och Schweiz — en parallell Mellan vårt land och Schweiz finnas flera likheter. Vi taga här sikte på de rika vattenkraftresurserna för att undersöka, om och i vad mån vi kunna dra lärdo- mar av utvecklingen i Schweiz på detta område. Vattenkraften har i båda länderna i hög grad ta- gits i anspråk för olika ändamål och bl. a. givit upp- hov till kvalitetsindustrier för tillverkning av vatten- turbiner och elektriska maskiner. Både Sverige och Schweiz äga på dessa områden företag med världs- "rykte. En parallell skall i det följande dragas mellan svenska och schweiziska förhållanden ifråga om vwvat- tenkraftens utbyggande, utnyttjande och framtidsmöj- ligheter. Härvid skola vi enligt internationellt bruk angiva vattenkraftens effekt i kilowatt (kW) istället för hästkrafter. (1 kW motsvarar ungefär 1 1/3 häst- kraft). Den ur vattenkraften hämtade energien skall i konsekvens därmed mätas i kilowattimmar (kWh). Sveriges tillgångar på vattenkraft uppskattas till i runt tal 6 millioner k W, motsvarande ungefär 1 kW per invånare. Av denna effekt äro f. n. omkring 1.75 millioner kW tillgodogjorda, varav den övervägande delen för produktion av elektrisk energi. Blott om- kring 0.1 million kW användes för direkt maskinkraft. Pågående, beslutade och planerade utbyggnader av vattenkraften i vårt land motsvara nära 1/2 million kW. Den tillgodogjorda effekten stiger därefter till 2.2 millioner kW, varmed sålunda vår vattenkraft är utbyggd till drygt 1/3. Schweiz förfogar över cirka 3.3 milioner kW, mot- svarande 0.8 kW per invånare — sålunda något mind- re i förhållande till invånarantalet (4.21 millioner) än Sverige. Härav var i slutet av 1939 tillgodogjord en total effekt av 1.94 millioner kW. Under utbyggnad va- rande kraftverk ge ytterligare 0.17 millioner eller till- sammans 2.11 millioner kW. Man finner härav, att Schweiz kommer att ha tagit i anspråk 64 Z av sin. vattenkraft ungefär samtidigt som Sverige utbyggt omkring 35 £. Orsakerna till att Schweiz kommit så mycket läng- re än vi på detta område äro flera. En ligger utan tvivel i det förstnämnda landets större befolknings- täthet. Sehweiz har nära 103 invånare per km?, me- dan Sverige endast har 14, alltså nära 7 1/2 gånger mindre. Det är påtagligt, att den elektriska energiens distribution blir billigare i ett tätt än i ett glest be- folkat land och att därigenom vattenkraftens utnytt- jande underlättas. / Vidare må påpekas, att de schweiziska vattenkraf- terna i stor utsträckning ha mycket högre fallhöjder än våra egna, vilket gör utbyggandet billigare. Å andra sidan saknar 'Schweiz lika förmånliga magasi- neringsmöjligheter, som vi äga i våra sjöar, och är hänvisat till dyrbara dammbyggnader för utjämning av vattentillgången. Till sist må framhållas, att Schweiz är sämre situe- rat än Sverige ifråga om inhemskt bränsle, vilket bi- dragit till att stimulera användningen av elektrisk energi för värmeändamål. Vad sedan beträffar den årliga energiproduktion- nen — som lämpligen mätes i milliarder istället för millioner — så utgjorde den i Sverige år 1939 omkring 9.1 milliarder kWh. Motsvarande siffra för Schweiz var 7.18 milliarder kWh, varav en ringa del var importerad energi. De anförda uppgifterna ge per år och invånare för Sverige 1450 kWh och för Schweiz 1700 kWh. Som nedan skall visas, beror den högre siffran för det sist- nämnda landet bl. a. på export av en ganska betydan- de andel av energiproduktionen. Vi övergå härefter till granskning av den produce- rade energins användning. I Sverige utgjorde industriens allmänna förbruk- ning 47.5 Z mot 11.5 72 1 Schweiz. Detta samman- hänger bl. a. därmed, att Sveriges industri hade en total elektrisk motoreffekt av nära 2.5 millioner kW mot 0.68 millioner kW i Schweiz. (Det kan i förbi- gående vara av intresse nämna, att industriens driv- kraft i Sverige är till 88.5 Z elektrisk, medan mot- svarande siffra för Schweiz är 94 2). Den elektrokemiska och elektrotermiska industriens förbrukning var i Sverige 15.4 Z, i Schweiz 19.5 9. Dessa industrier äro sålunda mindre utvecklade hos ROSS Den s. k. borgerliga förbrukningen motsvarade hos oss 13 Z, i Schweiz däremot 19.5 2. Här ligga vi sålunda efter, vilket delvis sammanhänger med be- folkningstätheten och bränslefrågan, som redan an- tytts. : Energikonsumtionen för järnvägar och spårvägar utgjorde hos oss 7.8 Z moi i Schweiz 10 27. Här tor- de man dock kunna förutse en ökning av vår siffra, sedan nu pågående banelektrifieringar slutförts. I Schweiz gå redan 94 Z av järnvägstransporterna på elektrifierade linjer, medan vi ännu ej hunnit så långt. En ringa del av den elektriska energien konsumeras i elektriska ångpannor, nämligen i Sverige 3.4 7 och 1 Schweiz 1! 9. Schweiz redovisar en rätt betydande export av elektrisk energi, motsvarande cirka 22 2, till vilken vi ej ha motsvarighet, frånsett en obetydlig utförsel till Danmark vissa år. ; Slutligen utgöra .överföringsförlusterna och kraft- verkens egen förbrukning i Sverige 12.9 Z och i Schweiz 10.5 2. Vår högre siffra beror givetvis på de större överföringsavstånd, som komma ifråga för energitransporten här i landet. Till sist kan ett jämförande framtidsperspektiv va- ra av intresse. Hos oss i Sverige beräknar man, att våra utbyggnadsvärda vattenkrafter skola med mått- lig tillsats av ångkraft kunna producera en energi- mängd av 32 milliarder kWh. I Schweiz uppskattar man motsvarande siffra till 21 milliarder kWh. Sverige har med andra ord hittills blott utnyttjat något mera än 1/4 av den i vattenfallen tillgängliga energien, medan Schweiz tagit drygt 1/3 i anspråk. Mycket återstår att göra i vårt land för ytterligare tillgodogörande av våra vattenkrafter. Av de i det föregående anförda jämförelsesiffrorna framgår, på vilka områden denna utveckling bör kunna äga rum. TEKNIK för ALLA 15