- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 42. 17 okt. 1941 /
20

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marconi — den trådlösas uppfinnare, av Sverre S. Amundsen - I drottning Viktorias tjänst - ”Kan ni telegrafera över kanalen?” - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ERSSFSESSSES SES

TfA-nålen

— de tekniskt intresserades
kännemärke

— kan varje intresserad
TfA-läsare förvärva genom
att bliva tidningens ombud.
Samtidigt gör Ni en god
extraförtjänst
Ombudsvillkor gratis!

Sänd kupongen i dag!

Till Teknik för Alla.

Box 3137, Stockholm 3.
Undertecknad önskar få sig till-
sänt ombudsvillkor och material:
Namn:

DEE EE EN

IBOS Tas oas se SD MAA SES SSR ÄVEN

Adress seierene es a ES TSE

Veckans äventyr

innehåller veckans bästa äventyrsno-
veller och tecknade serier!
Läs till exempel följetongen

Kapten Franks triumf

av Edmond Hamilton och Ni får ert
lystmäte av sensationsmättad spän-
ning och vetenskaplig fantasi.

Seriefigurerna - KARL-ALFRED, TI-
TANEN, BLÅ SKALBAGGEN-DJUN-
GELJIM och BARNEY BAXTER stå
i särklass inom svensk veckopress.

Läs varje vecka
JVM-VECKANS ÄVENTYR.

Till Jules Verne-Magasinet — Vec-
kans Äventyr, Box 457, Stockholm 1.

Sänd mig utan kostnad ett prov-
exemplar av J. V.-M. — Veckans
Äventyr.

Postadress: S
Skriv tydligt! Öppet kuvert porto 5 öre

20 TEKNIK för ALLA

mast, och ombord på ”Osborne” blev
antennen fastgjord vid stormasten.

”Osborne” hade sin ankarplats i
Cowes Bay, omkring 3 kilometer från
slottet. Mellan denna plats och det
kungliga slottet låg en hög kulle, som
skymde sikten, så att signalering med
flaggor eller ljussignaler var omöj-
lig.

Men Marconis telegram nådde
fram. Under de 16 dygn prinsen var
ombord på ”Osborne” kunde han
själv eller läkarna, när de ville, sända
telegram till den gamla drottningen.

Prinsen av Wales glömde aldrig de
dagar han tillbragte tillsammans med
Marconi. Då han sedermera blev
kung, visade han vid flera tillfällen
sina personliga sympatier för den sto-
re uppfinnaren.

Marconi blev också inviterad till
drottning Viktoria, som hade ett långt
samtal med honom. Vid avskedet ytt-
rade hon:

”Jag vill verkligen lyckönska Er,
och jag hoppas, att lyckan och fram-
gången måtte följa Er i fortsättnin-
geni

Många av telegrammen från ”Os-
borne” blevo offentliggjorda i den
stora tidningen ”The Times”. Detta
bidrog i hög grad till att fästa värl-
dens uppmärksamhet på Marconi. Det
var inte längre blott fackmän och lär-
de, som intresserade sig för hans upp-
finning och experiment. Även all-
mänheten följde dem med uppmärk-
samhet.

De män, som stodo i ledningen för
det engelska fyrväsendet, ville gärna
pröva användbarheten av Marconis
telegraf på fyrarna. Därför inmonte-
rades apparater dels på ett fyrtorn
vid Dover, dels på ett fyrskepp, som
låg ute i kanalen 19 kilometer där-
ifrån.

Anläggningsarbetet var egentligen
ganska enkelt. Apparaterna fördes i
en liten öppen båt ut till fyrskeppet,
och allt blev fullt iordningställt för
telegraferingen under loppet av en ef-
termiddag. ;

Det dröjde ej länge, förrän den
trådlösa telegrafen skulle visa sin an-
vändbarhet i särskilt svåra fall. En
ovädersnatt slets fyrskeppet loss från
sina förtöjningar och kom i drift. Nu
fattades det bara, att det skulle för-
lisa på någon av sandbänkarna i far-

vattnet i stället för att ligga förank-

rat på sin givna plats och hindra and-
ra skepp att råka ut för olycka.

Nu gällde det, om Marconis upp-
finning skulle visa sig hållbar. Tele-
gram om olyckan avsändes från fyr-
skeppet till fyrtornet och nådde myc-
ket riktigt fram, trots mörker, storm,
vågor och regn. Detta var i själva
verket den första S O S-signal, som
blev utsänd från ett fartyg, även om
just de tecknen ännu ej användes.

Hjälpen kom, och fyrskeppet blev
förankrat på sin gamla plats.

Två månader senare var olyckan
åter framme. Ett fartyg, som var på
väg till London, körde i dimman rakt
på fyrskeppet. Återigen var det den
lilla, oansenliga marconiapparaten,
som bragte hjälp. Telegram med bön
om hjälp avsändes och uppfångades.
Fyrskeppet gick förlorat, men dess
manskap räddades.

Under loppet av några få månader
räddades så många fartyg från för-
lisning, att enbart den ekonomiska
vinsten därav kunde räknas i millio-
ner. Den enkla anordningen — mar-
conitelegrafen — ombord på dem ha-
de visat sig vara en undergörare, som
ingen förut kunnat ana sig till.

Tidningarna skrevo utförliga redo-
görelser för dessa och liknande hän-
delser. Många människor läste dem.
Intresset för Marconis uppfinning
växte dag för dag.

”EKAN NI TELGRAFERA
| ÖVER KANALEN?”

Även om det gått oavbrutet framåt,
förstod Marconi, att han ännu blott
befann sig i begynnelsen av de stora
märkvärdiga uppfinningar, som vi nu
med ett gemensamt namn kalla radio.
Därför arbetade han alltjämt vidare.
Särskilt var han angelägen om att
kunna förbättra mottagningsappara-
ten, så att denna blev mer känslig
och kunde notera de vanliga telegraf-
tecknen på en pappersremsa. Dess-
utom kvarstod ju alltjämt målet att
nå fram över allt större och större av-
stånd.

I början av år 1899 kom en förfrå-
gan från Frankrike:

”Kan Ni telegrafera trådlöst över
Kanalen?”

Avståndet var drygt — mer än 5&
kilometer. Likväl svarade Marconi

+ Radio av latinska ordet radius —
stråle.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:14:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-42/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free