verkning av de här beskrivna möblerna, och fördelen är, att ingen limning be- höver förekomma som när bräder skar- vas ihop. Den enda nackdelen är, att alla synliga kanter måste beläggas med lister, så att plywoodskivornas olika trä- lager döljas. Cirkelsåg eller fnästskivar Fotleden eller fundamentet på alla möbelenheterna består av 11/2” x3 3/4” trä. På enheterna nr 1, 2, 3, 4, 5 och 7 gör man hörnförstärkningar sedan brä- derna avsågats i 45” vinkel i en gerings- låda. Fig. 6 vid detalj nr 7 visar för- bindningarnas utseende i detalj, och på fig. 8 visas närmare, hur man lämpligast bär sig åt vid spårskärningen. Den lilla infällda figuren överst åskådliggör således, att en vanlig cirkelsåg mycket väl kan användas för arbetets utföran- de. Här har en vanlig fräs-skiva, c:a 75 mm i diameter, kommit till använd- ning. För att hålla arbetsstycket på sin plats, använder man en för ändamålet gjord jigg eller mall, vars utseende tyd- ligt framgår av fig. 8. Har man en li- ten fräsmaskin — se fig. 8 i centrum — så går arbetet om möjligt ännu bättre. Den nedersta figuren visar hur andra Spårfräsningsarbeten, förekommande på bl. a. detaljerna A och D, kunna utfö- ras. | En annan förekommande detalj visas på fig. 7 överst till vänster. Här har en vanlig skruv använts för att hålla ihop de två ändstyckena, men då skru- ven måste gängas in 1 ändträet på den vertikalt stående brädan, blir detta mindre fördelaktigt ur hållbarhetssyn- punkt. Därför kan man göra på det sätt, som framgår av figuren: ett 13 mm stort hål borras i träet, varefter en träplugg isättes (kan lämpligen limmas fast med kallim). genom träpluggen, kommer den att sit- ta fast många gånger starkare än om den gängats direkt i ändträet. Gängas nu skruven Fig. 7 visar dessutom en hel del andra detaljer i arbetet. Vid borrning av så- väl plugg- som skruvhål använder man sig således av en borrmall, så att hålen bli exakt borrade. För tillverkning av denna mall tar man något hårt träslag, t. ex. bok eller ek. Även lönn kan använ- des med gott resultat. De borrade hå- len måste vidare vara av ett och samma djup. Därför använder man sig av en s. k. borrstoppare eller borrdjupstopp, enligt figuren. Den på figuren visade är en hemmagjord sådan, men det fin- nes även färdiga borrstoppare att kö- pa i järnaffärerna. Spåren, vari hyllorna och mellanväg- garna i enlighet med detaljerna B, E och F skola fastsättas, sågar man ut lätt med en ryggsåg, såsom framgår av fig. 7 till höger. Såväl dessa som icke genomgående spår urtagas lätt med en grundhyvel — se figuren längst ned till höger. Vid sammansättning av de oli- ka delarna kan man använda sig av van- ligt snickarlim eller det nu allt mer an- vända kallimmet. Vibe dlin gen. De nu färdiga föremålen kan man yt- behandla på många olika sätt. Har man bestämt sig för att lackera möbelytorna med lack- eller emaljfärg, finns det många utmärkta färger att välja på. De syntetiska färgerna ”DULUX”, ”SYNT-EM” och ”RIVALIN” äro bland dem, som särskilt kunna rekommenderas för detta arbete. De kunna alla erhål- las i en mångfald olika kulörer. Dessutom finns det en hel del andra sätt, på vilka man kan behandla trä- ytan. I det följande beskrivas ett par av dem: ; Lasering. Genom lasering kunna en mängd olika effekter erhållas, beroende dels på de olika färger, som användas, och dels på olika utförande. Om rätta färger väljas och arbetet utföres med omsorg, erhålles genom lasering — sär- skilt med klara färger — mycket tillta- lande resultat. Er Lasering är ett mellanting mellan täc- kande och genomskinlig ytbehandling och reser icke träets fibrer som den van- liga betsningen gör. Därför är lase- ringsförfarandet särskilt lämpligt för | | |