Storkriget har nu kommit in i ett så- dant skede att de vilda tekniska fantasi- erna och rena skrämskotten blivit aktu- ella. Amerikanarna ha bidragit med den sista stora skrällen, uranbomben. En liten 5 kilosbomb av uran-typ skul- le enligt amerikanarna kunna spränga en 40 km bred och 1 km lång krater i marken och allting inom en omkrets av 150 km skulle förintas. Dessa impone- rande siffror äro trots allt inte rena fan- tasier. Uran, och speciellt en isotop av grundämnet uran med atomvikten 235 — vanligen kallad ”U 2385” — äro rätt be- handlade «fruktansvärda kraftkällor. Försök som gjorts vid Columbia-univer- sitetet i Amerika visade att ”U 235” i ren form borda alstra så mycket energi att I kg av detsamma är likvärdigt med 5 millioner kg kol eller 13,5 millioner li- ter bensin (den som närmare intresserar sig för detta märkliga ämne torde läsa artiklar därom i TfA nr 30, 20 sept. 1940 och nr 15, 11 april 1941). Man har gjort en hel del beräkningar över ”U 235”:s möjligheter och kommit till det resultatet att strängt taget alla transportproblem komme att lösas lekan- de lätt, när man en gång lärt sig prak- tiskt utnyttja detta nya ämne. Men nu gällde det bomber — uranbom- ber. För närvarande tvingas dessvärre vetenskap och teknik att göra tjänst hos krigshetsarna. Ingen tycks ha tid att tänka på fredliga värv och mänskligt framåtskridande. Alla krigförande makter arbeta febrilt för att skapa nya och fruktansvärda va- eg ; VERKTYG för säväl amatören som fack- mannen köpes bäst efter vår 3 nya katalog, som sändes gratis > på begäran. VERS INET GOTEBORG DROTTNINGGAT. 25 pen. Tanken att utnyttja den bundna energin i uran är inte ny, den dök upp för ett par år sedan, och försök ge vid handen att de neutroner som bildas vid urans sprängning torde kunna leda till serier av sprängningar. Forskarna ha ännu säkerligen mycket dimmiga begrepp om dessa seriers om- fattning, och man ser ibland i den popu- lärtekniska amerikanska pressen skämt- teckningar o. d., som antyda att pillandet med uran och ”U 235” kan tänkas leda till en allt förintande serie av spräng- ningar, som på en kafferast skulle kun- na pulvrisera den gamla olycksplaneten Tellus. En liten tröst i allt eländet är ju att uran-förekomsterna äro relativt säll- synta och att det troligtvis därför kom- mer att stöta på stora svårigheter att framställa ämnet i större mängder, och det finns vissa tecken som tyda på, fram- höll professor The Svedberg nyligen i ett uttalande för dagspressen, att ämnets ut- nyttjande för exempelvis sprängbomber icke är genomförbart. Men riktigt säker var han inte. ”Man vet så litet om hur långt amerikanarna kommit i sina expe- riment”, slutade han sitt intervjuutta- lande. Det är just detta, som är nuets svå- raste prövning. De svenska forskarna exempelvis vet litet eller intet om sina utländska kollegers resultat och de tys- ka och amerikanska teknikerna och ve- tenskaparna bekriga varann öppet istäl- let för att samarbeta efter förnuftiga linjer. Synd att tanken på ett teknikens krig mot kriget bara kan bli en utopi! liste NA att man, enligt gamla källor i Nya England på = sjuttonhundratalet kunde fånga humrar som mätte 6 dm mellan huvudet och stjärten. en amerikansk bilfabrikant förut- spår, att bilarna komma att förses med stänkskärmar av plastisk mas- sa, varigenom de skulle kunna stå emot stötar tio gånger bättre än stål. England genom att tillvarataga me- tangas från kolgruvor, oljeborrnin- gar och kloaker beräknas kunna fylla 7 proc. av sina fredstidsbehov av bensin. amerikanarna som ersättnmg för den kinesiska tungoljan tänka an- vända kwui ku i-olja, som pres- sas från en på Hawaji växande nöt. Gibraltar har varit en ö ända se- dan engelsmännen 1940 grävde en kanal utanför sina yttersta för- svarslinjer där. att en ny sorts sammet, som tillverkats av det syntetiska ämnet nylon, men som ännu icke finnes i handeln, sä- ges motstå rynkor och veck. oe at oh at co at co at Teknik för Alla:s ANNONSPRISER: Per mm enkel spalt .... 835 öre D:o i svart/rött tryck .. 45 öre 1/1-sida .i text, svart UVYCK vo re SATSER SS 200:— 1/1-sida i text, svart/ KÖLGE WYYCK ses INET sale 250:— Omslagets sista sida, svart tryck ...... vecs 2503 Omslagets sista sida, svart/rött tryck .,.,. 300:— RABATTER: Belopp inom år och procent: 100/5, 250/7,5, 500/10, 7?50/15, 3000/25, 5000/30. — Satsbredd 59 mm. Sidans format 3 sp. X 250 mm.. att det aluminium som går åt till ett modernt bombplan är tillräckligt för tillverkning av 60,000 kaffe- pannor. det ”elektriska ögat” kam använ- das för mätning av proteininnehål- let i vete. $ i sydöstra Mexiko påträffats en samling om 700 yxor, örhängen och öronpluggar gjorda av mine- ralet jade. att det år 18380 i hela USA fanns 387 km järnvägar. första tryckta vägkartan utgavs i Nirnberg vid slutet av femtonhun- dratalet som ledning för pilgrimer på resa till Rom. att det dröjer sju år efter planterim- gen innan gummäiträd kunna tap- pas. att en amerikansk belysningsexpert på- stått, att en krona av bländande ljus skulle vara bättre luftskydd för en stad än mörkläggning. , att vid utgrävningar av ett palats i Hamath i Syrien danska arekologer påträffade en mängd små lerrul- lar, som troligen använts för att locka de kungliga damernas hår. nad at oh at or at TENN El REDAKTIONSKOMMITTBP: föreståndaren för Tekniska Museet intendent Torsten Althin; verkst. ledamoten i Folkbildnings- förbundet fil. lic. Iwan Bolin; rektorn för Stockholms Tekniska Institut civ.ing. E. Walter Holm- stedt; luftfartsinsp. civ.ing. Tord Äng- ström; ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska Museet. bergsingenjör Folke Lindgren.