Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kölden i människans tjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hi AC I MÄNNISKANS
När nu den kalla och isiga nordan drar
fram över vårt land, ha vi kanske li-
tet svårt att känna någon större sym-
pati för kung Bore. Den kylighet (hm)
vi mestadels visa denne monark är dock
inte alltid grundad på faktiska uppgif-
ter om vilka tjänster han i själva verket
gör och har gjort mänskligheten. Visst
är det sant, att det är obehagligt att för-
frysa tårna och att huttra i sin slitna
vinterrock, men ändock är Bore värd
några ord av uppskattning. Han tillhör
faktiskt den sortens folk, som man inte
lär sig att uppskatta förrän han för-
svunnit.
Redan i historiens gryning lärde sig
människorna att använda eldens energi,
men i form av köld var energien där-
emot länge okänd för den varelse, som
med tiden var avsedd att bli naturens
härskare. De gamla folken i de varmare
länderna kring Medelhavet och i Asien
började visserligen ganska tidigt att an-
vända sig av konstgjord köld för avkyl-
ning av bostäderna och för att hålla
matvarorna färska, men först den mo-
derna vetenskapen kunde skapa nödiga
förutsättningar för åstadkommandet av
SR
8 TEKNIK för ALLA
verkligt låga temperaturer. Därigenom
var emellertid samtidigt grunden lagd
till vad man kan kalla en egentlig kyl-
teknik. Och därigenom ha vi i stort sett
gjort oss oberoende av vinterguden —
sedan vi efterapat hans teknik...
De var vid mitten på 15-hundratalet
som man för första gången upptäckte,
att man genom att blanda salter och sy-
ror med snö eller is kunde erhålla vä-
sentligt lägre temperatur än vad som
dittills voro kända. Genom att bland-
ningens beståndsdelar ömsesidigt upplö-
sa varandra bindas nämligen avsevärda
värmemängder, varigenom =<lösningen
starkt avkyles. Den vetenskapliga ut-
forskningen av ”köldblandningar” un-
der de följande åren, gav den första in-
blicken i köldens väsen. Dessa köld-
blandningar spelade en framträdande
roll vid fastställande av den lägre fix-
punkten på den år 1600 uppfunna ter-
mometern. Men den praktiska använd-
ningen härav för att uppnå lägre tempe-
raturer förblev emellertid outnyttjad:
nu för tiden användas köldblandningar
endast i små anläggningar och vid kyl-
ning under transport.
KO SED JUDE
frysningsan-
läggning (—
80 grader) i
en kemisk fa-
brik. Nedan:
Kylmaskiner ?
en gasdekom-
positionsan-
läggning.
änst
Den tekniska framställningen av köld
i praktiken uppnåddes på annat sätt,
nämligen genom förgasning och avdunst-
ning av vätskor såväl som genom utvidg-
ning av förut förtätade gaser.
e under första tredjedelen av förra
århundradet påbörjade forskningsar-
betena på detta område medförde de för-
sta kylmaskinerna. År 1876 konstrue-
rade tysken Karl von Linde den första
kompressionsmaskinen som använde am-
moniak.
I sådana maskiner bli kylmedel, som
lätt förgasas (ammoniak, svavelsyra,
klormetyl och på sista tiden även tri-
fluor-monoklormetan, det s. k. Freon 13),
komprimerade genom högt tryck och få
sedan expandera.
Kylmaskinerna revolutionerade förva-
ringsmetoderna för bl. a. livsmedel. För-
ut var man hänvisad att använda van-
lig is, som sågades på vintern och lagra-
des i isolerade källare och till och med
exporterades till varmare länder, Sålun-
da fingo de europeiska staterna, inklu-
sive England sin is företrädesvis från
Norge. Sedan Suezkanalen öppnats, skic-
kades is ända till Sydafrika och Väst-
indien. Handeln med naturlig is nådde
sin höjdpunkt år 1889, men sedan ut-
trängdes detta slags is av genom kylma-
skiner tillverkad, i hygieniskt hänseende
förstklassig sådan. I våra dagar spelar
den naturis som användes för förvaring
av livsmedel till och med i de nordliga
länderna en underordnad roll.
Genom avkylning med is kunna kylrum
med däri förvarat gods blott med svå-
righet avkylas under + 2 eller -+- 3?. Så-
dana temperaturer äro emellertid icke på
långa vägar tillräckliga för att längre
(Forts. å sid. 24.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
