TfÅ :s reportagebil — i detta fall helt enkelt en droskbil från Fyristorg + Upp- sala — svänger ut genom lärdomsmetro- polens västra tull och från ”Rickomber- ga lundar” se vi ett stycke ute på den gröna slätten ”tegelstaden” Ekebybruk, målet för vår färd. Fabriksporten svän- ger mjukt på sina gångjärn och företa- gets inköpschef, herr C arl Mo ni e, tar älskvärt emot tidningens utsända medarbetare. Herr Monie är en utomor- dentlig ciceron, och medan han visar oss runt om i den imponerande anläggningen förklarar han ingående fabrikationens olika detaljer. Och lyssnar man noga, får man på köpet historiskt per- spektiv på den uppländska lergods- tillverkningen. Ett djupt lerlager. L eran har sedan urminnes tider va- rit ett av de förnämsta råämnen män- niskan haft att tillgå för såväl prak- tisk som konstnärlig tillverkning. I vårt land har också ur de i Uppsala- trakten funna boplatserna framgrävts vackert ornerade lerkrukor, som för- skriva sig från tiden 2.500 f. Kr. Som byggnadsmaterial har den uppländska leran kommit till användning redan i våra kyrkor från den äldre medelti- den, och vi veta, att på 1600-talet ett flertal tegelbruk och kakel-makare voro verksamma kring Uppsala. (TT REPORTACE från UPSALA EKEBY Upsala-Ekeby A.-B. grundades den 29 januari 1886 och redan efter några få år hade fabrikens till- verkningar vunnit berättigat anse- ende, då i synnerhet för dekore- rade kakelugnar, och ett flertal förtjänstmedaljer blev resultatet av brukets medverkan å olika utställ- ningar. Efter sekelskiftet har bru- ket undan för undan utvidgats och omfattar numera även många dot- terbolag i olika delar av landet. och förädlas Råmaterialet, leran, finnes i nästan outtömliga förråd alldeles utanför ler- varufabrikens portar. Den är minnen från den tid, då vårt land ännu till största delen var havsbotten. Jökel- älvarna, som förde den smältande in- landsisen ut i havet, förde också med sig massor av fint slam, ett slam som i havsvattnet så småningom sjönk till bottnen, blev lerlager, som växte år från år, och till slut nådde ansenlig tjocklek. Vid Upsala-Ekeby Ilertag har man gjort borrningar ner till 28 meters djup, och där fanns fortfaran- de inget slut på lerlagret. "Så nog finns där att taga av. Men, det behövs också, konsumtionen är inte liten. En- bart till plattor — för väggbeklädnad, i toalettrum och många andra ända- mål — förbrukas i fabriken vid nor- mal drift omkring 35 ton lera per dag. Plattillverkningen har också blivit den viktigaste fabrikationsgrenen, med en tillverkning på c:a 25 miljoner plat- tor om året. Leran är av två olika slag, ett övre lager, inte så särskilt tjockt, som kal- TEKNIK för ALLA 15