- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 40. 3 okt. 1941 /
4

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På kamerajakt i teknikens värld, av K. O. Sjöström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”Vid brännugnen”, tagen med dagsljus
som allmänbelysning och ljuset från ug-

nen som modelleringsljus. Zeiss Ikon
Ikoflex-kamera 6x6 cm, bländare 1:38,

2

3 sek.
För att få tillräckligt djup i bilden

och då brukar ju även ett billigt
objektiv ge förträfflig skärpa. Å an-
dra sidan är det alltid en 4
med ett ljusstarkt objektis
kamera, där skärpan sfälle
visirskiva — i aff sydterh

inte föfsurHma att försöka sig på S
dana tägksamma saker som närbilde
av olika maskiner i arbete. Den kor
brännvidden på 5 cm eller mindre hos
dessa kameror medför ett så stort
skärpedjup, att man kan ta med stor
bländare på fri hand även i dåligt
upplysta lokaler. Med tillhjälp av
extra belysning kan man då använda
mycket korta exponeringstider för
många tekniska bilder och ändå få
erforderligt djup. Med 1/50 eller
1/100 sek. exponering kan man få en
lyckad närbild t. ex. av hur stålet i
en svarv eller borret i en borrmaskin
skär ett ringlande spån ur arbetsstyc-
ket, medan den uppstigande röken
skvallrar om den kraftiga värmeut-
vecklingen och ger liv åt bilden.

I vissa fall kommer man t. o. m.
längre med småbildskameran än med
en aldrig så dyrbar större yrkes-
kämerds, - Det galler its exsnatt taren
bild av en lång rad vävstolar i ett

4 TEKNIK för ALLA

spinneri. Men maskinerna kunna ej
stängas av. För att få tillräckligt
skärpedjup med en stor kamera med
lång brännvidd fordras kraftig av-
bländning med ty åtföljande lång
exponering på stativ. Men tidsexpo-
nering omöjliggöres av skakningarna
i golvet. Med en småbildskamera är
det ofta möjligt att ta en sådan bild
med relativ stor öppning på fri hand
och ändå få tillräckligt djup.
Utomhus föraktar amatören i all-
mänhet att använda stativ. Men inom-
hus är det ett nödvändigt tillbehör,
då exponeringstiden vanligen rör sig
om hela sekunder och ibland t. o. m.
om många minuter. Man bör välja
ett verkligt stadigt stativ av metall
eller trä. För att bekvämt kunna luta
kameran i olika vinklar förses sta-
tivet med en stadig kulled, vars hals
är så lång, att den når utanför stativ-
tallriken, så att kameran även kan

lutas nedåt.
cy.

Välj mjuk
| igger en av

åp

om redan
årigheterna vid foto-
Vv

de största
graf a motiv, det hä
fråga’ofa, 4 bekälmpandet av för&
använder man ofta liten bländare, kontrast mjuk belys

Irfor i de flesta. fall eft
vi kan knappasföiå
belysning än den d
fabrik eller ett I
fönster eller
ler det t.ex. otografera en mörk
elle d maskin med blanka
ar vegagsljuset avgjort att
Ö ga. Mången gång blir resul-
tt. o. m. bättre, när det är mulet.
Direkt solsken bör däremot undvikas.

Lämpliga fotolampor.

M? även om man således ofta får
t. o. m. de bästa resultaten i dags-
ljus visar det sig emellanåt nödvän-

Oron i ett fickur
tagen med Contax-
kamera 24x36 mm,
5 em brännvidd
samt positiv för-
sättslins och för-
längningsrör.
Bländare 1:22, 10
sek. Belysning:
dagsljus samt en
fotolampa (indi-
rekt).

digt att ta till elektriskt ljus antingen
enbart eller i förening med dagsljus.
Numera har ju också flertalet intres-
serade amatörfotografer en eller ett
par fotolampor. Man reder sig med
en ganska enkel utrustning, en eller:
helst två lampor med reflektorer.
Bland fotolamporna kan man välja på
två olika typer: den mindre 2-tim-
marslampan, vanligen kallad typ S,
på 250 å 300 W samt den större 100-
timmarslampan på 500 W. Den
mindre S-lampan är billigare i inköp
men blir något dyrare i drift genom
den korta bränntiden. Den är bekvä-
mare att medföra och lämpar sig i de
flesta fall för en amatör, som inte
fotograferar för mycket. På grund
av den mindre effektförbrukningen
kan man dessutom ansluta flera S-
lampor till ljusledningen i ett hem än
vad som är falletamed 500 W lam-
porna. De användå$ därför i stor ut-
sträckning även Örkesmännen vid
fotografering mmen. Den som
RE or kan lämpligen
a a Oras av en 500 W
la AM då alltid får brinna under

ningen, som ju tar längre tid.

Till lamporna anskaffar man ett
par sladdar med lamphållare samt
enkla aluminiumreflektorer. De se-
nare kan man lätt göra själv. För
mera tillfälligt arbete kan man även
använda de billiga pappreflektorerna
med aluminiumbeläggning.

Belysning med fotolampor.

et är svårt att ställa upp några

bestämda föreskrifter, hur lam-
porna skola placeras. Förhållandena
varierar så mycket från fall till fall.
Den allmänna principen är ju den, att
man vill ha dels en mjuk allmänbe-
lysning och dels en något kraftigare
modelleringsbelysning. Den bästa all-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:14:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-40/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free