Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marconi — den trådlösas uppfinnare, av Sverre S. Amundsen - En jätteplan - En världssensation - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förteckning över ritningar och
arbetsbeskrivningar, införda i
tidigare utkomna nummer av
Teknik för Alla, erhålles gratis
träån — TfÅ:S Box 3187,
Stockholm 3.
EXpS
var rent omöjligt att se något tydligt,
så regnade det och så mörkt hade det
med ens blivit. När ovädret efter en
dags förlopp var över, gick han ut och
beskådade förödelsen. Resultatet av
II månaders arbete var nu en wvrak-
hög!
”Detta är ju rent hopplöst”, menade
de ledande ingenjörerna. ”Det tar
minst tre månader bara att röja upp
platsen och bygga nytt.”
Och uppfinnaren själv tänkte:
”Nu få de allt vatten på sin kvarn
alla, som ha varit så emot mina pla-
ner. Nu kommer det nog att pratas
om bortkastade pengar och galna på-
hitt, men jag kommer inte att ge mig.
Vi ska” börja om och resa nya mas-
fer:
Efter en dag eller två hade han rit-
ningarna klara till en ny antennan-
läggning. Den skulle bestå av 10 mas-
ter, som skulle ordnas i halvcirkel.
Vardera skulle vara 50 meter hög.
Överst skulle det löpa tvärlinor mel-
lan dem, och däruppe skulle de sextio
kopparantennerna fästas med omkring
I meters mellanrum. Nedtill skulle
de snöras samman med en wire, så
att de i sin helhet komme att bilda en
tung solfjäder. Slutwiren skulle så
införas i maskinhuset och kopplas till
sändarapparaten.
Efter ett par månader var arbetet
färdigt och det spännande provet fö-
restod.
Först gjordes ändningar med full
styrka till en liten station i Irland, 36
mil från Poldhu, och telegrafisterna
hörde signalerna så tydligt, att de med
säkerhet trodde, att det var möjligt
att nå över Atlanten, även om avstån-
det var 10 gånger så långt.
Marconi log förnöjd, när han hörde
deras uttalanden. Tillsammans med
två av sina assistenter, Kemp och
Paget, gjorde han sig i ordning för
en längre resa. Varma vinterkläder
inköptes samt en del annat, som be-
hövdes för färden. Bland annat för-
de de tre männen med sig 6 tunga
slädar av Baden-Powells modell och 2
ballonger. En del lådor med maski-
ner och apparater hörde också till ba-
gaget.
En av de sista dagarna i november
reste uppfinnaren och hans medhjäl-
pare åstad från Liverpool med ånga-
ren ”Sardinian”. Före avresan gav
Marconi telegrafisterna på stationen i
Poldhu en del hemliga order.
Vart skulle de tre hän? Somliga
berättade, att de skulle till New found-
land och undersöka, om det läte sig
göra att få till stånd trådlös inbördes
förbindelse mellan Cunardlinjens ån-
gare i de farliga, isfyllda farvattnen
mellan bankarna. Det verkliga ären-
det kände utom Marconi blott några
få invigda.
EN VÄRLDSSENSATION.
Ängfartyget ”Sardinian” kom till
S:t John’s, den viktigaste staden på
22 TEKNIK för ALLA
FRAMTIDENS VÄRLD -
forntidens under i
Fart- Humor-$pänning
x VARJE TISDAG « 35 ORE <«
Newfoundland, den 6 december, och
Marconi med sina följeslagare gick
genast i land där. Följande dag var
han på visit hos guvernören, premiär-
ministern och andra höga herrar.
Uppfinnaren talade om, vem han var
och att han önskade utföra en del ex-
periment vid S:t Johmw’s. Alla mot-
togo honom vänligt och ville gärna
hjälpa honom, så mycket de kunde.
Sedan Marconi besökt flera platser,
som kunde ägna sig för det experi-
ment, han ville göra, valde han Signal
Hill -vid inloppet till S:t John’s. På
halvöns högsta punkt fanns det en
jämn plats, från vilken det borde bli
lätt att sända upp ballonger och dra-
kar. Ej långt därifrån lågo några
gamla militärbaracker, som numera
användes till sjukhus. Där fick han
lov att förfoga över ett rum, och i
detta gjordes huvudsakligen förbere-
delserna för det stora, hemliga för-
söket.
En enkel men utomordentligt käns-
lig mottagarapparat blev uppsatt. Den
var försedd med telefonlur men ej
med skrivapparat. Jordledning an-
bragtes, och ballonger och drakar
iordningställdes.
När allt detta var klart, sände Mar-
coni med vanlig telegraf ett telegram
till Poldhu av följande lydelse:
”Allt klart! Sänd telegram efter
överenskommelse.”
Tisdagen den 10 sändes en av dra-
karna upp i luften, försedd med en
200 meter lång ledning. På onsdagen
gjordes försök med ballonger. En av
de sistnämnda var 4 1/2 meter i ge-
nomskärning samt fylld med vätgas.
Den förmådde lätt och ledigt bära upp
5 kilo kopparwire. Men plötsligt kom
en våldsam vindstöt, slet loss ballon-
gen och förde bort både den och an-
tennen.
Torsdagen den 12 blåste det hårt.
Likväl bestämde sig Marconi för att
sända upp en drake på 400 meters
höjd. Ett bitande, kallt regn piskade
i ansiktet på Marconi och hans med-
hjälpare. De voro tjockt klädda, men
deras kläder blevo genomvåta. Allt
emellanåt försökte Kemp torka dem
litet vid den lilla öppna spisen inne i
rummet, men det var knappt om tid,
och det ville inte riktigt lyckas.
Mat hade de också knappt om. En
kanna med varm kakao stod på spisen
— den togo de sig en kopp ur, när de
fingo någon tid därtill.
(Fortsättn. i nösta n:r.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
