- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 42. 17 okt. 1941 /
10

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Yrkesprövningens problem, av Arvid Wachtmeister

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

D et kanske ej skulle vara alldeles
ur vägen att något belysa tillvä-
gagångssättet vid den psykotekniska
yrkesprövningen och redogöra för de
av professor W. Moede vid Tekniska
högskolan i Charlottenburg redan för
ett tjugotal år sedan utarbetade meto-
derna vid prövning av lärlingar, som
ämna vinna anställning i metallindu-
strien — metoder vilka ännu i sina hu-
vuddrag om än i olika variationer tor-
de ganska allmänt tillämpas i Tysk-
land. — Den blivande lärlingen un-
dersökes med hänsyn till sinnesskär-
pa, uppmärksamhet, reaktionsförmåga
och säkerhet i handföringen, intelli-
gens och tekniskt-konstruktiv begåv-
ning.

För ett fullgott verkstadsarbete er-
fordras — jämte säkerhet i handfö-
ringen — att alla sinnen funktionera
väl; särskilt måste syn, hörsel och
känsel vara väl utvecklade. Dessa sin-
nesprestationer undersökas med av-
seende fäst å de för verkstadsarbetet
gällande villkoren samt med tillhjälp
av exakta apparater, vilka neutralt
och objektivt angiva det ifrågavaran-
de sinnesorganets olika prestationer.
Sålunda prövas t. ex. känselsinnet
därigenom att man låter vederbörande
genom beröring med fingrarna instäl-
la två ytor så att de bilda en plan
yta. Apparaten för denna prövning
(Tastsinnpräfer, fig. 1), består av en
inre och en yttre cylinder jav vilka
den inre medelst en vridbar skiva
kan föras uppåt eller nedåt. Försöks-
personen skall vrida tills han ej kan
känna någon höjdskillnad mellan de
båda cylindrarna. Ledaren av pröv-
ningen avläser eventuella fel å det
med en justerad skala försedda ställ-
hjulet.

10 TEENIK för ALLA

”Impulsinätaren”
utröner säkerheten
i handföringen.

JANE särskild vikt för verkstadsarbe-
tet är handens känslighet, som un-
dersökes med tillhjälp av ”bultinpas-
saren” (Bolzenpasser). Här består
uppgiften i att flera gånger efter var-
andra inpassa en bult, så att den var-
je gång sitter lika stadigt fast. Blott
en person med fin känslighet i handen
kan på ett tillfredsställande sätt be-
döma friktionsförhållandena och vid
upprepade inställningar alltid erhålla
samma värden, vilka registreras å
ställskivan. i

Väl utvecklat känselsinne är även
av stor vikt för mätning med preci-
sionsmätningsinstrument, särskilt den
s. k. ”tolkeri”. Denna ”mätkänsel”
undersökes med tillhjälp av ”tolkpas-
saren” (Lehrenpasser, fig. 2). En
metallring kan till sitt omfång för-
ändras genom en ställbar kon. För-
sökspersonen erhåller nu en s. k. ”gaf-
feltolk” och skall nu flera gånger ef-
ter varandra inställa ringen till det
omfång, vid vilket tolken nätt och
jämt glider över ringen. Man fast-

slår skillnaden mellan de olika inställ-
ningarna, vilka utgöra en måttstock

E

”Målhammaren”, som bestämmer träff-
säkerheten.

för den ifrågavarande personens
känslighet i handen. Känseln i arm-
och handleden, som är ytterst viktig
vid skötandet av vevar, undersökes
genom ”ledprovaren” (Gelenkpräfer,
fig. 3), där det för försökspersonen
galler att medelst en vev flera gånger
efter varandra trycka ihop en fjäder
lika mycket.

M an måste ägna mycket intresse åt
rörelseprestationerna, då bety-
delsen av att vid verkstadsarbete äga
säkerhet i handföringen icke kan nog
högt uppskattas. Vid ”impulsmäta-
ren” (fig. 4) fordras att försöksper-
sonen skall slå en hammare två gån-
ger lika starkt efter varandra, på det
man härigenom må komma i tillfälle
bedöma i vad mån han kan behärska
sina rörelser. Styrkan av varje sär-
skilt slag registreras av en visare. Ge-
nom ändring av en till apparaten hö-
rande vikt kan man dessutom konsta-
tera, huruvida försökspersonen med
Örat uppfattar varje förändring i lju-
det, då han slår med hammaren eller
huruvida han genom hammarens sätt
att återstudsa genast känner varje
förändring av vikten.

Slagets träffsäkerhet bestämmes
medelst ”målhammaren” (Zielham-
mer fig. 5.), en spetsig hammare, med
vilken försökspersonen flera gånger
efter varandra skall träffa en viss
punkt.

Genom ”tremometern” (fig. 6) mä-
ter man lugnet och säkerheten i hand-
föringen. I en strömförande metall-
platta äro anbragta öppningar av oli-
ka form och storlek. Försökspersonen
skall med ett stift utföra bestämda rö-
relser. Sålunda skall han föra in stif-
tet i de runda öppningarna och en
stund hålla det stilla där utan att dar-
ra på handen. Om han darrar, så be-
rör stiftet plattans kanter, strömmen
slutes och en ringning blir varje gång
följden, registrerande antalet be-
röringar av plattan. På liknande sätt
skall stiftet föras genom horisontal-,
vertikal- och sick-sack-skårorna, utan
att kanterna få vidröras.

id yrkesutövning fordras meren-
dels samarbete mellan flera lem-
mar särskilt då samtidigt såväl syn,
hörsel och uppmärksamhet som tanke-
verksamhet tagas i anspråk. En dy-

olik sammansatt skicklighetsprestation

undersökes med tillhjälp av ”två-
handsprövaren” (Zweihandpräfer fig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:14:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-42/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free