”Vid brännugnen”, tagen med dagsljus som allmänbelysning och ljuset från ug- nen som modelleringsljus. Zeiss Ikon Ikoflex-kamera 6x6 cm, bländare 1:38, 2 3 sek. För att få tillräckligt djup i bilden och då brukar ju även ett billigt objektiv ge förträfflig skärpa. Å an- dra sidan är det alltid en 4 med ett ljusstarkt objektis kamera, där skärpan sfälle visirskiva — i aff sydterh inte föfsurHma att försöka sig på S dana tägksamma saker som närbilde av olika maskiner i arbete. Den kor brännvidden på 5 cm eller mindre hos dessa kameror medför ett så stort skärpedjup, att man kan ta med stor bländare på fri hand även i dåligt upplysta lokaler. Med tillhjälp av extra belysning kan man då använda mycket korta exponeringstider för många tekniska bilder och ändå få erforderligt djup. Med 1/50 eller 1/100 sek. exponering kan man få en lyckad närbild t. ex. av hur stålet i en svarv eller borret i en borrmaskin skär ett ringlande spån ur arbetsstyc- ket, medan den uppstigande röken skvallrar om den kraftiga värmeut- vecklingen och ger liv åt bilden. I vissa fall kommer man t. o. m. längre med småbildskameran än med en aldrig så dyrbar större yrkes- kämerds, - Det galler its exsnatt taren bild av en lång rad vävstolar i ett 4 TEKNIK för ALLA spinneri. Men maskinerna kunna ej stängas av. För att få tillräckligt skärpedjup med en stor kamera med lång brännvidd fordras kraftig av- bländning med ty åtföljande lång exponering på stativ. Men tidsexpo- nering omöjliggöres av skakningarna i golvet. Med en småbildskamera är det ofta möjligt att ta en sådan bild med relativ stor öppning på fri hand och ändå få tillräckligt djup. Utomhus föraktar amatören i all- mänhet att använda stativ. Men inom- hus är det ett nödvändigt tillbehör, då exponeringstiden vanligen rör sig om hela sekunder och ibland t. o. m. om många minuter. Man bör välja ett verkligt stadigt stativ av metall eller trä. För att bekvämt kunna luta kameran i olika vinklar förses sta- tivet med en stadig kulled, vars hals är så lång, att den når utanför stativ- tallriken, så att kameran även kan lutas nedåt. cy. Välj mjuk | igger en av åp om redan årigheterna vid foto- Vv de största graf a motiv, det hä fråga'ofa, 4 bekälmpandet av för& använder man ofta liten bländare, kontrast mjuk belys Irfor i de flesta. fall eft vi kan knappasföiå belysning än den d fabrik eller ett I fönster eller ler det t.ex. otografera en mörk elle d maskin med blanka ar vegagsljuset avgjort att Ö ga. Mången gång blir resul- tt. o. m. bättre, när det är mulet. Direkt solsken bör däremot undvikas. Lämpliga fotolampor. M? även om man således ofta får t. o. m. de bästa resultaten i dags- ljus visar det sig emellanåt nödvän- Oron i ett fickur tagen med Contax- kamera 24x36 mm, 5 em brännvidd samt positiv för- sättslins och för- längningsrör. Bländare 1:22, 10 sek. Belysning: dagsljus samt en fotolampa (indi- rekt). digt att ta till elektriskt ljus antingen enbart eller i förening med dagsljus. Numera har ju också flertalet intres- serade amatörfotografer en eller ett par fotolampor. Man reder sig med en ganska enkel utrustning, en eller: helst två lampor med reflektorer. Bland fotolamporna kan man välja på två olika typer: den mindre 2-tim- marslampan, vanligen kallad typ S, på 250 å 300 W samt den större 100- timmarslampan på 500 W. Den mindre S-lampan är billigare i inköp men blir något dyrare i drift genom den korta bränntiden. Den är bekvä- mare att medföra och lämpar sig i de flesta fall för en amatör, som inte fotograferar för mycket. På grund av den mindre effektförbrukningen kan man dessutom ansluta flera S- lampor till ljusledningen i ett hem än vad som är falletamed 500 W lam- porna. De användå$ därför i stor ut- sträckning även Örkesmännen vid fotografering mmen. Den som RE or kan lämpligen a a Oras av en 500 W la AM då alltid får brinna under ningen, som ju tar längre tid. Till lamporna anskaffar man ett par sladdar med lamphållare samt enkla aluminiumreflektorer. De se- nare kan man lätt göra själv. För mera tillfälligt arbete kan man även använda de billiga pappreflektorerna med aluminiumbeläggning. Belysning med fotolampor. et är svårt att ställa upp några bestämda föreskrifter, hur lam- porna skola placeras. Förhållandena varierar så mycket från fall till fall. Den allmänna principen är ju den, att man vill ha dels en mjuk allmänbe- lysning och dels en något kraftigare modelleringsbelysning. Den bästa all-