Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industrien för hundra år sedan, av T—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIEN
Ör hundra ar sedan.
Vissa grenar av vår industri ha bakom sig flera hundra års
historia. Sålunda har järn framställts i Sverige sedan ur-
minnes tider och var redan under medeltiden en viktig han-
delsvara. Vattendrivna sågverk känner man från mitten av
1400-talet, och redan då exporterades trävaror. Pappersfabri-
kation har anor i vårt land sedan 1500-talet, och textilindustri
uppstod redan på 1600-talet. Förädling av jordbrukets pro-
dukter, vilken nu är i hög grad industrialiserad, utövades förr
som binäringar till jordbruket och kan i denna form ledas
tillbaka till 1600- och 1700-talen. Tillverkning av glas och
porslin kan dateras till 1700-talet. .
Det stora industriella uppsvinget började emellertid först i
mitten av 1800-talet under inverkan av flera samverkande
faktorer. Den näringsfrihet, som infördes 1846 och 1864, var
en av dessa. En annan faktor var de tekniska framsteg, som
gjordes under senare hälften av förlidet sekel, och som fram-
för allt satt sin prägel på den mekaniska verkstadsindustrien,
elektroindustrien, cellulosaindustrien och den kemiska in-
dustrien. En tredje betydelsefull stimulans var den ökade
kapitaltillgången inom landet och finansmännens mod och för-
utseende att ta de ekonomiska risker, som industriell investe-
ring alltid medfört. Till sist har industriens expansion under-
lättats av förbättrade kommunikationer genom järnvägs- och
kanalbyggen samt i senare tid bilismen.
Det kan vara av intresse att söka göra sig en bild av svensk
industri sådan den tedde sig för hundra år sedan, om ej för
annat så för att kunna konstatera, huru mycket längre vi
i dag kommit i utnyttjandet av vår malm och skog. Material
till en sådan bild erbjuder vår industristatistik, som — ehuru
tidigare under andra namn — går tillbaka till 1830.
Or vi i det angivna syftet studera 1841 års statistik, så
måste först framhållas, att däri icke ingår bergshantering,
som på den tiden ansågs så betydelsefull, att den redovisades
skild från ”fabriker och hantverk”.
Vi finna, att nämnda års industri omfattade 2.210 företag
med 16.003 arbetare och omkring 14 1/2 millioner riksdalers
tillverkningsvärde.
En jämförelse med våra dagar kan göras med hjälp av 1939
års industristatistik, som är den senaste tillgängliga, frånsett
att förlidet år knappast kan betecknas som ett normalår ur
industriell synpunkt.
Antalet arbetsställen inom industrien var då omkring 19.000,
vilket innebär en 8.6-dubbling i jämförelse med 1841. Antalet
arbetare var 1939 563.522 och hade alltså 35-dubblats. Det
totala tillverkningsvärdet översteg 3 milliarder kronor, men
någon jämförelse med 1841 års 14 1/2 millioner riksdaler är
knappast rådlig att göra, ty penningvärdet har på 100 år un-
dergått sådana förändringar, att en dylik jämförelse ej ger
något riktigt mått på tillväxten i industriens produktion.
Arbetarantalet är en bättre mätare på denna. Då man jäm-
för arbetarsiffrorna för 1841 och 1939 måste man emellertid
ihågkomma, att produktionsförmågan per arbetare oerhört
ökats under denna tid tack vare maskinella hjälpmedel, ratio-
nalisering etc. Detta trots de stora sociala förbättringar i
form av 8-timmarsdag, 2-veckorssemester m. m., vilka minskat
arbetstiden för våra dagars arbetare i jämförelse med deras
kolleger för 100 år sedan.
Ifråga om industriens inre struktur är det stor skillnad
mellan 1841 och nutiden.
D? dominerande industrigrenen för ett sekel tillbaka var
i fråga om såväl arbetarantal som tillverkningsvärde klädes-
fabrikerna med 3.633 arbetare och över 4 mill. riksdalers till-
verkningsvärde. Antalet klädesfabriker utgjorde 116, och de
6 TEKNIK för ALLA
överträffades i antal blott av färgerier, varav funnos 325,
och av läderfabriker, vilkas antal utgjorde 278. ;
I våra dagar motsvara väl klädesfabrikerna närmast ylle-
industrien, som enligt 1939 års statistik uppvisade 106 arbets-
ställen, nära 13.000 arbetare och ett tillverkningsvärde av 141
mill. kronor.
Andra textilfabriker specificerades 1841 till ett antal av 98,
bland vilka bomulls- och linnevävnadsfabriker voro störst med
1.136 arbetare, fördelade på 41 företag.
Pappersbruk funnos vid denna tid 89 med 1.139 arbetare
och cirka 740.000 riksdalers produktionsvärde. 1939 voro mot-
svarande siffror 73 företag med 17.500 arbetare och ett till-
verkningsvärde av 251 mill. kronor. Då man jämför de båda
årens siffror måste man komma ihåg, att pappersbruken 1841
baserade sin fabrikation på lump, och att det stora uppsvinget
kom på 1870-talet, då cellulosan ställdes till förfogande som
råvara.
Tobaks- och snusfabriker intogo ett ganska framstående
rum i 1841 års industristatistik. Den redovisade nämligen 82
sådana företag med 887 arbetare och över 1 mill. riksdalers
tillverkningsvärce. Man må härmed jämföra 1939 års siffror:
9 fabriker, 2.320 arbetare, 166 mill. kronors produktionsvärde.
Sockerbruk2u uppvisade 1841 ett antal av 22 med 480 arbe-
tare och 2.68 i ill. riksdalers produktionsvärde. Vår tids ut-
veckling met stordrift framstår tydligt inom denna bransch
liksom ifråga om den föregående, om man drar en jäm-
förelse med 1939 års siffror för sockerraffinaderier. De upp-
gingo nämligen till 5 med 2.330 arbetare och 98 mill. kronors
tillverkning. Per företag redovisades sålunda 1841 i det när-
maste 22 arbetare och omkring 122.000 riksdalers produktion
mot 466 arbetare och 19.6 mill. kronors tillverkning per fabrik
1939.
En mycket blygsam plats intogs i 1841 års industristatistik
av ”mekaniska redskapsfabriker”. Deras antal uppgick näm-
ligen blott till 19 med 485 arbetare och ett tillverkningsvärde
av 462.384 riksdaler. I jämförelse därmed äro 1939 års siffror
verkligt imponerande: 2.591 företag, över 85.000 arbetare och
ett tillverkningsvärde av drygt 1 milliard kronor.
Vid bedömande av dessa siffror måste man ha verkstädernas
utvecklingshistoria i minne. De växte fram ur järnbrukens
reparationsverkstäder först vid mitten av 1800-talet. Dess-
förinnan funnos blott ett relativt fåtal från bruken fristående
verkstäder med specialtillverkningar.
Att flertalet industriföretag 1841 var av mycket liten stor-
leksordning framgår bl. a. därav, att statistiken blott i klump
redovisade 1.089 fabriker d. v. s. nära hälften av samtliga,
med ett totalt produktionsvärde av allenast 862.749 riksdaler.
1841 års industristatistik saknade helt och hållet våra da-
gars träindustri — tillverkningsvärde 1939 över 577 mill. kro-
nor — som på den tiden antagligen drevs rent hantverksmäs-
sigt. Ej heller fanns då någon cellulosaindustri — tillverk-
ningsvärde 1939 över 363 mill. kronor — eller elektrisk in-
dustri, vars produktionsvärde 1939 utgjorde nära 303 mill.
kronor. Någon kemisk-teknisk industri att tala om existerade
knappast; 48 oljeslagerier och 18 såpsjuderier var allt vad
statistiken hade att redovisa inom denna industrigren, som
1939 uppvisade ett tillverkningsvärde av drygt 392 mill.
kronor.
Vi äro med skäl stolta över den storslagna utveckling, som
vår industri undergått på ett sekel. Likväl lider det intet tvi-
vel, att industrien om 100 år kommer att ha en helt annan
prägel än nu. Som ett framtidsperspektiv skymtar redan nu
t. ex., att våra skogstillgångars industriella tillgodogörande
delvis kommer att grundas på träkemisk forskning, vilken kan
öppna nu oanade förädlingsmöjligheter. T—Ss.
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
