GODDARD tämjer | RAKETE D r Robert H. Goddard, som är pro- fessor i fysik vid Clarks universitet i USA, är väl för närvarande jämte Fritz Opel i Tyskland den, som kom- mit längst beträffande raketforsk- ning. En av hans första undersöknin- gar gällde att fastställa hur effektivt en vanlig raket, gjord av papper, krut och en sticka fungerade. Han hade inte stora förväntningar, ty, när allt kommer omkring, är en bensin- motors effektivitet endast 8 procent. Genom bättre konstruktion och brän- sle sökte han förbättra prestationen, vilket icke var så svårt, enär den kraft, en vanlig raket utvecklade, på den tiden endast var en bråkdel i för- hållande till den totala massans vikt. I en vanlig raket är pappershylsan både bränslebehållare, förbrännings- kammare och farkost. Sedan krutet en gång börjat brinna, håller det på därmed tills det är slut, och det bety- der att resan är slut och raketen ock- så. En sådan raket kan inte kontrol- leras. Den kan endast uppnå en jäm- förelsevis obetydlig höjd, och även när bränslet matas in i en speciell för- bränningskammare, liksom patroner- na i en kulspruta (ett av dr Goddards tidigare experiment) har de mekani- ska svårigheterna begränsat bränsle- mängden. Än så länge är det ett långt steg till månraketen ty en sådan kostar gi- vetvis ofantliga summor. Och om nå- gon skulle lyckas flyga dit, bör han redan nu ha klart för sig att man redan lagt beslag på alla landområden på månen och t. o. m. fått kravet re- gistrerat i Washington, säga yankees. 12 TEKNIK för ALLA Raketexperterna fundera emeller- tid inte på några månresor och inte heller bekymra de sig om, huruvida några bränslestationer kunna anläg- gas nära Copernikus-kratern, som skulle användas vid mellanlandning på resan till Mars eller Venus. Raketex- perternas närmaste mål är att under- söka rymden mellan 3 och 60 mil från jorden. Kan en raket drivas fram i lufttomt rum? Den frågan har dr Goddärds experiment besvarat. Han har gjort över 80 försök och därvid funnit, att rekylen 1 ett partiell vakuum är -— 20 proc. större. " Detta skulle motsva- ra luftens täthet vid 48 km. höjd, vid vilken höjd flygmaskiner icke kunna flyga emedan luften är så tunn, att propellern icke får något ”grepp” i den. Men på denna höjd börjar ra- keten komma till sin rätt. ”En raket- fe På ett jättelikt, avspärrat om- råde i Arizona får Goddard härja fritt. (CR ra a | motor”, säger dr Goddard, ”fungerar i detta avseende liknande en ångtur- bin, ty när ett partiellt vakum uppstår i turbinen, blir hastigheten, kraften och följaktligen effektiviteten större.” För tillfället söker man konstruera en raket, som förmår gå c:a 4 mil rakt upp, vilket är något högre än vad småballonger kunna nå. Även på den- na höjd har raketen endast genomfa- rit en liten del av jordens atmosfär. Men en sådan raketuppsändning kom- mer att giva ingående upplysningar om raketernas funktion samt om luft- motstånd och tyngdkraft, som icke kunna vinnas på provningsställ på marken. Under de första försöken med ra- keter hände det ofta, att raketerna exploderade, men nu behärskas upp- stigningen tämligen väl så att de gå upp enligt beräkning. Det är ”ned- komsten” som är värre att kontrol- lera. För att vara säker på att raketerna inte landa på något hustak eller slå ned och göra skada, gör dr Goddard sina raketuppstigningar i den ameri- kanska sydvästern, på platser där det regnar föga, ar molnfritt, faller obe- tydligt med snö och där luften är klar samt där det finnes få träd på de sto- ra slätterna. Efter att ha studerat väderleksrapporterna valdes staden Roswell i New Mexico - såsom ' den bästa platsen i hela USA. Här har han nu i sin verkstad till- verkat sin nyaste raket, en smal alu- minumecylinder av vilken han hoppas mycket. En dag kommer den att flyttas till uppstigningsplatsen, som ligger 31/2 mil utanför staden på ett inhägnat område, och placeras i starttornet, som är synligt vida omkring. Och när allt är redo, kommer den silverglän- sande projektilen att skickas iväg. Den kommer att fara iväg utan ryck och rakt upp, varvid den så små- ningom uppnår sin största hastighet. Men lika viktigt är att nedstigningen kommer att ske mjukt, ty den är för- sedd med instrument, som registrera luftens täthet, luftprov som visar Stratosfärens sammansättning, tempe- ratur och kanske hur högt den sträc- ker sig. Andra saker, som intressera veten- skapsmännen, är norrskenet och rikt- ningen och antalet av alfa-, beta-, gamma- och kosmiska strålar. Väder- leksmännen' äro mycket intresse- rade av det s. k. ozonlagret, ett tunt område 1 atmosfären, som anses hu-