Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Papperet förr och nu, av B. Traneus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Papperet förr oc
De roll, som papperet spelar i vårt
moderna samhälle, ägna vi i regel
knappast någon tanke. Och dock ha vi
särskilt under vår nuvarande avspärr-
ning all anledning vara tacksamma där-
över, att vi bygga och bo i ett pappers-
producerande land.
Vi kunna läsa våra tidningar och tid-
skrifter, om ock de av ekonomiska skäl
nödgats reducera sina format, ehuru ej
i sådan drastisk skala som mångenstädes
utomlands, där stora världstidningar på
grund av pappersbristen måst krympas
till för oss otroliga dimensioner.
Böcker tryckas alltjämt i vårt land, och där märkes san-
nerligen ingen formatminskning. Tvärtom tyckes tegelstenen
bli en allt vanligare standard för moderna böcker.
Blanketter och formulär produceras också i oerhörda kvan-
titeter redan under normala tider. Tack vare ansvällningen
av vår statliga krisförvaltning torde denna produktion just
nu slå alla tiders rekord.
På omslagspapper av alla slag lida vi ej heller någon brist.
Tvärtom har vårt utmärkta svenska kraftpapper under nu
rådande brist på annat förpackningsmaterial tagits i bruk för
jordbruks- och trädgårdsprodukter, mjöl, cement, bilbränsle
etc. i en skala som väl aldrig förr.
Borddukar, handdukar, servetter, snören o. s. v. av papper
fylla visserligen inga krav på en nu omotiverad lyx, men äro
för sina ändamål fullt användbara.
Det kan under sådana omständigheter vara av intresse att
kasta en blick tillbaka på den svenska pappersindustrien och
ge en snabbteckning av dess utveckling fram till våra dagar.
et första ännu existerande pappersbruket i Sverige var
Klippan, som anlades 1573. Ungefär 100 år senare till-
kommo Lessebo och Fiskeby samt på 1700-talet Grycksbo,
Tumba och Gransholm.
Vår pappersindustri har sålunda gamla förnäma anor. Pion-
jären på området lär ha varit den kände Linköpingsbiskopen
Hans Brask, som redan i början av 1500-talet anlade ett
pappersbruk ”någonstans” i Östergötland, men detta har ej
som de ovan nämnda fortlevat till våra dagar.
Under flera århundraden drevos pappersbruken av vatten-
hjul. - Råmaterialet utgjordes av lump, och pappersarken
formades för hand. Papperstillverkningen kunde därför be-
tecknas snarare som hantverk än som industri.
Av stor betydelse för lumpens söndermalning till pappers-
massa blev den s. k. holländaren, som uppfanns på 1670-talet.
Sedan dessutom pappersmaskinen konstruerats i slutet av
1700-talet, fick fabrikationen en industriell prägel. I Sverige
installerades den första maskinen vid Klippans pappersbruk
1832. Alltjämt var emellertid lumpen det enda råmaterialet,
men efterfrågan därå översteg småningom tillgången. Pappers-
behovet ökades nämligen i snabb takt dels på grund av
näringslivets stegrade förbrukning, dels som följd av folkets
växande skrivkunnighet och läslust.
Till storindustri kunde papperstillverkningen utvecklas först
sedan trämassan ersatt lumpen som råvara. För den därpå
följande utvecklingen ägde Sverige stora förutsättningar
genom sina skogstillgångar och vattenkrafter.
Den mekaniska trämassan, som framställes genom slipning
av ved, uppfanns först och infördes i Sverige 1857.
nu
Kemiska metoder för framställning av trämassa (cellulosa)
tillkommo något senare. Sulfatmetoden började användas i
vårt land 1870, och ett par år senare uppfann den svenske
ingenjören C. D. Ekman sulfitmetoden.
[Pappersindustrien fick härefter ett storartat uppsving, till
vilket andra svenska insatser äro knutna. I början av
1880-talet uppfann ingenjören A. Mäntzing det svenska kraft-
papperet, som fick världsrykte för sin styrka och övriga goda
egenskaper. Disponenten E. J. Ljungberg gjorde pappers-
tillverkningen till storindustri genom att 1897 anlägga Kvarn-
svedens pappersbruk. Holmens Bruks mångårige chef C.
Wahren införde i pappersfabrikationen de organisatoriska och
vetenskapligt-tekniska metoder, som sedermera fått namnet
rationalisering. Disponenten G. Danielsson upptog i slutet
av förra seklet tillverkning av s. k. fantasipapper, som är färg-
tryckt, glansglättat eller på annat sätt specialbehandlat. Och
slutligen tog disponenten H. Gemmel under 1900-talets första
år vid Klippans pappersbruk initiaitivet till fabrikation av
högvärdigt silkepapper av cellulosa.
Man skiljer mellan grovpappersbruk, som tillverka tidnings-
och omslagspapper, samt finpappersbruk, som fabricera skriv-,
rit- och boktryckspapper.
Råmaterialet är slipmassa eller cellulosa utom för en del
finare papperssorter, vari lump alltjämt ingår. Handformning
användes numera endast för sedelpapper och vissa lyxpapper.
En modern pappersmaskin är en imponerande anordning
enbart genom sin längd, som kan uppgå till ett par 10-tal
meter, och sina många valsar, vilkas antal kan närma sig
100-talet. Vid maskinens ena ända inmatas cellulosa, som
blandats med en del tillsatsämnen, bl. a. lim och färg. Massan,
som har konsistensen av tunn välling, får flyta ut på en s. k.
vira. Denna är en ändlös metallduk, som ledes över ett antal
horisontella valsar. Den primära pappersbildningen äger rum
på viran genom vattnets avrinning och avsugning.
Från denna del av maskinen ledes det blivande papperet
in mellan s. k. guskvalsar, som pressa vatten ur massan och
ge densamma en fastare konsistens. Pappersbanan passerar
därpå ett antal stålcylindrar, vilka mangla ut ytterligare vat-
ten, men trots detta håller papperet vid utgången ur detta
maskinens s. k. våtparti ännu omkring 50 7 vatten.
Den sista fuktigheten borttages i maskinens torkparti, där
papperet löper mellan ett stort antal valsar, som äro fyllda
med ånga. Till sist passeras den s. k. kalandern, bestående
av polerade stålcylindrar, som glätta papperet. I en lång bana
rullas det därpå upp vid maskinens andra ända med en hastig-
het av ett eller annat 10-tal kilometer i timmen efter att
dessförinnan av roterande knivar ha blivit uppdelat på lämp-
liga bredder.
apper är en viktig exportartikel för vårt land under nor-
mala marknadsförhållanden. 1937 tillverkades sålunda
800.000 ton, varav 3/4 exporterades. Omslagspapper står främst
i betydelse, följt av tidningspapper och finpapper.
Sammanfattas denna återblick över pappersindustriens wut-
veckling i vårt land, finna vi dennas grundvalar bestå av
å ena sidan lämpliga naturtillgångar, å andra sidan personliga
insatser av teknisk, organisatorisk och kommersiell art. Även
om vi i våra skogar och vattenfall äga lämpliga resurser för
papperstillverkning i stor skala, har den drivande kraften
i deras tillgodogörande varit företagarandan, representerad av
duktiga tekniker, företagsledare och finansmän. Ty vid sidan
av naturtillgångar och arbetskraft får kapitalet ej glömmas
som en mäktig hävstång för uppsvinget inom vår pappers-
industri.
B. Traneus.
TEKNIK för ALLA 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
