Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Språnget ut i stjärnrymden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STJÄRNRYMDEN
och med bedöma deras historiska för-
flutna och deras framtid. Vår värld
av kunskap och iakttagelse har plöts-
ligt vuxit och vi börja få insikt i dess
stora lagar.
-tydelse.
Himmelsgloben.
AN rnomiens mycket gamla veten-
skap har i förgången tid nästan
uteslutande baserats på iakttagelser i
himlakropparnas läge. Ljuset har an-
vänts som ett medel att mäta vinklar,
och därefter teckna in solens, månens
och stjärnornas skenbara rörelser på
en himmelsglob. Den starka utveck-
ling av det astronomiska vetandet,
som ägt rum under de sista 100 åren,
tog sin början med en undersökning
av Sstjärnljuset, och inte bara den
riktning, det kom ifrån. Beskaffen-
heten av ljuset från solen och dess
intensitet äro utmärkande för källans
natur och fysiska förhållanden. Stu-
diet härav förser oss med nya under-
sökningsmetoder och ger på samma
gång nya möjligheter åt de hjälpme-
del, som så länge varit i bruk.
’8
Stjärnornas avstånd.
HD äldre observationerna kunde ge,
och gåvo också, möjlighet att mä-
ta avståndet i rymden. Sådana mät-
ningar äro av största intresse och be-
Det är en naturlig källa till
förundran att stjärnorna inte bara äro
ljusa fläckar på en sfär i vars cent-
rum jorden är, utan att de äro krop-
par likställda med solen i storlek,
temperatur och andra egenskaper,
Spridda genom vidsträckta rymder och
icke begränsade i en enda yta. Därför
har en av astronomiens första uppgif-
ter varit att bestämma avstånden, och
det är alltjämt en av dess mest krä-
vande uppgifter.
Till att börja med är det nödvändigt
att välja en längdenhet. Uppmätnin-
gen av avstånd tager nödvändigtvis
formen av jämförelser med någon
grundläggande enhet, och den enheten
måste vara i en form som astronomen
kan handskas med. Metallstavar, som
förfärdigats och bevarats med ytterlig
omsorg av olika staters regeringstjän-
stemän, tjäna som bas för alla längd-
mätningar. Normalmetern och nor-
mal-yarden äro de två som utan jäm-
förelse äro mest i bruk. Från dessa
enheter har astronomen en lång väg
att gå innan han kommer till mätnin-
gen av de stora distanserna till stjär-
norna. Resan måste företas i etapper,
av vilka var och en resulterar i kän-
nedomen om någon bestämd distans
uttryckt i enheten, och varje distans
är åtminstone några tusen gånger
större än den som mättes upp i den
föregående etappen.
Latitud-skillnaden.
ER får lantmätaren eller geode-
ten i uppdrag att finna vilket antal
gånger enheten innehålles i en sträcka
av några kilometer på jordytan i
nordsydlig riktning. Vid båda än-
darna av den linjen ställer astronomen
upp sina kikare och mäter latitudskill-
naden. Han kunde då till exempel
välja en stjärna som i ett givet ögon-
blick är rakt söder om båda observa-
torierna, och mot vilken alltså den
uppmätta linjen skulle peka. Vid
detta ögonblick skulle han mäta höj-
den över horisonten för stjärnan vid
båda instrumenten, och mätningen
sker i grader. Skillnaden mellan de
två vinklarna kallar man latitudskill-
naden. Om jorden vore flat skulle det
inte bli någon skillnad, därför att ho-
risontens riktning skulle vara densam-
ma för båda platserna, och stjärnan
är så långt borta. Skillnadens storlek
i det verkliga fallet beror på jordens
krökning och den kan användas för
att bestämma krökningen.
Om sålunda P och Q i fig. 1 äro två
punkter på jordytan, och PS: och PS:
linjer som peka mot stjärnan 5; lin-
jer som äro praktiskt taget parallella;
om vidare PH: och QH: äro horisonta-
la linjer vid P och Q, då är skillnaden
mellan de två mätta vinklarna S; PH:
och S. QHz lika med vinkeln mellan
PH, och QH:, och detta är vinkeln mel-
lan linjerna som dragas från P och Q
Vår värld av kunskap och iakttagelse har plötsligt
vuxit, och vi börja få insikt 1 dess stora lagar. Låt
oss i dag lära oss något om astronomiens måät-
teknik, den moderna forskningens grundval.
TEKNIK för ALLA 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
