ofta ut på långa färder på Adriatiska havet, och hennes vackra fartyg väck- te mycken uppmärksamhet och icke så litet avund bland italienarna. Under kriget föll den i händerna på engels- männen, som begagnade den för patrull- tjänst i Nordsjön. Efter krigets slut inköpte Marconi yachten och gav den namnet ”Elettra”. Den var ett skepp på 730 tons dräktig- het och över 72 meter långt. Med en genomsnittlig fart av 10 knop kunde den föra med sig bränsle för 12 dygns färd. Dess besättning uppgick till 31 man. Marconi lät genast inreda ett först- klassigt laboratorium ombord. Där kun- de han arbeta fullkomligt ostörd till- sammans med tvenne assistenter. Här använde han sig naturligtvis av de all- ra nyaste apparater och anordningar för sina försök. Fartygets omkring 30 Prenumeration är BILLIGAST BEKVAÄMAST SAÄKRAST Se PRENUMERERA ör 1042 1å TERNE rm Som prenumerant riskerar Ni inte att gå miste om något nummer, utan tidningen kommer varje vecka som utgivarekorsband. (ö Prenumerationspriset är endast: ER SRA SE Kr. 15: — Inbetala avgiften på ' postgirokonto 157992 —eller insänd nedan- stående kupong, så ut- taga vi avgiften mot postförskott. Men gör det genast! Till Teknik för Alla, Pren.-avdelningen, Box 31337, STOCK HOLM 3. Undertecknad prenumererar härmed på Teknik för Alla under I helår — 1 halvår — 1 kvartal. . Stryk det ej önskade. AVgIEtem KE sus + postförskottsavg. torde uttagas genom postförskott. Nam: ovaler rr er san bare ve AE re a Bg AG ENE IAS RENNIE RR LE SCA ANA Bostad: "7öcssnosje ee ove rf DRG NkASE rg EL SSR ARE bög SE NEN SN Postadress i 33, dörer ite Re Se. RR NASA AE SARA AL ER AE KA SA 49/41 Skriv tydligt! 20 TEKNIK för ALLA meter höga master passade utmärkt att uppbära antennerna. Ombord på ”Elettra” tillbragte Mar- coni en stor del av tiden under sina se- nare år. Lustyachten blev ett riktigt teknikens trollskepp. Väggarna i labo- ratoriet och i Mårconis privata arbets- rum ombord voro behängda med foto- grafier, som han fått i gåva av beröm- da män och kvinnor. Där kunde man bland annat se ett porträtt av Musso- lini med diktatorns kraftiga handskrift: ”Till senator Marconi, rummets troll- karl, eterns herre.” Och en berömd ita- liensk diktare, d”Annunzio, hade skrivit - på sitt foto: ”Till Marconi på det snö- vita skeppet, som färdas omkring på haven och ger stillheten liv.” Uppfinnaren älskade sitt vackra skepp, och arbetet i laboratoriet var som en lek. Allt såg så ljust och förhopp- ningsfullt ut. Då kom året 1920, och detta medförde en stor sorg. Marconis mor dog. Hon hade trott på honom från första stund, hon hade hjälpt honom, uppmuntrat honom, glatt sig åt hans framgångar, tröstat honom, när han va- rit nere och hopplös, varit hans bästa och trofasta vän i med- och motgång. Sedan lyckans sol började lysa mera be- ständigt över den store uppfinnarens bana, hade hon ej kunnat vara hos ho- nom så ofta som förr. Han hade ju för övrigt gift sig, och dessutom var han nästan alltid ute på resor. skriver Marconi, ”ända in i det sista var hon med mig med sina tankar, följde mitt arbete, antingen jag befann mig i Amerika, England eller ute på haven. Hennes brev kommo regelbundet och vo- ro alltid fyllda av kärlek och omtanke. Det var, som hörde jag hennes egen milda röst var gång jag läste ett nytt brev från henne.” Under första tiden efter världskrigets slut var Marconi mycket upptagen av experiment med trådlös telefonering och rundradio. Året 1919 hade det lyckats hans ingenjör Round att sända tal över Atlanten från Clifdon till Kanada. Föl- jande år gjordes hya försök i samma väg, och det lyckades att föra hela sam- tal per trådlös över Atlanten. Dock var det många störningar, och det var tydligt, att stora förbättringar måste göras, om uppfinningen skulle kunna komma till praktisk användning. ”Elettra” var det första skepp i värl- den, som utsände och mottog meddelan- den per trådlös telefon. Vid ett till- fälle då Marconi hade gäster ombord förklarade han, att han ville bjuda dem på dansmusik från London. Det skedde också till de närvarandes stora häpnad och förundran. På sensommaren 1920 var en av Mar- conis medhjälpare, greve Solari, på af- färsresa i Portugal. Marconi hade på förhand överenskommit med honom att de skulle söka komma i förbindelse med varandra per trådlös telefon. Så snart Solari anlänt till Lisabon, for han ut till Marconibolagets station för att göra försök. Några portugisiska officerare voro i hans sällskap, men de dolde ej, att de icke trodde på experimentet. Tele- fon utan tråd — vad var nu det för konstiga påhitt? Omöjligt, omöjligt! Solari gjorde sina förberedelser, och ”WVen”, 4 ERNER