Tänk på grannarna! De ha för det mesta egen radio.... rat med många rör tar in Amerika utan vidare. Det kan mycket väl hända, att den har jämnt jobb med Motala. Och det kan också hända, att en apparat med bara några få rör tar in Singapore i en hand- vändning. Alltsammans beror bara på vilket ändamål apparaten är byggd för. - En är gjord för det goda ljudet och bryr sig inte om distanserna, en annan är gjord för de stora avstånden och bryr sig ganska litet om ljudkvaliteten. Där- för gäller det att avgöra hur man vill ha det. Sedan är det fråga om utseendet på apparaten. I det fallet kunna vi bara säga, att alla moderna apparater äro vackra, frågan är bara vilken omgivning er apparat skall placeras. Och om den skall vara en ”möbel”, eller om den skall synas så litet som möjligt och höras så mycket bättre eller tvärt- om. Låt oss slippa ge några råd härvidlag. Vi skulle ändå inte komma överens. fö ivälneten kan inte bedömas utan att man utsatt apparaten för vissa prov. Ett piano låter säl- lan naturligt i en radio, men välj en apparat, som låter så bra som möjligt. Diskanten provas bäst med ett violinsolo och basen med en dansorkester. (Vi föreslå resp. Barkel och Waldimir.) Om ”kom- pet” — det är uttytt ackompanje- manget — hörs dåligt, så är det dålig bas i apparaten. Så snart radiohandlaren kommit underfund med att ni upptäckt detta, ler han ett litet överlägset leende och vrider på klangfärgs- (ton)-kontrollen. Detta har till följd, att tonen i apparaten blir mörkare. — Här har vi basen, sä- ger den nitiske försäljaren och fordrar, att ni skall känna er över- tygad. Men hej vad han bedrog er! Med klangfärgskontrollen skär man i de allra flesta fall bort diskanten, men detta betyder inte att man får fram några bastoner, som inte fanns där förut. Klang- färgskontrollen är mycket bra till det den skall vara: att reglera klangfärgen. Ett annat prov, som en hel del apparater äro känsliga för kan ut- föras på följande sätt: Låt en dansorkester med en gäll refräng- sångerska (inga namn) spela upp för dig och hör sedan efter, om inte de höga sångtonerna vibrera när ”kompet” sätter in. I en först- klassig apparat får detta inte ske. Distansmottagningsförmågan be- dömes bäst genom att man ställer upp två apparater bredvid varandra, varefter man provar vilken av JULNUMRET 48 sid. 50 öre BLIR ÅRETS BÄSTA Utkommer den 19 dec. apparaterna som tar in svaga sta- tioner bäst. Lägg märke till hur den automatiska volymkontrollen fungerar, d. v. s. hur pass bra appa- raten förmår ge olika starka sta- tionssignaler samma styrka i hög- talaren. En bra automatisk volym- kontroll kan ge en någorlunda kon- stant styrka åt en station, som ”fadar” (stationen ”kommer och går”) vilket märks särskilt tydligt på kortvåg. ”Körställningen” är ganska vik- tig. Det förstör en hel del av nöjet att behöva sitta i en obekväm ställ- ning när man ställer in apparaten. NE man äntligen provat sig fram till ett par apparater, så jämför man dem på ort och ställe, «od. v. si hemmets lugna vrå och på den plats, där ”lådan” skall ha sin plats. Detta är mycket viktigt, därför att en utmärkt apparat kan vara fullständigt oanvändbar om det finns svåra lokala störningar. Lyssna på apparaten med gram- mofonläget inkopplat och ljudstyr- keratten i maximalläge. Bruset skall nu vara litet, och något ”brum” får absolut inte förekom- ma. ”Brum” är en sak, som aldrig blintibattre. oftast samtes var noga med att ni får en brumfri apparat. Särskilt då det gäller radiogram- mofoner bör man vara noga med brummet. Särskilt pick-up-arna ta gärna upp växelströmsbrum. Flytta pick-up-en i olika lägen (med påslagen grammofonmotor) och hör efter; om den tar upp nå- got oväsen. Köper man en gammal apparat spelar man på lotteri; Det blir mycket ofta en vinst, men det kan också bli en nit. Lägg gärna till ett par tior mer än ni tänkt er. Det lönar sig oftast då det gäller radio. Och i detta sammanhang ett råd, som står sig: Det är oftast bättre att köpa en radio för 350 kronor och en antenn för 100 än en apparat för 450. Med dessa visa ord-lämna vi er 1 radioförsäljarens våld. I allmän- het kommer ni i goda händer, bara ni vet vad ni vill. Men säg inte att ni har allström hemma, för det har ni inte... Ni blir alldeles sä- kert nöjd med den apparat ni kö- per. En radioapparat skänker nöje och trivsel om den är bra och be- Handlas pa. fatt satt. lanki på, att grannarna för det mesta ha egen radio, varför ni säkert kan Uämpa nen: eh cen en sSsmula ss. Billy. Och så överlämna vi er i radioförsäl- jarens våld. TEKNIK för ALLA 9