- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 41. 10 okt. 1941 /
4

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olja olja olja, av H. G. Tonndorf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kontrollrummet vid ett oljeborrningsföretag i Kalifornien.

kriget. En kortfattad framställning
av under vilka betingelser oljan ut-

vinnes, förädlas och transporteras,
torde därför vara av betydande in-
tresse.t)

När oljan väller fram ur jorden,
är den en fet och mer eller mindre
klibbig vätska med brun till becksvart
färg. Dess specifika vikt varierar i
regel mellan 0,8 och 0,9. I huvud-
sak är den sammansatt av flera olika
föreningar mellan kol och väte, var-
jämte även andra föreningar, där sy-
re, kväve och svavel ingå, finnas. De
olika ämnenas andelar variera inom
vida gränser, ej endast från land till
land, utan även från fält till fält, ja,
från källa till källa.

Petroleums ”moderklyft” äro an-
tagligen leror och lerskiffrar, såsom
alunskiffrarna i Västgötabergen. Det
har emellertid under årtusendenas
lopp ”vandrat” och uppsugits av po-
rösa bergarter såsom sand och sand-
stenar, och det är ur dem bergoljan
till allra störsfa delen utvinnes. Den
bildar alltså icke, som man ibland fö-
reställer sig, några underjordiska sjö-
ar eller ådror, utan utfyller bergar-
ternas små tomrum (porer). Ibland
förekommer den även i klyftor hos
kalk, och här har i själva verket någ-
ra av de rikaste fyndigheterna på-
träffats. Av bergarternas volym kan

1) En mera ingående behandling av
detta ämne har författaren lämnat i sin
skrift ”Olja” (Verdandi 441) som nyli-
gen utkommit.

4 TEKNIK för ALLA

mellan 10 och 30 proc. utgöras av
petroleum. Det är aldrig möjligt och
framför allt icke lönande att utvinna
all i ett lagerställe förekommande ol-
ja. Man räknar med att på ett ton
petroleum, som utvinnes, komma tre,
som stanna kvar i jorden.

I petroleumindustriens tidigare dagar
hyste man mycket naiva uppfatt-
ningar om oljans förekomst. Man le-

tade med slagruta, ibland även med
hjälp av trollformler. I Galizien gick
man till väga på så sätt, att man en
blåsig dag kastade upp en hatt, och
där den föll ned placerades borrhå-
let. Det är icke att undra på att med
sådana ”romantiska” letningsmetoder
antalet ”torra” borrningar blev enormt
stort. Först 1904 började man i U.
S. A. anlita geologerna, och efter
några uppmärksammade framgångar
med borrningar, som gjorts efter
geologernas anvisningar, inträffade
omkring 1915 en hausse för sådana
experter. På 1920-talet uppkommo
sedan de geofysiska arbetsmetoderna,
som tidigare ingående beskrivits i des-
sa spalter.

Borrteknikens vagga har stått i
Fjärran Östern. Kinesernas borr-
ningsmetod har under århundradens
lopp, trots vissa betydande framsteg,
i princip bibehållits långt in på 1900-
talet. Borrningen utfördes medelst
en tung mejsel, som i regelbunden
rytm sänktes och lyftes och för var-
je stöt krossade en del av berggrun-
den i hålets botten. Redan under
andra hälften av förra århundradet
gjordes emellertid försök med rote-
rande borrinstrument i stället för slag-
instrument. På senare tid har man
emellertid ersatt den dyrbara dia-
mantkronan, varmed borrverktyget i
dess nedre ända var besatt, med en
mejsel i fiskstjärtform, vars skär-

Här svetsas rören till en ny ”pipe-line” samman.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:14:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-41/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free