Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Patentverket jubilerar, av Teddy Rosenthal - ABC i järn och stål. TfA:s stålkurs 3: Från tacjkjärn till stål, av Thore Norén - Paradoxernas värld, av Ingemar Schwalbe - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Paradoxernas...
(Forts. från sid. 23.)
liska strömlinjeform hos de flesta fiskar
och därjämte hos fåglarnas vingar och
kroppar, vägrade man i det längsta att
över huvud taget tänka sig möjligheten,
att en i främre ändan trubbig kropp
kunde hava mindre motstånd än en lika
tjock men framtill spetsad kropp. De
första zeppelinarna gjordes sålunda li-
ka spetsiga i fören som i aktern.
Ett annat egendomligt exempel är
bärvingeprofilens egenskaper. Lekman-
nen — likaväl som de första av flygkon-
stens pionjärer — tänkte sig bärvinge-
problemets lösning enbart som en snett
ställd platta, vilken liksom ett vanligt
fartygsroder skulle åvägabringa en
kraftkomposant vinkelrätt mot färdrikt-
ningen. Så utfördes också de första
bärplanen, ehuru man dock snart kom
underfund om, att en välvd yta vore vi-
da fördelaktigare. De moderna vingpro-
filernas lyftkraft grundar sig emellertid
i första hand på vingprofilens form. En
snedställning användes endast för att
förstärka — eller förminska denna upp-
kraft. Sålunda kan en något nedåtrik-
tad vinge ännu hava något lyftkraft
kvar, förutsatt att denna framåtlutning
är relativt liten.
Flygmotorernas kylare ha alltid erbju-
dit en svår nöt att knäcka på grund av
deras luftmotstånd, som nedsätter flyg-
planens hastighet. Man har emellertid
funnit, att vid en ändamålsenlig utform-
ning av de kanaler i kylaren, som genom-
flytas av luftströmmen från propellern,
detta motstånd i stället kan förvandlas
till en framåtdrivande kraft. Förkla-
ringen är den, att när kylaren avger
värme, den genomströmmande luften i
stället uppvärmes, så att dess energiin-
nehåll ökas, och varigenom den mer än
väl övervinner friktionsmotståndet och
alltså trycker starkare på kylarens bak-
sida än på dess framsida.
Ingemar Schwalbe.
Stålkursen ...
(Forts. fr. sid. 22.)
har den trots många fördelar på se-
nare tid delvis utträngts av andra
mer ekonomiska metoder, och nu-
mera är det martin- och elektro-
stålprocesserna, som är förhärs-
kande. Då emellertid, som förut
sagts, bessemerprocessen på ett ut-
märkt sätt åskådliggör de allmän-
na principerna i stålframställnin-
gen, har denna för enkelhetens
skull valts vid vår redogörelse för
Skolbiograf
för normalfilm bytes mot 16 mm.
projektor. Svar t. ”Filmhobby”.
det i masugnen erhållna tackjär-
nets behandling. Bessermerblås-
ningen är av gammalt en svensk
specialitet. I utlandet tillämpas
merendels thomasmetoden, som
tillåter användandet av sämre
råmaterial och ger ett stål av sämre
kvalitet. Liksom vid bessemerpro-
cessen användes även vid thomas-
metoden konvertrar. En fosfor och
kalkrik slagg erhålles, vilken utgör
ett utmärkt gödningsämne, thomas-
fosfat.
Patentverket...
(Forts. från sid. 5.)
ler fick sin slutliga utformning. Under
patentbyråns första år var det vanligt
att man lämnade in modeller till sina
konstruktioner och uppfinningar; skörde-
maskiner, kulsprutor, motorer och verk-
tyg hamnade hos byråns ingenjörer för
undersökning. Man litade inte alltid på
att en ritning kunde tolkas riktigt. Och
kanske man hade rätt i sina misstankar.
Intressanta dokument äro de första
patentansökningarna och det första sven-
ska patentet efter patentbyråns tillkomst.
Ansökan nr 1 kom från hertigen och her-
tiginnan av Mantua och Montferrat, där
underskrifterna uppta sammanlagt tio
skrivna rader med en mängd höga titlar
och namn på rader av hertigdömen.
Trots allt blev det avslag. Patentet nr 1
beviljades en engelsman för en förbrän-
ningsapparat för flytande bränsle.
Hur uppfinnarens idéer via patentet
lagt grunden till världsomfattande indu-
strier ser man vidare av rörtången, som
ersatte sju klumpiga tänger, varav den
största vägde sina 20 kg, Mått-Johans-
sons första måttsats, von Platens och
Munters primitiva kylanläggning, Ny-
bergs första blåslampa och mycket an-
nat.
En vägg med tabeller och diagram vi-
sar patentväsendets utveckling under de
sista 50 åren. Patentverket har numera
ombud 1 292 länder, och en uppfinnare,
som vill vara skyddad över hela jordklo-
tet kan vara tvungen att söka patent i
alla dessa länder. I praktiken sker natur-
ligtvis inte detta, men det visar, att ännu
återstår mycket att uträtta, innan pa-
tentskydd kan erhållas för hela världen
utan att uppfinnaren behöver lägga ned
en förmögenhet. Ty patentavgifterna gå
alltjämt till stora pengar.
Det tar också tid att få en patentan-
sökan avgjord, trots att verkets 70 gran-
skare äro i ständigt arbete. Man strä-
var efter att kunna utföra den första
granskningen på tre eller fyra månader,
men det kan dröja ända till två år, in-
nan en uppfinnare fått sina patentan-
språk avgjorda. Men när man ser att en-
bart i Sverige beviljats 103.000 patent
och därtill kommer de hundratusentals
utländska patenten, är man nog villig
att ursäkta patentverket, om det dröjer
några månader, innan man får det för-
sta svaret på en ansökan.
Teddy Rosenthal.
Inbetala
på postgiro
avgiften
15 9099 eller sänd oss kupongen
så uttaga vi avgiften mot post-
förskott, varefter vi sända Eder
presentkortet utställt på gåvans
mottagare.
Angiv vid inbetalning per post-
giro å talongen namn och adress
på den Ni skall skänka tidningen,
samt att Ni önskar presentkort.
Vid postförskott göres samma
anteckning å kupongen.
Till Jules Verne-Magasinet,
Box 457, Stockholm 1.
Undertecknad önskar presentkort
å J. V.-M. — Veckans Äventyr
1942 för helår kr. 15: —, halvår
kr. 7:50; kvartal kr. 4: —
Stryk det ej önskade!
Namn:
TEKNIK för ALLA 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>