- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 5. 31 jan. 1941 /
12

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Goddard tämjer rakter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GODDARD
tämjer

| RAKETE

D r Robert H. Goddard, som är pro-
fessor i fysik vid Clarks universitet i
USA, är väl för närvarande jämte
Fritz Opel i Tyskland den, som kom-
mit längst beträffande raketforsk-
ning. En av hans första undersöknin-
gar gällde att fastställa hur effektivt
en vanlig raket, gjord av papper,
krut och en sticka fungerade. Han
hade inte stora förväntningar, ty, när
allt kommer omkring, är en bensin-
motors effektivitet endast 8 procent.
Genom bättre konstruktion och brän-
sle sökte han förbättra prestationen,
vilket icke var så svårt, enär den
kraft, en vanlig raket utvecklade, på
den tiden endast var en bråkdel i för-
hållande till den totala massans vikt.

I en vanlig raket är pappershylsan
både bränslebehållare, förbrännings-
kammare och farkost. Sedan krutet
en gång börjat brinna, håller det på
därmed tills det är slut, och det bety-
der att resan är slut och raketen ock-
så. En sådan raket kan inte kontrol-
leras. Den kan endast uppnå en jäm-
förelsevis obetydlig höjd, och även
när bränslet matas in i en speciell för-
bränningskammare, liksom patroner-
na i en kulspruta (ett av dr Goddards
tidigare experiment) har de mekani-
ska svårigheterna begränsat bränsle-
mängden.

Än så länge är det ett långt steg
till månraketen ty en sådan kostar gi-
vetvis ofantliga summor. Och om nå-
gon skulle lyckas flyga dit, bör han
redan nu ha klart för sig att man
redan lagt beslag på alla landområden
på månen och t. o. m. fått kravet re-
gistrerat i Washington, säga yankees.

12 TEKNIK för ALLA

Raketexperterna fundera emeller-
tid inte på några månresor och inte
heller bekymra de sig om, huruvida
några bränslestationer kunna anläg-
gas nära Copernikus-kratern, som
skulle användas vid mellanlandning på
resan till Mars eller Venus. Raketex-
perternas närmaste mål är att under-
söka rymden mellan 3 och 60 mil från
jorden.

Kan en raket drivas fram i lufttomt
rum? Den frågan har dr Goddärds
experiment besvarat. Han har gjort
över 80 försök och därvid funnit, att
rekylen 1 ett partiell vakuum är -—
20 proc. större. " Detta skulle motsva-
ra luftens täthet vid 48 km. höjd, vid
vilken höjd flygmaskiner icke kunna
flyga emedan luften är så tunn, att
propellern icke får något ”grepp” i
den. Men på denna höjd börjar ra-
keten komma till sin rätt. ”En raket-

fe
På ett jättelikt,
avspärrat om-
råde i Arizona
får Goddard
härja fritt.

(CR ra

a |

motor”, säger dr Goddard, ”fungerar
i detta avseende liknande en ångtur-
bin, ty när ett partiellt vakum uppstår
i turbinen, blir hastigheten, kraften
och följaktligen effektiviteten större.”

För tillfället söker man konstruera
en raket, som förmår gå c:a 4 mil
rakt upp, vilket är något högre än vad
småballonger kunna nå. Även på den-
na höjd har raketen endast genomfa-
rit en liten del av jordens atmosfär.
Men en sådan raketuppsändning kom-
mer att giva ingående upplysningar
om raketernas funktion samt om luft-
motstånd och tyngdkraft, som icke
kunna vinnas på provningsställ på
marken.

Under de första försöken med ra-
keter hände det ofta, att raketerna
exploderade, men nu behärskas upp-
stigningen tämligen väl så att de gå
upp enligt beräkning. Det är ”ned-
komsten” som är värre att kontrol-
lera.

För att vara säker på att raketerna
inte landa på något hustak eller slå
ned och göra skada, gör dr Goddard
sina raketuppstigningar i den ameri-
kanska sydvästern, på platser där det
regnar föga, ar molnfritt, faller obe-
tydligt med snö och där luften är klar
samt där det finnes få träd på de sto-
ra slätterna. Efter att ha studerat
väderleksrapporterna valdes staden
Roswell i New Mexico - såsom ’ den
bästa platsen i hela USA.

Här har han nu i sin verkstad till-
verkat sin nyaste raket, en smal alu-
minumecylinder av vilken han hoppas
mycket.

En dag kommer den att flyttas till
uppstigningsplatsen, som ligger 31/2
mil utanför staden på ett inhägnat
område, och placeras i starttornet,
som är synligt vida omkring. Och när
allt är redo, kommer den silverglän-
sande projektilen att skickas iväg.
Den kommer att fara iväg utan ryck
och rakt upp, varvid den så små-
ningom uppnår sin största hastighet.
Men lika viktigt är att nedstigningen
kommer att ske mjukt, ty den är för-
sedd med instrument, som registrera
luftens täthet, luftprov som visar
Stratosfärens sammansättning, tempe-
ratur och kanske hur högt den sträc-
ker sig.

Andra saker, som intressera veten-
skapsmännen, är norrskenet och rikt-
ningen och antalet av alfa-, beta-,
gamma- och kosmiska strålar. Väder-
leksmännen’ äro mycket intresse-
rade av det s. k. ozonlagret, ett tunt
område 1 atmosfären, som anses hu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:12:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-5/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free