IEEE väldisciplinerade kolonner av bistra och frejdiga karlar på ilsket smattrande motorcyklar ha den senaste tidens söndagsmorgnar letat sig ut ur den i ljuvlig söndagsro ännu vilande hu- vudstadens stengryta, till stor häpnad och förvåning för morgonpromenerande stockholmare. Att se en motorcykel utan vidhängande kolburkar, grytor och andra aggremanger är ju något av en sensa- tion i dessa bensinlösa tider. Att hela ko- lonner då väcker uppseende är minsann inte att undra på. En och annan av ruelse. ansatt nattsuddare har stannat och yrvaket sneglat mot morgondrakar- nas löpsedlar och undrat om något av de senaste världshändelserna undgått honom, ty det hela ser minsann krigiskt ut. Den dånande kolonnen med de i grågröna, fräsiga overaller, skinnhuvor, glasögon, karbiner och diverse andra krigiska utensilier. utrustade mannarna har fortsatt. Luften fylls av fräna, men ack ändå så ljuvligt doftande bensin- ångor. Ett mystiskt tecken från täten gör att avstånden mellan de puttrande tvåhjulingarna minskas, kolonnen drar ihop sig som en daggmask vid en svår passage mellan spårvagnar och bussar, ringlar sig som en orm genom sluss- maskinen. Det är Sveriges hittills enda motoriserade hemvärnsförband, som åker ut på övning. Med nödiga tillstånd på fickan, mycket film i väskan, pennan välformerad och kameran vältrimmad följa vi MCKOMP — det är uttytt Motorcykelkompaniet — ut på en söndagsövning. Det är ingen sinekur, vare sig för manskap eller be- fäl, men det fröjdar ett svenskmanna- hjärta att erfara den geist, den frenesi och det gåpåaraktiga pojkhumör, varmed dessa övningar bedrivas. Söndagen och fritiden — den enda som står till för- fogande till övningarna, är knapp, trots att man börjar arla och slutar särla. MCKOMP har inga andra anor än svensk försvarsvilja att bygga på — och det räcker för all del länge — men dess historia är ändå i viss mån ärofull. Stora svårigheter har man haft att över- vinna innan förbandet blivit vad det är, (ER R Det svenska hemvärnet har ut- vecklats i snabb takt och lovar gott för framtiden. Inom Stockholms hemvärnskrets finns nu ett motori- serat hemvärnsförband, Motorcy- kelkompaniet, det första i Sverige. Vår medarbetare har varit i tillfälle att följa förbandet under en övning och meddelar här sina intryck i ord och bild. [Text o. foto: Y. Norrvi.) Ci J ty man bildar inte ett nytt militärt för- band — och därtill frivilligt — i en handvändning precis. Men nu har hjulen börjat rulla, arméns folk och det övriga hemvärnet är välvilligt inställda, och vi få hoppas på en god fortsättning i MCKOMP:s strävanden att vilja bli en slagkraftig, snabb trupp till huvudsta- dens försvar och en god hjälp för alla andra hemvärnsförband inom kretsen. MCKOMP:s uppgifter i allvarstider kan som var och en förstår bli av de mest skiftande slag. Man har ju dels snabb- heten att lita sig till och dessutom ett ovanligt gott manskapsmaterial. Samt- liga medlemmar äro hemvärnsmän, mo- tor- och körkunniga och med ett aldrig sinande intresse för den goda saken. Såväl manskap som befäl har fått kosta på sig mycket krävande övningar, ty dels skall en MCKOMP-ist vara fullfjädrad infanterist och dessutom ordonnansut- bildad motorman. Och vidare — och det är inte minst viktigt just nu — skall dessa pionjärer visa, att ett motoriserat hemvärnsförband är en tillgång för vårt frivilliga försvar som är värt att röna uppmuntran från såväl myndigheter som enskilda. I det fallet har MCKOMP redan gjort sitt allra bästa. Kompaniets utrustningsfråga, som na- turligtvis, måste bli en ganska kostsam historia, har till stor del lösts genom donationer. Framförallt må nämnas (Forts. å sid. 27.) TEKNIK för ALLA 15