Paradoxernas... (Forts. från sid. 23.) liska strömlinjeform hos de flesta fiskar och därjämte hos fåglarnas vingar och kroppar, vägrade man i det längsta att över huvud taget tänka sig möjligheten, att en i främre ändan trubbig kropp kunde hava mindre motstånd än en lika tjock men framtill spetsad kropp. De första zeppelinarna gjordes sålunda li- ka spetsiga i fören som i aktern. Ett annat egendomligt exempel är bärvingeprofilens egenskaper. Lekman- nen — likaväl som de första av flygkon- stens pionjärer — tänkte sig bärvinge- problemets lösning enbart som en snett ställd platta, vilken liksom ett vanligt fartygsroder skulle åvägabringa en kraftkomposant vinkelrätt mot färdrikt- ningen. Så utfördes också de första bärplanen, ehuru man dock snart kom underfund om, att en välvd yta vore vi- da fördelaktigare. De moderna vingpro- filernas lyftkraft grundar sig emellertid i första hand på vingprofilens form. En snedställning användes endast för att förstärka — eller förminska denna upp- kraft. Sålunda kan en något nedåtrik- tad vinge ännu hava något lyftkraft kvar, förutsatt att denna framåtlutning är relativt liten. Flygmotorernas kylare ha alltid erbju- dit en svår nöt att knäcka på grund av deras luftmotstånd, som nedsätter flyg- planens hastighet. Man har emellertid funnit, att vid en ändamålsenlig utform- ning av de kanaler i kylaren, som genom- flytas av luftströmmen från propellern, detta motstånd i stället kan förvandlas till en framåtdrivande kraft. Förkla- ringen är den, att när kylaren avger värme, den genomströmmande luften i stället uppvärmes, så att dess energiin- nehåll ökas, och varigenom den mer än väl övervinner friktionsmotståndet och alltså trycker starkare på kylarens bak- sida än på dess framsida. Ingemar Schwalbe. Stålkursen ... (Forts. fr. sid. 22.) har den trots många fördelar på se- nare tid delvis utträngts av andra mer ekonomiska metoder, och nu- mera är det martin- och elektro- stålprocesserna, som är förhärs- kande. Då emellertid, som förut sagts, bessemerprocessen på ett ut- märkt sätt åskådliggör de allmän- na principerna i stålframställnin- gen, har denna för enkelhetens skull valts vid vår redogörelse för Skolbiograf för normalfilm bytes mot 16 mm. projektor. Svar t. ”Filmhobby”. det i masugnen erhållna tackjär- nets behandling. Bessermerblås- ningen är av gammalt en svensk specialitet. I utlandet tillämpas merendels thomasmetoden, som tillåter användandet av sämre råmaterial och ger ett stål av sämre kvalitet. Liksom vid bessemerpro- cessen användes även vid thomas- metoden konvertrar. En fosfor och kalkrik slagg erhålles, vilken utgör ett utmärkt gödningsämne, thomas- fosfat. Patentverket... (Forts. från sid. 5.) ler fick sin slutliga utformning. Under patentbyråns första år var det vanligt att man lämnade in modeller till sina konstruktioner och uppfinningar; skörde- maskiner, kulsprutor, motorer och verk- tyg hamnade hos byråns ingenjörer för undersökning. Man litade inte alltid på att en ritning kunde tolkas riktigt. Och kanske man hade rätt i sina misstankar. Intressanta dokument äro de första patentansökningarna och det första sven- ska patentet efter patentbyråns tillkomst. Ansökan nr 1 kom från hertigen och her- tiginnan av Mantua och Montferrat, där underskrifterna uppta sammanlagt tio skrivna rader med en mängd höga titlar och namn på rader av hertigdömen. Trots allt blev det avslag. Patentet nr 1 beviljades en engelsman för en förbrän- ningsapparat för flytande bränsle. Hur uppfinnarens idéer via patentet lagt grunden till världsomfattande indu- strier ser man vidare av rörtången, som ersatte sju klumpiga tänger, varav den största vägde sina 20 kg, Mått-Johans- sons första måttsats, von Platens och Munters primitiva kylanläggning, Ny- bergs första blåslampa och mycket an- nat. En vägg med tabeller och diagram vi- sar patentväsendets utveckling under de sista 50 åren. Patentverket har numera ombud 1 292 länder, och en uppfinnare, som vill vara skyddad över hela jordklo- tet kan vara tvungen att söka patent i alla dessa länder. I praktiken sker natur- ligtvis inte detta, men det visar, att ännu återstår mycket att uträtta, innan pa- tentskydd kan erhållas för hela världen utan att uppfinnaren behöver lägga ned en förmögenhet. Ty patentavgifterna gå alltjämt till stora pengar. Det tar också tid att få en patentan- sökan avgjord, trots att verkets 70 gran- skare äro i ständigt arbete. Man strä- var efter att kunna utföra den första granskningen på tre eller fyra månader, men det kan dröja ända till två år, in- nan en uppfinnare fått sina patentan- språk avgjorda. Men när man ser att en- bart i Sverige beviljats 103.000 patent och därtill kommer de hundratusentals utländska patenten, är man nog villig att ursäkta patentverket, om det dröjer några månader, innan man får det för- sta svaret på en ansökan. Teddy Rosenthal. Inbetala på postgiro avgiften 15 9099 eller sänd oss kupongen så uttaga vi avgiften mot post- förskott, varefter vi sända Eder presentkortet utställt på gåvans mottagare. Angiv vid inbetalning per post- giro å talongen namn och adress på den Ni skall skänka tidningen, samt att Ni önskar presentkort. Vid postförskott göres samma anteckning å kupongen. Till Jules Verne-Magasinet, Box 457, Stockholm 1. Undertecknad önskar presentkort å J. V.-M. — Veckans Äventyr 1942 för helår kr. 15: —, halvår kr. 7:50; kvartal kr. 4: — Stryk det ej önskade! Namn: TEKNIK för ALLA 29