AES ERNA SE RR 54 Fy on SL Ett bra medel... Ja, det hjälps inte, då och då klicka nerverna och man känner sig fullständigt ur gäng- orna. Orsaken? Den är svår att definiera, men oftast är det helt enkelt så, att man behöver er- sättning för förbrukad kraft. Tag då för vana att gå igenom en Phospho-Energonkur. Det- ta välkända, beprövade prepa- rat stimulerar hjärna och ner- ver och skänker ny spänst! Flons på alla apotek I plas om 109 och 300 piller, nogmic | Vind-Elverk löser Edert Belys- ningsproblem. Över 2000 nu i bruk. Engångskostnad. Ringa underhåll. BEGÄR PROSPEKT. KURT BROBERG, > MALMÖ I. 14 TEKNIK för ALLA bränsle medföras, varför raketstom- men måste göras så lätt som möjligt. Flytande bränsle anses vara över- lägset sådant i torr form och alltså måste tillräckligt utrymme reserveras därför. För att uppnå största effek- tivitet måste en raketmotor byggas, vars alla delar noggrant utprovats. Stabiliseringen måste bli sådan, att raketen går sin bestämda bana. Sedan måste någon anordning konstrueras, varigenom raketen sedan bränslet ta- git slut, sjunker till jorden utan att slås sönder. Dessa äro några av de problem ra- ketexperterna över hela världen mås- te lösa, och fast kriget avbrutit samar- betet experterna emellan, användes i de amerikanska raketerna ”tyskt” bränsle t. ex. väte eller bensin samt någon förbränningen underhållande vätska såsom syre, vilka under tryck matas in i förbränningskammaren, vilken 1 huvudsak utgöres av ett ko- niskt munstycke, genom vilket gaser- na få strömma ut. Flytande bränslen ha befunnits innehålla flera gånger mer kraft än fasta sådana per vikt- enhet samtidigt som endast moderat tryck behöver användas. > För att få raketen att stiga rakt upp, synes gyroskopisk kontroll vara bäst. Systemet fungerar på så sätt, att ett litet gyroskop inne i raketen sättes igång innan raketen släppes iväg. Ge- nom den kontrolleras rodren i aktern eller fören varigenom raketen håller kursen så länge den är på väg upp. Dr Goddard skickar upp sina rake- ter från ett 18 meter högt torn, som står på fyra stora betongfundament för att förankra tornet, så att det inte far iväg på samma gång som raketen. I närheten står ett mindre, 6 meter högt torn som användes för statistis- ka provningar. I detta fastspännes t. ex. en raketmotor för provning. 300 meter från tornet står en med stålplåt klädd kur, där kontrollednin- garna befinna sig och varifrån rake- ter under uppsändning eller provning kunna noggrant observeras. På ett avstånd av 600 meter härifrån står en observatör med ett registrerande teleskop. . På tal om Jules Verne och hans bok om en resa till månen, så anser dr. Goddard, att de psykologiska svå- righeterna att fara till månen i vår tid äro mycket större än de mekanis- ka. Radion, t. ex., utvecklades myc- ket snabbt i dess tidigaste skede, eme- dan man snart kom över rädslan, att radioapparaterna skulle dra till sig ås- kan. Räddhågan är det stora hinder, som måste övervinnas, liksom det en gång måste övervinnas, innan bilen och flygmaskinen kunde bliva popu- lära. Fyra år efter det Goddard publice- rat sin avhandling ”Metod att uppnå mycket stora höjder”, skrev profes- sor H. Oberth i Tyskland en sensa- tionell bok om möjligheten att resa genom rymden och föreslog faktiskt, att man skulle skicka iväg två män till månen. 1927 grundades Tyska Sällskapet för rymdnavigation och byggde raketer som inte bara voro leksaker. Dr Franz Hoeff i Wien grundade det Österrikiska Sällskapet för rymdens utforskande och det dröjde inte länge, förrän likadana sällskap bildades i andra länder. En engelsman, P. E. Cleator har skrivit en mycket intressant, populärveten- skaplig bok: ”Raketer genom rym- den”. Det amerikanska raketsällska- pet har tillverkat en ny raketmotor, som invändigt är försedd med en eld” fast beklädnad. De största svårigheterna hittills ha varit att motorn förbränts. Avkyl- ningen måste antingen ske genom luft eller genom att väggarna helt klädas med eldfast material, sådant som användes av stålindustrierna: för de stora: stålugnarna där hettan kan uppgå till över 15002 C. ; En av sällskapets ledande män ytt- rar om raketernas möjligheter: ”In- gen av oss kan kanske bli en ny Wright,' men en vacker dag, kanske redan nästa år, kommer någon att lösa de viktigaste problemen, varige- nom raketflygningen kommer att lämna experimentstadiet och bliva en realitet. SET FN RR