- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 46. 14 nov. 1941 /
20

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marconi — den trådlösas uppfinnare, av Sverre S. Amundsen - Ännu mer om den trådlösa - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRAMTIDENS VÄRLD -

forntidens under i

En gång skulle professor Fleming,
som var i Marconibolagets tjänst, hål-
la en föreläsning i London. Salen
var nästan proppfull av åhörare. Pro-
fessorn visade fram en del apparater
och tillkännagav, att om en stund
skulle det bli utsändning från Poldhu,
och allt gick utmärkt en stund fram-
åt. Men så syntes professorn plöts-
ligt rynka ögonbrynen och lägga pan-
nan i djupa veck. Mottagarapparaten

I Veckans Äventyr
Fart- Humor -Spänning
x VARJE TISDAG « 35 ORE «

TfA-nålen

— de tekniskt intresserades
kännemärke

— kan varje intresserad
TfA-läsare förvärva genom
att bliva tidningens ombud.
Samtidigt gör Ni en god
extrafortrjrjanst
Ombudsvillkor gratis!

Sänd kupongen i dag!

Till Teknik för Alla.

Box 3137, Stockholm 3.
Undertecknad önskar få sig till-
sänt ombudsvillkor och material:

NE II jog or ER SNS RT AE ASL Bia

BOStd 2 6 ag oe RA ee Sa og ee DN

AÄTESSI 5 ej SIF T ARN SEMI själ NIA Trea SA
Öppet kuvert = porto 5 öre.

20 TEKNIK för ALLA

tickade och tickade, remsan gled fram
med sina blå punkter och streck.
Professorn studerade telegrammet
flera , minuter, förrän han började
uppläsningen av detsamma. Det var
en vers, som Edison använt, när han
höll på att pröva sin första fonograf:

”Mary hade ett litet lamm
med ull så vit som snö,

och överallt, där Mary gick,
där syntes lammet med.”

Det kom flera verser efter denna
första — det blev en hel dikt, som tog
lång tid och alls inte ingick i det av-
talade programmet. Åhörarna för-
stodo ingenting utan funno det hela
roligt och skrattade hjärtligt. Men
uppfinnaren var säker på att det hela
var något skoj. Inte kunde stationen
i Poldhu sända dylikt krafs.

En tid senare skrev en herre i en
tidning, undertecknade med sitt verk-
liga namn och talade om, att det var
han, som var syndaren. Han hade för
övrigt varnat professor Fleming i för-
väg. Nu hade han velat visa, att det
inte var så märkvärdigt med den
trådlösa. Det var ingen konst att bry-
ta en pågaende sändning, om’ man väl
fick tag 1 våglängden. Lika lätt var
det naturligtvis att snappa upp tele-
grammen för vem som helst, ifall man
hade en tillräckligt ställbar mottagar-
apparat. ;

Det fanns också de, som klagade
på, att telegraferingshastigheten var
så liten. Den trådlösa kunde väl vara
bra för fartygen, menade de, men
den skulle säkert inte göra de gamla,
beprövade kablarna överflödiga. Om
långa tidningstelegram skulle sändas,

måste: både - farten och säkerheten
ökas betydligt.

Marconi för sin del hade aldrig haft
några planer på att göra den gamla
kabeltelegrafen överflödig. Därför
ville han ingenting hellre än få till
stånd något slags avtal med kabeltele-
grafbolagen, vilket också lyckades ho-
nom. Han själv och hans medarbeta-
re arbetade vidare och gjorde ideligen
nya förbättringar. Det dröjde ej
länge förrän både stationerna vid
Poldhu och Glace Bay måste nästan
helt och hållet ombyggas. De voro ju
båda av provisorisk karaktär. Han
skulle nog visa kritikerna, att det skul-
le bli möjligt att sända långa presste-
legram lika lätt som andra telegram.

ÄNNU MER OM DEN
TRÄÅDLÖSA.

Året 1905 blev i flera avseenden ett
märkesår för Marconi. För det för-
sta gifte han sig det året. Hans hustru
var dotter till en irländsk lord och
hette Beatrice O’Brien. Äktenskapet
blev ej lyckligt. Efter nästan 20 års
förlopp upplöstes det. Marconi hade
i detta äktenskap tre barn: Degna,
Giulio och Gioia.

Den andra stora händelsen detta år
var det närmare utformandet av pla-
nerna på en ny, jättestor station, som
skulle anläggas i Clifden, Irland. Ar-
betet med denna station tog tio hela
år 1 anspråk. Det leddes av en över-
ingenjör i Marconibolagets tjänst,
men uppfinnaren själv var långa tider
tillstädes och hjälpte till.

En hel del förbättringar, både stör-
re och mindre, infördes nu. Den vik-
tigaste var det nya antennsystemet,
som Marconi tagit patent på samma
år. Wirerna sträcktes eller spändes
rättare sagt vågrätt i stället för lod-
rätt som tidigare. Det visade sig då,
att vågorna följde ledningarnas rikt-
ning, så att antennen kunde så att sä-
ga. imriktas mot en bestämd sta-
tion. Dessutom sparades kraft, och
signalerna blevo både starkare och
nådde längre än när man använde lod-
räta antenner. Från de sistnämnda
strålade nämligen vågorna ut åt alla
håll.

Antennerna vid Clifden, som vore
300 meter långa, inriktades mot Glac
Ben

Bland andra förbättringar kan när.
nas, att gnistsystemet i sändaren om
vandlades så, att signalerna från der
samma fingo ett pipande ljud, som av

d

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:14:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-46/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free