Gr ST i å SS 3 FIA Sa Lava > ST na FC ATRCfn X ndra Sår) Ia8, SE — 3 REN la SE rst UR: Bl MSS 29 Sas 3 ANTIK mer RSA DIR, N i; SAT - S ; $ SS FÅR Eon FR S ; 5 emot hade aldrig nått offentlig- heten utan stannat på manuskrip- tets stadium, dels färdiga med sorgfälligt utarbetade = ritningar men också ett omfattande material av lösa skisser, flyktiga utkast och påbörjade, icke fullföljda arbeten. Allt detta, till stor del med tek- niskt innehåll, ärvdes av Leonardos favoritlärjunge Francesco Melzi, som återförde det hela till Italien och förvarade det omsorgsfullt ett femtiotal år till sin död. Därefter spredos dessa ovärderliga skatter, delar därav gingo förlorade och andra sammanfördes på ett all-” deles planlöst sätt så att samman- hörande partier nu befinna sig på vitt skilda platser. Man vet att det i kvarlåtenska- 6 TEKNIK för ALLA Slussbyggnader, konstruerade av Leonardo da Vinci. 5 Ur Codex Atlanticus. pen funnits åtminstone fem hela volymer med studier i fysik och matematik, som numera äro för- svunna och sannolikt förlorade. En bok om måleri trycktes i Paris 1651 och har sedan kommit ut i flera upplagor. En annan om vatt- nets rörelse publicerades år 1826 och de märkliga studierna av fåg- larnas flykt år 1893. Dessa årtal i förbindelse med ämnena åter- spegla möjligheten att förstå Leo- nardos storhet. Slutligen ha tre stora verk över material i franska, engelska och italienska arkiv och bibliotek utgivits i de båda år- tiondena kring sekelskiftet. Den mest kända av dessa samlingaf är det 392 blad omfattande häfte, som hoparbetades av ett mycket inhomo- gent material omkring år 1700 och nu under namn av Codex atlanti- cus förvaras i Biblioteca Ambro- siana i Milano. Tillgängligheten hos Leonardos tekniska ritningar och skisser är högst varierande. Ibland äro de fullkomligt klara; i andra fall så löst skisserade att endast en skarp analys kan förmå reda ut dem. I de allra flesta fall äro bladen för- sedda med anteckningar, som just icke bli mera lättlästa därigenom att de äro skrivna med spegel- skrift från höger till vänster och även språkligt erbjuda besvärliga hinder. Litteraturen om Leonardo bär spår av dessa svårigheter men visar också hur de övervunnits. Sommaren 1939 arrangerades en utställning i Milano för att belysa Leonardos liv och verksamhet. Om man icke visste det förut fick man där en klar bild av vilka väldiga områden detta av en obegränsad arbetsförmåga stödda, ofattbart stora geni kunde gripa över. Så- som målare, bildhuggare, anatom, botaniker, matematiker, ingenjör, arkitekt, astronom, geograf, geolog och meterolog har han gjort bety- dande insatser och inom flera av dessa fack var han stor. Nu är det närmast som tekniker Leonardo tfhtressserar oss och här skall då blott nämnas några exem- pel. Ovan har påpekats att han i all sin verksamhet sökte av- spegla naturen vare sig det gällde att fasthålla dess skönhet i en bild eller finna lagarna för dess krafter för att kunna taga dessa i män- niskans tjänst. För detta senare ändamål studerade han t. ex. huru föremål av olika specifik vikt (trä och bly) falla från ett torn. Genom studier av friktion mellan mot varandra glidande och rullan- de ytor kom han fram till kon- struktion av rullager och gjorde mycket omfattande försök för att utröna lagarna för rörelser i vatten och luft, de senare för sina flyg- maskinskonstruktioner. Under sina kanal- och fästnings- byggen fick han anledning att konstruera grävmaskiner och pum- par och att bygga slussar med portar enligt fullkomligt nya och allt fortfarande bärande principer. " Maskinkonstruktören Leonardo har gjort ritningar till borr- och (Forts å sid 31.)