nier. Ni kan gott roa er en stund med att söka uppskatta, vad den arma axeln har att prestera. Den håller ändå! Absolut taget kunna vi förstås notera åtskilliga brott i ma- skindelar. Men relativt sett — i för- hållande till samhällets utomordentliga mekanisering — är det numera mycket sällan som dylika olyckor inträffa. Man kan nämligen på förhand räkna ut, hur länge varje del bör tåla att vara i drift, om blott det till fabrikationen utvalda materialet håller vissa prov. Nu låter detta till att börja med kan- ske inte så märkvärdigt. Men efter att ha fått se några glimtar av svensk ma- terialprovning kände vi oss inte bara stolta och imponerade av stora siffror och snillrika maskiner. Vi kände oss kanske främst tacksamma över detta storartade, tålmodiga och så föga obser- verade undersökningsarbete, som ligger bakom våra nutida industrier och tryg- gar produkternas funktion. Statens Provningsanstalt grundades formellt 1920, men har anor sedan 1875. Redan på 1860-talet fann man det i England och Tyskland nödvändigt att upprätta särskilda anstalter, där vilken företagare som helst efter prövning kun- de få sina material och sina tillverknin- gar kontrollerade. Jernkontoret i Stock- holm grundade en sådan inrättning 1875 och Chalmers Tekniska Institut i Göte- borg en liknande 1888. År 1896 övergick Jernkontorets anstalt till Tekniska Hög- skolan i Stockholm och därifrån 1920 till ett nyupprättat institut, Statens Provningsanstalt, med lokaler i Tekni- ska Högskolans omedelbara närhet. Det finns alltjämt särskilda provnings- laboratorier vid våra tekniska högskolor, och egna praktiska anstalter ha inrättats av många industriföretag, som själva prova sitt material. Den rikhaltigaste ut- rustningen och det mångsidigaste arbetet finna vi dock vid Statens Provnings- anstalt. Dit kommer dagligen gods från före- tagare, som önska material eller till- verkningar prövade efter fastställda nor- mer. Beställarna äro dels alla statsverk, som bedriva byggnad eller fabrikation — järnvägen, telegrafen, vattenfallsstyrelsen, försvarsväsendet o. s. v., dels städer, kommuner och enskilda industrier. Sam- ma beställare skicka gods för prövning även då de uppträda som köpare och önska leveranserna kontrollerade. Materialprovning betyder även forskning och positiva uppslag. an provar som sagt inte bara mate- rial utan också verktyg, konstruktio- ner, apparater och instrument. Och det är inte blott fråga om provning enligt vissa formella villkor. Anstalten är inte bara den kalle examinatorn, som torrt bokför godkänt och underkänt, utan också den erfarne pedagogen, som vid klickande prov och inträffade” olyckor utforskar felkällorna och ger positiva förslag till förbättring. Kanske man för framtiden kan undvika t. ex. brott i vissa maskin- delar genom att använda en annan kom- position, tillämpa en ny värmebehand- ling av legeringen, ge delen en ny ut- formning etc. Kanske det nu under- kända byggnadsmaterialet kan bli full- gott, om man blandar beståndsdelarna i andra proportioner, under annan tempe- ratur o. s. v. / Anstalten blir sålunda ej blott ett affärsdrivande verk, den måste också i realiteten bedriva forskningsarbeten. I synnerhet under en kristid som denna med dess otaliga uppslag fordras ofta rent vetenskaplig undersökning av nya uppfinningar och tillverkningsmetoder; denna prövning sker då i stor omfatt- ning i samarbete med andra institutioner, Avspärrningen ger nya uppgifter åt våra provningsanstalter. [ret som vi på förhand kunde förstå hade dock givit oss den rätta aningen om vilka förbluffande saker provnings- arbetet kan innebära. Det fingo vi en viss föreställning om först under ett besök vid Statens Provningsanstalt efter vänligt medgivande av professor J. O. Roos af Hjelmsäter — själv föregångs- man beträffande de utmattningsförsök Bestämning av elasticitetsmodul för betongprisma i en 50-tom Alpha-maskin för drag- och tryckprov. 4 TEKNIK för ALLA bad ne fv RM JAN AA - be nl fue AM A IA In MH bh 6 Av kl AA j— j-— jue ri