Skifferolja genom uppvärmning NR de anläggningar, som det statliga Svenska Skifferolje Aktiebolaget nu har under uppförande i Närke, ha un- der den senaste tiden försök gjorts att utvinna olja ur skiffern enligt en ny metod, nämligen genom upphettning ”in situ”. Upphovsmannen till metoden är den från många andra tekniska ar- betsområden kände uppfinnaren, d:r Fredrik Ljungström. Då de nämnda försöken givit synnerligen lovande re- sultat, synes det möjligt att skifferolje- problemet härigenom kan komma i ett vida gynnsammare läge än man hittills vågat räkna med. Dr Ljungström har lämnat en redogörelse för den nya me- toden, som i korthet innebär följande. Som bekant förekommer i vårt land för oljeutvinning lämplig skiffer i myc- GASMATARE NN REN BRÄNNARE EL. VÄRME-) ELEMENT Ul == OLJERESERVOIR ket stora kvantiteter Sen Dart ute NArke tillräckliga för fram- ställning av «cirka = : 100 milj. ton olja. = = Emellertid är <olje- halten även i de ri- kaste skiffrarna så - låg som cirka 6 pro- 3 cent, vilket gjort att produktionskostna- derna under normala tider hittills varit för höga för att en sådan tillverkning skulle kunna konkur- rera med importen av flytande bränsle. I syfte att väsent- ligt reducera såväl anläggnings- som driftkostnaderna för oljeproduktionen går den nya metoden ut på att genom upp- värmning direkt i skifferberget från detta avdriva olje- ångor och gas. (Olja finnes inte direkt i skiffern, som många tro, utan bildas genom torrdestillation av skifferns or- ganiska beståndsdelar, ungefär som tjära inte finnes i veden utan åstad- kommes först genom kolningsprocessen). Det inses då omedelbart, att man inbe- sparas brytning och transport av skif- fern, kross- och sorteringsanläggningar samt skiffermagasin ävensom särskilda ugnsanläggningar för skifferdestilla- tionen. Avgående oljeångor underkastas kylning i en kondensationsanläggning ovan mark — denna sista del av pro- duktionsprocessen överensstämmer så- ledes i princip med de förut kända till- verkningsmetoderna. Förutsatt att den erforderliga värmeenergien kan skaffas, medför frånvaron av stora anläggningar, att driften fort kan sättas i gång. En annan fördel med metoden är att man inte behöver ödelägga naturen genom väldiga skifferbrott och upplag av stora avfallsmassor. Dr Ljungström har i första hand ut- fört uppvärmningen med elektrisk energi. Praktiskt utföres detta så, att ett an- tal vertikala hål borras i berget; i vissa av dessa nedföras elektriska motstånds- element, vilka dimensionerats så, att en passande värmeutveckling erhålles. An- dra borrhål utnyttjas för att avleda oljeångorna och gasen till den nämnda kondensationsanläggningen. «Detta är möjligt därigenom, att oljemolekylerna kunna vandra i skifferskiktens riktning, d. v. s. horisontellt, och det förtjänar framhållas att denna vandring sker från zoner med högre temperatur till zoner med lägre temperatur, något som torde vara till fördel för oljekvaliteten. Lika- så torde den för metoden karakteristiska långsamma uppvärmningen vara gynn- sam. ! Om oljeångorna och gaserna skulle avgå genom vertikala sprickor i skiffer- berget i stället för genom de horisontala skikten och de avsedda utloppsborrhålen, skulle detta innebära förluster och kan- ske också viss eldfara. Det har emeller- tid visat sig, att sådana vertikala spric- kor till följd av värmeutvidgningen pres- sats ihop, varigenom berget sålunda tätnar. Placeras motstånden i ett hexagonal- system, varvid varje motstånd tilldelas en markyta av 10 m?, beräknas skiffer- mängden per uppvärmt hål till 400 ton, den erforderliga elektriska energimäng- den till 40.000 kWh och uppvärmnings- tiden till 2 1/2 månad. Med en avverk- ning av 2,7 har per år motsvarande 1 milj. ton skiffer — skifferbergets djup i Närke uppgår i allmänhet till 17 eller 18 meter — behövas 2.700 el- uppvärmda hål. Om man utnyttjar ett effektbelopp på 10.000 kW beräknas cirka 30.000 ton olja kunna utvinnas per år eller lika mycket som produktionen vid de omfattande anläggningar, som nu uppföras i Närke. Vid praktiska prov ha vid uppvärm- ning till 400? C utvunnits cirka 75 pro- cent av skifferns oljehalt bestämd enligt det s. k. Fischerprovet, som utföres vid 525? C. Oljan höll cirka 24 procent ben- sin (fraktion 45—200? C.). Vid längre uppvärmningstid tenderade bensinfrak- tionen att stiga. Dr Ljungström framhöll, att vissa del- vis likartade försök att exploatera skif- fern ”in situ” företogos för mer än tjugo år sedan i Amerika. De lämnade dock negativt resultat, beroende på bristande kunskap om skifferns natur. Motorer röntgas Er motors prestationsförmåga är di- rekt beroende av materialet. För att kontrollera detta har man sedan några år vid vissa större industrier börjat att ta röntgenstrålarna till hjälp. Vissa motordelar lämpa sig särskilt väl för en sådan undersökning, som har den stora fördelen att den ej erfordrar påfres- tande brottsbelastningar och därför stäl- ler sig ekonomisk. Bilden visar röntgen- undersökning av ett Juno-211 motorblock vid Junkers-verken. Före införandet av denna metod var endast belastnings- och brottprov möjliga, vilka endast kun- de göras på så sätt, att ett eller annat motorblock togs ut och provades, vilket naturligtvis ledde till en ganska slump- artad kontroll. TEKNIK för ALLA 13