Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Händigt folk: En transportabel arbetsbänk för hemslöjdaren, av Mr Hobby - Ett sätt att fördubbla skosulans livslängd! av Mr Hobby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mu
Ett sätt att fördubbla
skosulans
Den nu rådande kristiden tvingar oss
att vara mer måna om våra tillhörig-
heter än annars. Många saker och ting,
som vi slita på dagligen, bl. a. våra skor,
skulle vi gott kunna förbättra .och repa-
rera själva — ”men” — invänder kan-
ske den negative — ”låter det sig verk-
ligen göra?”
Skomakeriyrket lär man sig visserli-
gen inte i första taget, men det finns
dock en hel del, som vi kunna göra själ-
va, utan några mera ingående kunskaper
i yrket. Frågan är bara den, om man
vet Jur arbetet skall göras!
Först ha vi problemet: Hur skyddar
man sulorna från snabb förslitning?
På den frågan ges det många svar, men
först skola vi se, vilka verktyg som be-
hövas, för att man med framgång skall
kunna ta i tu med ”förebyggande ar-
beten”. På fig. 1 visas de nödvändiga
verktygen. En trefot användes vid alla
förekommande skoreparationer, Den sko,
som skall bearbetas, skjutes helt enkelt
över en av ”fötterna”, och man kan nu
arbeta på ett bekvämt sätt antingen det
gäller klackning eller sulförstärkning.
En s. k. järnläst kan också användas,
men den är mera avsedd för yrkessko-
makare, och således i allmänhet för dyr
i inköp för amatörskomakaren.
Vidare behöva vi en syl och en sko-
makarekniv — se fig. I — samt en ham-
mare samt rasp. Ha vi dessa verktyg,
kunna vi klara oss ganska gott. En
hovtång, sandpapper etc, äro vidare bra
att ha nära till hands.
För att nu återgå till frågan om hur
man skyddar skosulorna, så kan man
med stor fördel gå till väga på det sätt,
som fig. 2 anger. I detta fall ta vi
helt enkelt och skära till ett antal små
ovala stycken av några millimeter tjockt
läder, och stifta fast dem på skosulan
med små stift av järn. Stiften får var-
ken vara för korta eller för långa, ty i
det förstnämnda fallet kommer hållbar-
heten att bli mindre god under det att i
det senare fallet stiften tränga igenom
sulan. I många fall är det emellertid
bättre att stiften äro något för långa, så
att de gå genom skosulan, Vi måste
dock tillse att stiften så att säga ”bli
kaniska ävesnsuungas nan förbättras i av-
sevärd grad genom att belägga densam-
ma med något hårdare material. Man
kan använda sig av genomgjuten lino-
leum eller härdad Masonite eller annan
wallboard. Därigenom uppnås även den
fördelen, att bänken blir lätt att hålla
ren från spån och annat avfall på grund
av den släta och jämna ytan.
Arbetsbänken får ett tilltalande utse-
ende om alla synliga trädelar behandlas
med ljus oliefarnissn,
Mr Hobby.
22 TEKNIK för ALLA
livslängd!
nitade” mot trefotens hårda järnyta vid
islåendet av desamma. De påspikade
läderstyckena sitta kvar bättre, och de
[ips för
hemskomakare
FiG.|. TREFOT, SYL,
SKOMAKAREKNIV, HAM=-
MARE, HOVTÅNG, RASP
OCH JÄRNLÄST.
SON Fia 2.
(SS) "a
zb
la) få
genomträngande stiften förorsaka ingen
skada på varken fötter eller strumpor
om man lägger i ett par filt- eller kork-
sulor i skorna. Ännu bättre resultat
uppnås, om läderstyckena före stiftnin-
gen fastlimmas med något hållbart vat-
tenfast klister vid sulorna. Icke minst
viktigt är, att man vid påläggandet av
de ovala läderstyckena ser till, att av-
ståndet mellan dem blir så litet som
möjligt. Är avståndet mellan de olika
styckena stort, resulterar det ofta i att
den mellanvarande skosulan tryckes ned
av kroppstyngden och så småningom
brister. Men detta behöver man som
sagt inte alls befara, om läderstyckena
anbringas enligt figuren.
Vidare är det viktigt, att endast lika
stora läderstycken användas för ett och
samma par skor. Användes stycken av
olika storlek, riskerar man lätt att håll-
barheten försämras. Detsamma blir fal-
let, om man använder olika tjockt läder
vid tillskärning av de små läderstycke-
na. Så fort man märker, att någon av
läderstyckena blivit mer sliten än de ÖV-
viga, spikar man fast ett nytt stycke
sedan det gamla avlägsnats. Alltför stor
skillnad i tjocklek mellan det nya läder-
stycket och de förutvarande justeras pe-
nom att man filar bort skillnaden med
en rasp. Skosulor, som vi skyddat på
ovan beskrivna sätt, bli nära nog out-
slitliga. Först efter mycket lång tid
börjar den egentliga skosulan att ”mat-
tas av” på grund av de många gånger
upprepade stiftningarna vid påsättandet
av nya läderstycken liksom av de natur-
liga påkänningarna vid gång.
Sedan skodonen halvsulats på vanligt
sätt, kan man återigen upprepa proce-
duren.
Ett annat lika bra sätt för skydd av
sulorna är att beslå dem med de allmänt
bekanta ”skobespararna” eller sulstif-
ten — se fig. 2 b. Olägenheten med det-
ta förfarande är i allmänhet den, att
man lättare än annars utsätter sig för
risken att halka, särskilt när det är snö
och is på vägarna.
Ett annat utmärkt sätt att bevara
skosulorna är att belägga dem med gum-
misulor. Därtill kunna vi använda 088
av många slags material. Antingen kan
man köpa speciella gummisulor, avsedda
för detta ändamål, eller också själv
skära till lämpligt stora stycken av
exempelvis slitbanan på ett gammalt
bildäck. De först nämnda gummi-
sulorna, som speciellt tillverkats för
detta ändamål, äro i allmänhet av ett
tunnare slag och med ytterligare för-
tunnade kanter. Detta slags sulor lim-
mas fast direkt på skosulorna med ett
medföljande specialklister. Kanterna,
som eventuellt skjuta över sulkanten,
avjämnas med en .groy fil.
Gummisulor, utskurna av bildäck, äro
däremot för tjocka och kunna vanligtvis
icke enbart limmas fast vid lädersulorna.
I detta fall bära vi oss åt på samma
sätt som med de först beskrivna läder-
styckena — vi spikar alltså helt enkelt
fast gummisulorna! Det skadar emel-
lertid inte att först limma fast dem med
ett lämpligt vattenfast lim. Gummiklac-
kar stiftas fast på förut känt sätt.
Mr Hobby:
SSYRKRE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>