PERL Lr TA MARS FI Tr RR PA REODFE skl Bör BDT KSR PE RE RPERREL BETT - Bland de många förslagen till överskeppningsfarkoster märkes bl. a. ovan av- bildade jättefärja med en längd av 650 meter och en bredd på 450 meter, bestyckad med 50 grova kanoner. med överskeppningsprojekt, det ena me- ra befängt än det andra. Bemälde Thi- lorier, som tidningen gjort till fysiker, var i verkligheten advokat vid Frankri- kes högsta domstol. n annan patriotisk landkrabba över lämnade till Napoleon en modell av en jättelik färja, ett slags flytande fäst- ning, som kunde överskeppa tio regemen- ten på en gång.. Färjans längd: 650 me- ter! Bredden 450 meter! Färjan bar ett stort träfort i mitten, kantades av ett bröstvärn med 50 grova kanoner och kunde, trodde uppfinnaren, framdrivas med hästar, som drog runt åtta jätte- propellrar, liknande väderkvarnsvingar. En viss konvojkontrollant Martner föreslog en stor ubåt, 65 meter lång och 40 meter bred, men så var den också avsedd att rymma 4.000 soldater med kanoner, tross och allting. Fartyget skulle framdrivas med åror. En konvoj av sådana undervattensvidunder, sam- mankopplade med kedjor, skulle utan att ses av engelska vaktfartyg i ett svep överföra till England en armé på 10.000 soldater. En förgyllare Alexandre från Poitiers föreslog åter en propagandaballong, från vilken han ville bombardera fienden med flygblad. En dråplig samtida etsning illustrerar projektet. Två franska luft- seglare sveper över det fientliga lägret och kastar ned flygblad, frihetsmössor och revolutionära kokarder. Ballongen är själv skrudad i dessa persedlar. Man ser även propagandan göra åsyftad ver- kan: soldaterna gör myteri och överfal- ler befälet med hugg och slag. Den belgiske fysikern och luftseglaren Etienne-Gaspard Robertson hade ett an- 4 TEKNIK för ALLA Poitiers föreslog en nat förslag. Han släpade fram ur år- tusendernas damm Arkimedes” brännspe- gel, med vilken den stora forskaren lär ha försvarat sin hemstad Syrakusa på Sicilien genom att sticka romarnas flot- ta i brand. Robertson åtog sig nu att spela fransk Arkimedes och med en sam- ling brännspeglar tutta eld på engelska flottan . . . Inom parentes sagt gjorde denne Robertson år 1805 svenska huvud- staden den äran för att där företa en ballonguppstigning. Luftfärden sluta- de snöpligt. Ballongen uppsteg från Humlegården och föll efter några minu- ter ned på Tyskbagarebergen några hundra meter därifrån. en Napoleon uppvaktades inte blott ME fantaster av Robertssons typ. Bland alla dessa utskrattade uppfinna- re fanns även en skarpsynt, ja en snill- rik man — amerikanen Robert Fulton. Han sysslade med ångbåtar, minor, tor- peder och ubåtar, och bombarderade franska regeringen, ministrar, amiraler En förgyllare från propagandaballong. En samtida teckna- re skildrar här flyg- bladsbombardeman- get mot de engelska styrkorna. och Napoleon själv med långa skrivelser, i vilka han föreslog att från sin ubåt Nautilus spränga — mot hederlig, kon- tant vedergällning, förstås! — brittiska flottan i luften. Fultons hat mot öriket tycktes vara stort och uppriktigt — hans irländska extraktion hjälpte honom 'må- hända att få fram den behövliga ilskan. Fulton grundade t. o. m. ett bolag, Nautiluskompaniet, som i egen regi skul- le föra ubåtskriget mot England och för varje sänkning kassera in jättelika be- lopp. För ändamålet utarbetade han en rad saltade taxor, efter vilka hans be- talning skulle utgå för utfört torpede- ringsarbete allt efter offrens tonnage och bestyckning. Tillsvidare måste Fulton dock nöja sig med att i en tvättbalja manövrera en Nautilusmodell, som drevs med urverk.. Medan han på ett rent affärsmässigt sätt utarbetade olika kontrakt för sitt torpederingsbolag, gav han samtidigt sina skrivelser en filosofisk-sentimental kapprock i tidens stil och anda: han ville utbreda friheten och etablera harmoni mellan nationerna genom att omöjliggö- ra krigen,-.som hade skapats av aristo- kratien, fter hundra besvär och tusen mödor fick Fulton äntligen år 1800 bygga sin första ubåt. Den 24 juli sjösattes i strängaste hemlighet en besynnerlig far- kost i Rouen. Den liknade en larv och hade ett horn i pannan. Fartyget var av trä, 6,5 m långt och 2 m brett på det grövsta stället och hade en nedfäll- bar mast. När båten skulle dyka, slogs seglet ihop som en paraply, och masten fälldes ned i en ränna i skrovet. I un- dervattensläge framdrevs båten av två man, som höll i gång en stor propeller.” Den lustigaste detaljen var emellertid ubåtens sätt att anfalla fientliga fartyg. När man fått fienden i sikte, måste Nau- tilus smyga sig tätt inunder det fient- liga skrovet och bulta i detsamma en