MODELLJÄRNVÄGSSÄSONGEN Nu börjas det igen! Hösten när- mar sig och därmed vaknar säker- ligen hos alla intresset för den hobby, som vi hade nöjet behandla under våren — modelljärnvägsbygge. Det var åtskilliga saker vi då hann med. Vi gjorde bl. a. en hel del anlägg- ningar. Vi skapade underbyggnaden, vi byggde spår och växlar, ja, det gick t. o. m. så långt att vi byggde en godsvagn och det första lokomotivet. Men eftersom det inom modelljärn- vägshobbyn i regel är så, att anlägg- ningarna drives elektriskt, så måste vi skapa en ledare av elektrisk ström till "det" som driver tagen, d. Vv. s. lokomotivet. Vi ha redan tidigare skisserat hur det går till, men nu skall vi på allvar lägga upp planer för all slags kontaktledningar. Eftersom spåret är av metall och ledande ha vi där ena vägen som strömmen kan passera och nu skall vi skapa en extra införselledning. Hur det går till kommer vi att beskriva i följande nummer av TfA. Vi hoppas att ni under den gång- na sommaren ha varit i tillfälle att grundligt studera alla de artiklar som vi publicerade i våras. I så fall blir det betydligt lättare för er att följa med i fortsättningen. Om det ändå finns oklarheter för er, skulle vi vilja rekommendera att ni skriver till tid- 28 TEKNIK för ALLA BO Några. Detaljbild av ett D jämte lednings- stolpe med Ööver- ledning. Foto: S.J. ningen, talar om att det gäller modell- järnvägshobbyn och: ber att få samt- liga nummer, i vilka ämnet har be- handlats, översända till er. Ett svenskt El-lok. Det första loket vi gjorde var ett ång- lok och med det kan man inte förfara som med de elektriska lok vi ha i Sverige, d. v. s. att man anbringar en kontaktledning över spåret. En bygel från ett ånglok skulle se förfärligt ut. För det mesta gör man då så, att man lägger en tunn ledning vid sidan om spåret och strömmen överföres till led- ningen genom en släpsko. I vinter skall f( Y TFA har beställningar på 1.000 meter O-räls, order som f. n. | inte gå att effektuera, enär | tyskarna stoppat all export av mässing. Svenska företag göra utmärkt räls, men Indu- strikommissionen vägrar licens för mässing! (C:a 70 kg er- fordras! !) Kan Sveriges mo- delljärnvägsbyggare klara sitvationen genom en privat skrotinsamling? Mera om detta kinkiga pro- blem i kommande n:r av TfA! svenskt el-lok litt: RJAR! inledande ord av Kelle Key vi försöka lämna beskrivning över ett svenskt elektriskt lok av D-typ, som ni kan se på bilden här ovan och då blir det givetvis enklast och mest realistiskt att bygga ledningsstolpar och hänga en kontaktlina över spåret. Det kommer tids nog, och eftersom det f. n. på grund av kriget och den därmed samman- hängande metallbristen är svårt att an- skaffa material härtill, skulle vi vilja tillråda er att ta” god tid på er och tänka över vilken slags elektrisk plan ni vill följa, d. v. s. vilken art av kon- taktledning ni önskar. Till eder anläggning hör inte bara en enkel strömtillförsel. Man vill köra flera tåg på en gång, man vill ha de olika tågsätten gående oberoende av var- andra och därmed följer att vi måste uppdela banan i olika sektioner, som vi skola ansluta till ett ställverk, precis som i det dagliga livet. Signalsystemet. Vidare är det inte säkert att man har en riktig överblick över banan och då måste man också göra någon anordning för att kunna veta, var de olika tågen befinna sig, så att det inte blir sam- manstötningar och andra otrevliga inter- mezzon, d. v. s. måste göra så som alla järnvägar nu för tiden har det, vi måste sätta upp ett lysande schema, som be- tecknar platser där ett tågsätt befinner sig, ett s. k. spårledningschema. Vidare måste vi ha signaler. Vi måste ha växlarna kontrollerade antingen ma- nuellt eller automatiskt. Även här måste vissa maskiner eller anordningar av nå- got slag konstrueras. Det elektriska området är oerhört rikt och när vi nu en gång, d. v. s. nästa vecka, har publicerat den första elektriska artikeln äro vi tacksamma för alla förslag angående nykonstruktioner, som våra hobbyvänner kan komma med. Vi vet av erfarenhet efter den artikel- serie som varit införd, att modelljärn- vägsbyggarna äro oerhört rika på upp- slag. Vi ses alltså igen i dessa spalter om en vecka, och vi hoppas att vi alla skola få ett gott utbyte av den nya serien, om det som intresserar oss mest av allt, d. v. s. modelljärnvägsbygget. Vi ses! ” Kelle Key. En RENEE LE SE