljeborrnin-
gar och kloaker beräknas kunna
fylla 7 proc. av sina fredstidsbehov
av bensin.
amerikanarna som ersättnmg för
den kinesiska tungoljan tänka an-
vända kwui ku i-olja, som pres-
sas från en på Hawaji växande
nöt.
Gibraltar har varit en ö ända se-
dan engelsmännen 1940 grävde en
kanal utanför sina yttersta för-
svarslinjer där.
att en ny sorts sammet, som tillverkats
av det syntetiska ämnet nylon, men
som ännu icke finnes i handeln, sä-
ges motstå rynkor och veck.
oe
at
oh
at
co
at
co
at
Teknik för Alla:s
ANNONSPRISER:
Per mm enkel spalt .... 835 öre
D:o i svart/rött tryck .. 45 öre
1/1-sida .i text, svart
UVYCK vo re SATSER SS 200:—
1/1-sida i text, svart/
KÖLGE WYYCK ses INET sale 250:—
Omslagets sista sida,
svart tryck ...... vecs 2503
Omslagets sista sida,
svart/rött tryck .,.,. 300:—
RABATTER:
Belopp inom år och procent:
100/5, 250/7,5, 500/10, 7?50/15,
3000/25, 5000/30.
— Satsbredd 59 mm.
Sidans format 3 sp. X 250 mm..
att det aluminium som går åt till ett
modernt bombplan är tillräckligt
för tillverkning av 60,000 kaffe-
pannor.
det ”elektriska ögat” kam använ-
das för mätning av proteininnehål-
let i vete. $
i sydöstra Mexiko påträffats en
samling om 700 yxor, örhängen
och öronpluggar gjorda av mine-
ralet jade.
att det år 18380 i hela USA fanns 387
km järnvägar.
första tryckta vägkartan utgavs i
Nirnberg vid slutet av femtonhun-
dratalet som ledning för pilgrimer
på resa till Rom.
att det dröjer sju år efter planterim-
gen innan gummäiträd kunna tap-
pas.
att en amerikansk belysningsexpert på-
stått, att en krona av bländande
ljus skulle vara bättre luftskydd
för en stad än mörkläggning. ,
att vid utgrävningar av ett palats i
Hamath i Syrien danska arekologer
påträffade en mängd små lerrul-
lar, som troligen använts för att
locka de kungliga damernas hår.
nad
at
oh
at
or
at
TENN El
REDAKTIONSKOMMITTBP:
föreståndaren för Tekniska Museet
intendent Torsten Althin;
verkst. ledamoten i Folkbildnings-
förbundet fil. lic. Iwan Bolin;
rektorn för Stockholms Tekniska
Institut civ.ing. E. Walter Holm-
stedt;
luftfartsinsp. civ.ing. Tord Äng-
ström;
ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska
Museet.
bergsingenjör Folke Lindgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>