- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 49. 5 dec. 1941 /
9

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur köper Ni radio? Av Billy

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tänk på grannarna! De ha för det
mesta egen radio....

rat med många rör tar in Amerika
utan vidare. Det kan mycket väl
hända, att den har jämnt jobb med
Motala. Och det kan också hända,
att en apparat med bara några få
rör tar in Singapore i en hand-
vändning. Alltsammans beror bara
på vilket ändamål apparaten är
byggd för. - En är gjord för det
goda ljudet och bryr sig inte om
distanserna, en annan är gjord för
de stora avstånden och bryr sig
ganska litet om ljudkvaliteten. Där-
för gäller det att avgöra hur man
vill ha det.

Sedan är det fråga om utseendet
på apparaten. I det fallet kunna
vi bara säga, att alla moderna
apparater äro vackra, frågan är
bara vilken omgivning er apparat
skall placeras. Och om den skall
vara en ”möbel”, eller om den skall
synas så litet som möjligt och
höras så mycket bättre eller tvärt-
om. Låt oss slippa ge några råd
härvidlag. Vi skulle ändå inte
komma överens.

fö ivälneten kan inte bedömas
utan att man utsatt apparaten
för vissa prov. Ett piano låter säl-
lan naturligt i en radio, men välj
en apparat, som låter så bra som
möjligt. Diskanten provas bäst
med ett violinsolo och basen med
en dansorkester. (Vi föreslå resp.
Barkel och Waldimir.) Om ”kom-
pet” — det är uttytt ackompanje-
manget — hörs dåligt, så är det
dålig bas i apparaten.
Så snart radiohandlaren kommit
underfund med att ni upptäckt
detta, ler han ett litet överlägset
leende och vrider på klangfärgs-
(ton)-kontrollen. Detta har till

följd, att tonen i apparaten blir
mörkare. — Här har vi basen, sä-
ger den nitiske försäljaren och
fordrar, att ni skall känna er över-
tygad. Men hej vad han bedrog
er! Med klangfärgskontrollen skär
man i de allra flesta fall bort
diskanten, men detta betyder inte
att man får fram några bastoner,
som inte fanns där förut. Klang-
färgskontrollen är mycket bra till
det den skall vara: att reglera
klangfärgen.

Ett annat prov, som en hel del
apparater äro känsliga för kan ut-
föras på följande sätt: Låt en
dansorkester med en gäll refräng-
sångerska (inga namn) spela upp
för dig och hör sedan efter, om
inte de höga sångtonerna vibrera
när ”kompet” sätter in. I en först-
klassig apparat får detta inte ske.

Distansmottagningsförmågan be-
dömes bäst genom att man ställer
upp två apparater bredvid varandra,
varefter man provar vilken av

JULNUMRET
48 sid. 50 öre

BLIR ÅRETS BÄSTA
Utkommer den 19 dec.

apparaterna som tar in svaga sta-
tioner bäst. Lägg märke till hur
den automatiska volymkontrollen
fungerar, d. v. s. hur pass bra appa-
raten förmår ge olika starka sta-
tionssignaler samma styrka i hög-
talaren. En bra automatisk volym-
kontroll kan ge en någorlunda kon-
stant styrka åt en station, som
”fadar” (stationen ”kommer och
går”) vilket märks särskilt tydligt
på kortvåg.

”Körställningen” är ganska vik-
tig. Det förstör en hel del av nöjet
att behöva sitta i en obekväm ställ-
ning när man ställer in apparaten.

NE man äntligen provat sig
fram till ett par apparater, så
jämför man dem på ort och ställe,

«od. v. si hemmets lugna vrå och

på den plats, där ”lådan” skall ha
sin plats. Detta är mycket viktigt,
därför att en utmärkt apparat kan
vara fullständigt oanvändbar om
det finns svåra lokala störningar.

Lyssna på apparaten med gram-
mofonläget inkopplat och ljudstyr-
keratten i maximalläge. Bruset
skall nu vara litet, och något
”brum” får absolut inte förekom-
ma. ”Brum” är en sak, som aldrig
blintibattre. oftast samtes var
noga med att ni får en brumfri
apparat.

Särskilt då det gäller radiogram-
mofoner bör man vara noga med
brummet. Särskilt pick-up-arna
ta gärna upp växelströmsbrum.
Flytta pick-up-en i olika lägen
(med påslagen grammofonmotor)
och hör efter; om den tar upp nå-
got oväsen.

Köper man en gammal apparat
spelar man på lotteri; Det blir
mycket ofta en vinst, men det kan
också bli en nit.

Lägg gärna till ett par tior mer
än ni tänkt er. Det lönar sig oftast
då det gäller radio. Och i detta
sammanhang ett råd, som står sig:
Det är oftast bättre att köpa en
radio för 350 kronor och en antenn
för 100 än en apparat för 450.

Med dessa visa ord-lämna vi er
1 radioförsäljarens våld. I allmän-
het kommer ni i goda händer, bara
ni vet vad ni vill. Men säg inte
att ni har allström hemma, för det
har ni inte... Ni blir alldeles sä-
kert nöjd med den apparat ni kö-
per. En radioapparat skänker nöje
och trivsel om den är bra och be-
Handlas pa. fatt satt. lanki på,
att grannarna för det mesta ha
egen radio, varför ni säkert kan
Uämpa nen: eh cen en sSsmula ss.

Billy.

Och så överlämna vi er i radioförsäl-
jarens våld.

TEKNIK för ALLA 9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:14:37 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-49/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free